Stäng fönster MÖRBYLÅNGA GÅRDBY KYRKA 1:1 - husnr 1, GÅRDBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GÅRDBY KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkobyggnaden fast inredning Orgel och orgelfasad Gårdby kyrkas orgel beskrivs av Alf Ohlsson i hembygdsföreningens skrift En bok om Sandby-Gårdby. Det är den äldsta bevarade orgeln på Öland. Orgeln fanns med från början i planeringen för det nya kyrkobygget. Ritningarna finns bevarade i ATA (se under flik 16). Orgelverket kom att byggas av orgelbyggare Pettersson från Visby. På orgelhusets omålade insida läses signaturen: ”Gårdby den 4 oktober 1842 C. O. Pettersson Orgelbyggare”. Orgelfasaden består av fem pipfält inramade av arkitektoniska motiv. Det mittersta pipfältet står bakom rundbågig öppning flankerad av kannelerade pilastrar. Upptill avgränsas pipfältet av ett gavelfält med förgylld strålglans. På ömse sidor om det mittersta finns två pipfält som står öppet. De yttersta pipfälten är rundade och kröns av två förgyllda lyror. Den arkitektoniska utformningen skiljer sig något från de ritningar som finns i ATA (se under flik 16). En upprustning gjordes 1888. Då byttes bl. a. ett par stämmor och Trumpet 8’ belädrades. 1949 renoverades orgeln av den danska firman Troels Krohn, som bytte ut bälgen och satt in en ny Waldflöjt 2’ (istället för den ursprungliga Oktakvint 1 ½ ’) och en ny Scharf 3’ chor (istället för den ursprungliga Oktava 4’). Orgeln äger stort kulturhistoriskt och musikaliskt värde. Orgeln renoverades återigen på 1980-talet. Orgelfasaden, orgelpallen och utsidan skärmväggarna inklusive dörren ommålades 1989. År 2000 installerades en digital kororgel. Spelbordet är placerat mot södra korväggen i anslutning till den gamla altaruppsatsen. Spelbordet är kopplat till en förstärkare som är monterad på läktaren. Ljudet förmedlas via sju högtalare uppsatta inuti orgelhuset. Bänkinredning Bänkinredningen i långhuset är indelat i fyra kvarter. De två bakre kvarteren har sex bänkrader vardera och de främre har fem rader. Bänkarna är slutna mot mittgången och öppna åt sidogångarna i norr och söder. Golvet i bänkkvarteren utgörs av långhusets lackade brädgolv. Bänkinredningens ramstycke står löst ovanpå golvbrädorna, vilket ger en tröskelhöjd på 7,5 cm. I koret finns två korbänkar – en i norr och en i söder. Var korbänk har två bänkrader. Utmed långväggarna i norr och söder finns långa väggfasta bänkar. På läktarens södra sida finns den ursprungliga öppna bänkinredningen kvar. Bänkinredningen fick sin nuvarande utformning vid kyrkans invändiga renovering 1956-57, då kyrkans befintliga bänkinredning från 1841 byggdes om. Bänkdörrar, gavlar och fronter återanvändes då bänkarna moderniserades. Vid renoveringen 1989 gjordes vissa förändringar. De bakersta bänkraderna togs bort för att skapa plats för läktarunderbyggnaderna. Innan bänkinredningen målades gjordes psalmbokshyllorna djupare. Bänkkvarterens fronter har ömsom stora, ömsom små förhöjda speglar. Bänkgavlarna är helt släta mot sido- och mittgångarna. Bänkdörrarna mot mittgången har förhöjda speglar. Gångjärnen av fransk typ, är troligtvis yngre än själva bänkdörrarna. Sittbrädorna är klädda med rutigt ylletyg i bruna nyanser. Korbänkarnas fronter utgörs av speglar med målade apostlabilder, vilka ursprungligen satt i den medeltida kyrkans läktarbröstning. Apostlabilderna som är utförda i olja direkt på träspeglarna målades av Anders Georg Wadsten 1777. Apostlabilderna satt under en period som skärmar i två bänkar som fanns under läktartrapporna. Bilderna flyttades till korbänkarna vid renoveringen 1956-57 då bänkarna under läktaren togs bort. Vid renoveringen 1989 kompletterades psalmbokshyllorna. Befintliga hyllorna var för grunda. Före ommålningen kompletterades hyllorna med ny list. Detta utfördes inte i koret och på läktaren. Bänkarnas nuvarande färgsättning härrör från 1989 års renovering. Invändigt är bänkarna målade i bruten vit kulör – samma kulör som dörrarnas och fronternas ramverk. Spegelfyllningar och lister är målade i gråbeige och golvsocklarna i grå kulör. Listverk runt speglarna samt ryggstödens, gavlarnas och dörrarnas överliggare är målade i två röda nyanser. Läktarbröstning Kyrkans nuvarande läktarbröstning är byggd efter ritningar av Theodor Edberg vid Överintendentämbetet (se bild G 114/3 under flik 16). Läktaren, läktarbröstningen och orgeln byggdes samtidigt som kyrkan uppfördes. Läktarbröstningens front mot kyrkorummet är utförd i slätpanel. Frontens överliggare och nederdel i höjd med bjälklaget markeras med en längsgående karnisformad gesims. Mittpartiet markeras med släta pilastrar i höjd med läktarkolonnerna. Mellan pilastrarna finns en rund kartusch med strålglans i mitten. På sidorna, utanför