Stäng fönster HELSINGBORG MÖRARP 17:1 - husnr 1, MÖRARPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Mörarps kyrka (akt.), MÖRARPS KYRKA (akt.) | |
| 2014-03 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Tornets bottenvåning upptas av orgelläktaren och utrymmet under läktaren utgör vapenhus. Vapenhuset är avskilt från kyrkorummet med en pardörr i tornbågens nedre del. I vapenhuset finns uppgång till tornets övre våningar och orgelläktaren. Läktaren sträcker sig ungefär halvvägs in i långhusets västra travé genom tornbågen som i läktarvåningen är öppen mellan torn och långhus. Orgelverket står i tornet med fasaden alldeles innanför tornbågen. Den främre delen av läktaren, mot öster, bärs upp av fyra grönmarmorerade pelare. Pelarnas kapitäl har en säregen uppbyggnad i form av tre tandade ringar. Läktarbarriären består av ett grågrönt ramverk av trä med spegelfyllningar mellan vit och gulmarmorerade pilastrar. Speglarna är målade med motiv av evangelisterna, Moses, Johannes döparen och Jesus. Kyrkorummet utgörs av långhusets tre travéer och koret. Mittgången i långhuset och golvet i vapenhuset är lagt med murtegel i mönsterläggning. Väggarna är putsade och vitmålade. Kyrkorummet upptas av en bänkinredning i två bänkkvarter som når ända fram till triumfbågen på södra sidan med predikstolen i det sydöstra hörnet. På norra sidan är ett par bänkrader borttagna för att ge plats för piano. Vid norra och södra långhussidorna i mittersta valvtravén är sandstensomfattningarna till syd- och nordportalen synliga. Alldeles väster om nordportalen finns en murrest från en tegeltrappa vilken revs när långhusets västförlängning tillkom. Trappans funktion är okänd men kan kanske ha lett upp till någon form av läktare eller till en vindsvåning. Långhuset är indelat i tre valvtravéer. Den västra valvtravén i kyrkans västförlängda del består av ett kryssvalv som utgår från sidomurarna utan pilastrar. I sydvästra valvkappan syns en lucka som tidigare utgjort uppgång till långhusvinden. Valvet har en enkel dekorationsmålning i grått och rött längs valvribborna. En motivmålning finns också bevarad i en av valvkapporna i form av Jesus på korset. Målningen har jämförts med kalkmålningar i Brunnby och Strövelstorp vilka dateras till 1450-1500. De två östra valvtraveérna utgörs av stjärnvalv uppbyggda med kraftiga valvpelare med åttkantig planform och kragband med hålkälsprofil. De smäckra valvribborna bildar en åttauddig stjärnform i valvkappornas krön. Valvribborna är målade i geometriska mönster, växelvis i rött och grått och valvpelarna är målade i grå kvaderstensdekor med röda fogar. I valvkapporna finns en enkel dekor i form av bladslingor. Valvens dekormålning har gett namn åt en grupp kyrkomålare, Mörarpsgruppen, som har likartat målningsprogram. I ett par av valvkapporna finns också ett textband och en målning med en blomma i en vas, kanske en symbol för livets träd. Intill triumfbågen finns en inskrift vilken har tolkats som årtalet 1432 och namnet Johannes Bennikini, församlingens präst. En hög rundbågig triumfbåge skiljer långhuset från koret. Vederlaget till triumfbågen är profilerat och sannolikt av sandsten liksom triumfbågen i sin helhet. Sandstenen är synlig i triumfbågens vulstformade profil mot väster som är frilagd från puts. På triumfbågens västra sida mot långhuset hänger ett triumfkrucifix. Korgolvet är lagt med kalkstensplattor och beläget ett par steg över långhusets golvnivå. Koret täcks av ett kryssvalv med kraftiga valvribbor och gördelbågar på tresprångiga valvpelare. Valvet har en mycket enkel dekor i form av en rödmålning av valvbågarnas spetsar och ribbornas kryss. Vid valvets östra gördelbåge syns siffrorna 151[...]