Stäng fönster BOXHOLM ÅSBO KYRKA 2:1 - husnr 1, ÅSBO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Åsbo kyrka (akt.), ÅSBO KYRKA (akt.) | |
| 2006-09-06 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Långhuset är rektangulärt och har kalkstensgolv, gråtonade putsade väggar samt ett grålaserat, tryckt trätunnvalv som avslutas nedåt av en grå hålkärlslist. Innanfönstren är försedda med grå ospröjsade träbågar. Dörren till vapenhuset i väster utgörs av en rak, grålaserad dubbel bräddörr med stocklås. Bänkarna är indelade i två slutna kvarter med raka gavlar, och ansluter till såväl långsidornas som västra gavelns väggar. Bänkarna tillkom på 1750-talet och har senare moderniserats något, bl a ryggstödens lutning. Bänkarna är målade i en gråbeige ton med ljust gråmarmorerade speglar som är försedda med målad bänklängdsnumrering. Predikstolen är placerad mellan kor, korsarm och långhus, en placering som kom till stånd 1936-38 då norra läktaren omgjordes. Den är tillverkad 1764 av Anders Norberg med utsmyckningar av Carl Brusell efter förlaga av predikstolen i Malexander. Korg och ljudtak har en flersidig form och är målade i blått och vitt med fyllningar med rik förgylld snidad dekor. Predikstolstrappan är försedd med en dekormålad dörr. I väster finns orgelläktaren som är uppburen av kvadratiska grå pelare med förgyllda kannelyrer. Barriären är rak och försedd med rektangulära speglar dekorerade med växt- och landskapsmåleri i blått och vitt som målades 1757 av Anders Åsberg. Det rör sig sannolikt om originalfärgskikt, om än retuscherat. Läktarens undertak består av grålaserade brädor. Läktaren nås via en trappa i vapenhuset och har en rak enkeldörr med grön diagonalställd panel. Läktargolvet består av obehandlade brädor. Läktarbänkar på gradänger finns bevarade på orgelns södra sida samt också två rader på den norra sidan. Orgeln är tillverkad 1938 av Setterqvist & Son men fasaden, som är ljust beigemålad med sparsam förgylld dekor, tillhör den tidigare Åkermanorgeln från 1867. Koret är jämnbrett med långhuset men golvet ligger ett steg högre. Väggar, tak, golv och fönster har samma utformning och behandling som i långhuset. Den östra väggen är sekundär och tillkom 1936-38 i syfte att skärma av bakomliggande fönster och perspektivmålningar. Korbänkar av samma typ som i långhuset finns både längs den södra och norra sidan. Altaret är murat och vitputsat med en kalkstensskiva. Altaruppsatsen med vridna kolonner, akantusblad och änglar, innehåller två altartavlor som samkomponerades 1936-38. Det är dels en altartavla från 1771 av Carl Brusell, en kopia av Georg Schröders berömda nattvardsmålning i Drottningholms slottskyrka, och dels en tavla från 1848, "Korsnedtagelsen", målad av hovmålaren David von Krafft och skänkt av Gustaf Burén. Altarringen är liten och rundad med en ljus marmoreringsmålning och förgyllda kannelerade pilastrar. På dess främre del finns en förgylld strålkrans och ett brunt sammetsklätt knäfall. På den södra väggen finns en gravhäll från 1623, inramad av kannelerade pilastrar. Dopfunten i vätternsandsten är från 1200-talets första hälft och tillhör den sk Grännatypen. Endast sex funtar av denna typ är kända, och de tros vara tillverkade i en verkstad i anslutning till sydöstra vätternbygden. Spår av sekundär draperibemålning i vitt och svart finns bevarad på cuppan. Dopfunten är placerad på ett podium framför den södra bänkraden. Två nummertavlor från 1824 finns på var sida om orgeln, försedda med ovala förgyllda ramar krönta av urnor med festonger. Ytterligare en nummertavla av samma typ finns i korsarmen. En stor gravhäll från 1600-talet tillhörande Johan Germundsson Somme finns monterad på den södra korväggen. Norra korsarmens golv, väggar, tak, fönster och bänkar har samma utformning och behandling som i långhuset. Bänkarna är indelade i tre kvarter. I norr finns en stickbågig, grålaserad, enkel bräddörr. En läktare bärs upp av fyrkantiga grå pelare med förgyllda kannelyrer. Barriären är rak och försedd med speglar samt marmorering i ljusgrått. Uppe på läktaren finns ett obehandlat trägolv, arkivskåp, lösa träbänkar, möbler samt ett litet krucifix. Ursprungligen sträckte sig orgelläktaren över hela korsarmen men förminskades vid restaureringen 1936-38. Sakristian har ett oljat trägolv som ligger två steg lägre än kor och långhus, vitputsade väggar och ett plant gråmålat brädtak. Den södra väggen som vetter mot koret har ett välvt parti och en frilagd tegelmur, troligen en rest av den medeltida sakristian. Ingång finns från koret, en rundbågig öppning med en massiv trädörr med smidesbeslag och nitad svart plåt på insidan. Den ger ett ålderdomligt intryck och kan ha tillhört den medeltida sakristian. Ingången från korsarmen i väster har en stickbågig öppning med en enkeldörr med grön diagonalställd panel på utsidan och slät panel på insidan. Längs norra och västra väggen finns en ljuslaserad väggfast skåpinredning. Vid restaureringen 1936-38 installerades ett pannrum samt personalutrymmen under sakristian. Samtidigt ordnades en förstuga med separat ingång från öster till sakristian. Vapenhuset är placerat i tornets bottenvåning. Eftersom kyrkan ligger i en sluttning ligger vapenhusgolvet fem trappsteg ned. Det grävdes ut i mitten av 1800-talet för att komma i nivå med långhuset och är belagt med kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och taket är ett plant gråmålat brädtak. Väggen mot öster har en panelklädd inbyggnad som rymmer förråd och som över porten har en dekorativt målad minnesskrift. Trappan är placerad längs den norra väggen. Fönstren har invändiga galler. Porten i väster är en stickbågig grågrön dubbel bräddörr med stocklås. Dörren mot långhuset är en stickbågig dubbeldörr klädd med diagonalställd panel. Tornet nås via en trappa i vapenhuset som även leder till läktaren. Den första våningen har ett obehandlat trägolv, vitputsade väggar och ovanliggande bjälklag som tak. I rummet ryms en trampmaskin samt äldre inventarier såsom en skamstock, begravningsvapen, bänkluckor mm. En öppen trätrappa leder upp till den andra våningen som har ett obehandlat trägolv, grovputsade väggar och ovanliggande bjälklag som tak. Även här förvaras delar av äldre inventarier. Vid ett ovanliggande mellanbjälklag finns ingången till långhusvinden. Därovan finns klockvåningen med en storklocka gjuten 1586 och omgjord 1749 i Norrköping, samt en lillklocka gjuten 1624 och omgjuten i samband med tornbygget 1775. |