pilastrarna, finns tre speglar en stor och två mindre inramade med förgyllda lister. Färgsättningen, som utfördes 1989, knyter an till bänkinredningens kulörtema i gråbeige, gått och rött med förgyllda detaljer. Altaruppsats, altarring och knäfall Kyrkans äldre altaruppsats från 1777 står sedan 1930-talets renovering uppställd i korets södra del där den monterades ihop med den gamla predikstolskorgen. Altartavlan, ”Kristus på korset”, är ett verk av Anders Georg Wadsten och utförd i olja på duk. Lammet på boken med de sju inseglen över sakristidörren tillhörde ursprungligen denna altaruppsats. År 1860 införskaffades kyrkans nya altaruppsats, vars ramverk ritades 1858 av Per Ulric Stenhammar, som en kopia av den uppsats som J. F. Åbom ritade för Köpings kyrka. På Stenhammars ritning finns antecknat: ”Färg och förgyllning lika med J F Åboms ritning till altardekoration i Köpings kyrka på Öland, efter vilken denna är en för Gårdby kyrka lämpad kopia”. Träarbetet utfördes av snickaren Olof Jacobsson från Mortorp. Altartavlan, ”Nattvardens instiftande”, målades 1859 av Sven Gustaf Lindblom från Kalmar. Tavlan är målad på duk med altartavlan i Växjö domkyrka som förlaga. Vid renoveringen 1956-57 stängdes altarringens grind. Istället flyttades hela altarringen ut från korväggen så att öppningar skapades. Vid nästa stora invändiga renovering 1989 målades altarringen, altaret och hela altaruppsatsen utom tavelduken. Tidigare guldfärgade delar förgylldes med bladguld. Samtidigt ändrades knäfallet. Det gjordes flackare och djupare och kläddes med rött linnetyg. Lösa knäfallspallar kläddes om och målades lika altarringens. Altartavlan konserverades av Anna Billing Wetterlundh vid Jönköpings läns museum. I korsarmens norra del finns ett enkelt dopaltare. I dopaltarets översida ordnades en 10 mm slits mot muren för värmecirkulation. Altaret tillkom som gåva inför kyrkans återinvigning efter renoveringen 1956-57. Predikstolen Den gamla kyrkans predikstol utfördes av Anders Colleur 1702 och gjordes om av A G Wadsten år 1777. Predikstolskorgen monterades ihop med den gamla altaruppsatsen och placerades i korets södra del vid renoveringen på 1930-talet. År 2000 flyttades predikstolskorgen upp på läktaren för att skapa plats för kyrkans nya digitala kororgel. Kyrkans nya predikstol ritades av Ludvig Hawerman år 1858 och byggdes av snickaren Olof Jacobsson, som även tillverkade altaruppsatsen. Den består av en korg på pelare med baldakin. Ingång från sakristian genom pardörrar. Korgens fyllningar har förgyllda emblem. Baldakinen kröns av ett korsprytt klot och från dess innertak hänger en förgylld duva. Målad i grått, rosarött och blått enligt färgsättningsförslag framtaget vid renoveringen 1989. Predikstolen var tidigare målad i vita och ljusgrå toner. Dopfuntar Medeltida dopfunt från 1200-talet. Renoverad och konserverad 1939. Flyttad till sin nuvarande plats vid renoveringen 1955 då ett dopkor inrättades i den norra delen av tvärgången mitt i kyrkan. Belysning I koret hänger en stor kristallkrona. Denna krona är en nytillverkad kopia på den krona som stals vid 1980-talets mitt. Den stulna kronan var tillverkad på 1700-talet och ägdes ursprungligen av kantor Rosén i Ullevi. På 1850-talet sålde Rosén den till Gårdby församling. Kronan renoverades 1955 i samband med kyrkans restaurering. En mindre kristallkrona hänger över mittgången strax framför läktaren. Över mittgången och under läktaren hänger tre mässingskronor med elektriskt ljus och glödlampor i två kransar. I kyrkorummets mitt hänger en större krona med ljushållare i två kransar. De mindre kronorna under läktaren och i höjd med koret har en krans vardera. Samtliga kronor är odaterade. Ovanför bänkkvarteren hänger fyra träkronor. Två av dessa är kopior på liknande kronor som stals samtidigt som kristallkronan. På läktaren finns ytterligare två träkronor, vilka är försedda med elektrisk belysning. I tornets andra våning hänger ytterligare två träkronor. Samtliga är bronserade. Runt om i kyrkorummet finns ett antal mässingslampetter. På långväggarna hänger åtta större ljusplåtar med dubbla glödlampor. De installerades vid renoveringen 1955. På läktarunderbyggnaderna hänger något mindre med enklare utformning och två glödlampor vardera. De tillkom troligtvis vid renoveringen 1989 Textilförvaring Hängande förvaring är inrättad i ett platsbyggt skåp i sakristians N-V hörn. Skåpet ändrades vid renoveringen 1956-57. Bredvid skåpet finns en lådhurts i grålaserad furu för liggande förvaring av mässhakar och antependier. Hurtsen tillkom på 1980-talet. Under våren 2009 kommer textilkonservator Evelina Sand vid Kalmar läns museum att genomföra en inventering av kyrkans textilier. Arbetet sker på uppdrag av Växjö stift. |