. Ett hål i en av valvkapporna kan ha använts vid ringningen i en primklocka. Dopfunten står i korets nordvästra hörn. Altaret och altaruppsatsen står framför triumfbågen med altarringen framför. På ömse sidor om altaret finns ett korskrank som delar av absiden från koret. Korskranket består av ett par spegeldörrar med glasfönster och ett genombrutet akantusbladverk i valvbågen. Absiden täcks av ett hjälmvalv med rikt profilerade vederlag, möjligen av sandsten, som påminner om triumfbågens vederlag. I hjälmvalvet finns kalkmålningar föreställande ytterstadomen vilken grovt dateras till efterreformatorisk tid 1500-1600-tal. Under den romanska fönsteröppningen mot öster finns en muröppning täckt med en lucka, en piscina där nattvardsvinet kunde hällas ut i vigd jord. I norra och södra mursidorna intill tribunbågen finns ett par sakramentsnischer. Tornets övre våningar nås från trappan i vapenhuset. Ovanför orgelläktaren finns ett lågt våningsplan där den äldre ingångsdörren till tornet är synlig i norra mursidan. I östra mursidan finns en ingångsdörr till långhusvinden. Tredje tornvåningen utgör klockvåning med klockbock av ek och däröver finns tornvinden. Kyrkans taklag är utfört av fur. En primär öppning murad av sandsten finns mellan kor- och absidvind. Öppningarna mellan kor- och långhusvind liksom mellan långhusvind och tornets andra våning verkar vara sekundära murupptagningar. På långhusvinden är också kyrkans romanska fönsteröppningar synliga. Gravkoret är helt stängt mot kyrkan med enda ingång från norra sidan. Gravkoret har golv av tegel och innertak av spontade brädor. Väggarna är putsade och vitmålade med ett par små runda fönsteröppningar mot öster och väster. I gravkoret finns tre stora stensarkofager och mindre kistor står uppställda på en hög murbänk vid gravkorets södra sida. Altare Murat altare från 1931 klätt med slipad och polerad kalksten. Eventuellt ingår delar av ett murat altare från 1776 i altaret. Altaruppsats Altaruppsats från 1634 utfört av snidad ek i senrenässansstil. Uppsatsen består nederst av en predella med inskriftsfält och en målad framställning av en kalk. Över predellan är en central pannå föreställande Kristus på korset, flankerad av kolonner som bär upp en tympanondel med en mindre pannå, föreställande korslammet, omgivet av rik utsmyckat träsnideri. Altaruppsatsen flyttades till sin nuvarande plats 1768 då den berövades sitt vingparti och kompletterades med rankverk av snidat trä och dörrar på ömse sidor. De målade pannåerna utfördes av Johan Luthman 1783. Altarring Altarring med rund planform, svarvade och gråmarmorerade balusterdockor med brun överliggare/handfall och knäfall av grått tyg. Dopfunt Dopfunt av utförd av den så kallade Mörarpsmästaren omkring 1100-talets mitt kanske redan 1140. Dopfunten är fyrsidig med rund urholkning och uttömningshål. Sidorna indelas med två arkadbågar och mittpelare på tre sidor samt kolonner i hörnen. En sida delas in med tre arkadbågar och har motiv av den tronande Kristus mellan Maria och Petrus. Funtens fot är likaledes fyrsidig med rikt profilerarad sockel. Dopfunten tillhör de äldsta i kontraktet och kan jämföras med dopfunten i Kropps kyrka som också är fyrsidig och figurprydd. Predikstol Predikstol från 1620 av snidat och bemålat trä i rött grönt, vitt och guld. Korgen är tresidig med framställningar av evangelisterna och Christian IV:s namnskiffer infattade i rundbågar. Sidorna delas in med karyatider och hermer. Till predikstolen hör en snidad och bemålad baldakin i ek med fyra sidor med snidade volutprydda gavlar, draperier och nedhängande pinjekottar. Under baldakinen hänger en sol som tillverkades för altaruppsatsen 1768. Bänkinredning Sluten bänkinredning från 1931. Bänkarnas insidor är målade i grågrönt och gavlarnas utsidor i rött med gråmarmorerade pilastrar och förgyllda akantuskapitäl. Två herrskapsbänkar med Lagerbringska och von Schwerinska vapnen finns. Orgel Kyrkans nuvarande orgel byggdes år 1938 av Th. Frobenius, Köpenhamn. Orgeln har rörpneumatiskt system med tjugo stämmor fördelade på två manualer och pedal. Tre stämmor är bevarade från kyrkans föregående orgel byggd år 1895 av Åkerman & Lund, Stockholm. Fasaden är från 1938 med ljudande pipor. Kyrkklockor Den stora klockan är från medeltiden och göts om år 1845. Lillklockan göts år 1612. Övrigt Triumfkrucifix av skulpterat trä från 1400-talets andra hälft. Krucifixet är utfört i gotisk stil och tillhör stilhistoriskt skulpturverkstäder verksamma i Helsingborg, Lund eller Landskrona. Krucifixet har kompletterats med senare kors. Kyrkan har två altarljusstakar av malm från 1500-talet och två ljuskronor av malm från 1600-talet respektive 1731. I långhuset finns armaturer från 1931 ritad av arkitekten Oscar Persson. Dessa är monterade på valvpelarna. Ett par värjor från 1600 respektive 1700-talet hänger över nordportalen i långhuset. Ett Carl XI:s vapen från 1689 av snidat trä hänger över tornbågen i långhuset. |
