Stäng fönster LUND HOBY 26:1 - husnr 1, VÄSTRA HOBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Västra Hoby kyrka (akt.), VÄSTRA HOBY KYRKA (akt.) | |
| 2015-09 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet nås genom tornets västportal som leder in i vapenhuset. Längs rummets norra sida löper en trappa som leder till läktaren och vidare upp i tornet. Golvet är belagt med rött och gult tegel lagt i kvadrater. I fönsternischen åt söder ligger en bemålad stentavla dekorerad med ett malteserkors, vilken tros ha suttit över ingången i den medeltida kyrkan. På golvet står en sten med en mindre nedsänkning i mitten. Stenen kan vara en relikgömma från det tidigare altaret. En pardörr i den östra muren leder in i kyrkorummet. Kyrkorummet är välvt med ett femdelat trävalv som sträcker sig över långhuset. Valvet är målat i ljust grått med mörkare listverk. Golvet i mittgången motsvarar det i vapenhuset. Längs mittgångens båda sidor löper öppna bänkrader, vilka avslutas framtill av en fyllningsindelad träbarriär. Framför de södra bänkraderna är kyrkans medeltida dopfunt placerad tillsammans med ett mindre sidoaltare. En nummertavla finns placerad på triumfbågväggen strax ovanför funten. Predikstolen återfinns i långhusets nordöstra hörn, det vill säga i motstående hörn jämfört med var den var placerad i den gamla kyrkan. Väggarna är vitmålade med en gråblå bröstning nertill. Koret skiljs från kyrkorummet genom triumfbågen som är dekorerad med pilastrar med lätt markerade kapitäl. I en omfattning på triumfbågväggen mot kyrkorummet finns ett textfält med orden: LOFVER GUD I HANS HELGEDOM. Golvet i koret är beläget två trappsteg högre än i långhuset och är belagt med terazzo i grå nyanser med avskiljande linjer i svart. Koret är välvt med ett tunnvalv som målats i en ljust gråblå kulör. Altaret är placerat mot altarskranket innanför den halvrunda altarringen. Korabsiden fungerar som sakristia och skiljs av från kyrkorummet genom altarskranket, vilket är målat i grått med förgyllda detaljer. Långhusets västra vägg täcks av orgelläktaren i vars mitt orgeln finns placerad. Läktaren vilar på fyra träpelare med tärningskapitäl och volutformade förkroppningar upptill. Barriären är dekorerad med en rundbågig kolonnettarkad och pilastrar. Läktaren är likt orgelfasaden målad i en ljusare och en mörkare grå nyans samt med förgyllda detaljer åt kyrkorummet. Tornet har tre våningar samt klockvåning. I mitten på den tredje våning står klocktrampmaskinen som användes fram till det att man fick elektrifierad klockringning 1967. Klockbocken återfinns på klockvåningen högst upp och är i huvudsak tillverkad i ek. I klockvåningen finns flera dragbjälkar i ek, vilka sannolikt är medeltida. Inredning och inventarier Altaret är tillverkat i trä och klätt med ett antependium av röd sammet. Altaruppsatsen är sammanbyggd med korskranket som skiljer sakristian från kyrkorummet. Uppsatsen består av pilastrar som bär upp en fronton prydd med ett kors och arkroteriondekor. Altartavlan målades av Hjalmar Berggren 1886 och är en kopia av den danska konstnären Carl Blochs ”Kristus med gossen”. Oljemålningen är placerad i en förgylld rundbåge. Altarringen är halvmåneformad och utgörs av en rundbågig balustrad med kolonner försedda med tärningskapitäl. Knäfall och överliggare är klädda med röd sammet. Bänkinredningen är bevarad sedan ombyggnaden i mitten av 1880-talet och består av två öppna bänkrader. Bänkinredningen har enkelt profilerade sidostycken och är målad i två gråblå nyanser. Predikstolen med tillhörande ljudtak härrör från 1880-talet och är placerad i långhusets nordöstra hörn. Korgen vilar på en oktagonal pelare och nås via en svängd trappa från koret. Den arkitektoniska gestaltningen samt bemålningen hör samman med orgelläktaren. Dopfunten är utförd i sandsten och har tillskrivits den så kallade Barsebäcksgruppen. Cuppan är rund och har en repstav upptill och en vulst nertill, båda är rödmålade. Foten har formen av en kraftig cylinder, vilket enligt konsthistorikern Lars Tynell är signifikant för Barsebäcksgruppens funtar. Orgelverket tillverkades av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har 11 stämmor fördelade på två manualer samt pedal. Den tredelade orgelfasaden är bevarad från ombyggnaden i mitten av 1880-talet och är målad i grått med förgyllda detaljer. Mittpartiet är högre än sidopartierna och består av en rundbåge med triangulärt övre parti som kröns av två akroterion och ett ringkors i mitten. Spelbordet är vänt mot kyrkorummet. Den stora kyrkklockan i malm tillverkades i Malmö 1740 av klockgjutaren Andreas Wetterholtz. Dekoren består av en kedjefris och två palmettfriser samt inskription flankerad av två änglaansikten. Den lilla kyrkklockan i malm tillverkades 1805 och är dekorerad med en kedjefris, två palmettfriser och textband. Altarskåpet är utfört i ek och placerat under orgelläktaren på den norra sidan av väggen, mot vapenhuset. Uppsatsen är formad som en triptyk, det vill säga att den är tredelad med mittparti, så kallat korpus, och flyglar. I korpus finns en stor Golgataskildring som omges av sex mindre scener. Den vänstra flygeln visar scener ur Jesus barndom och den högra ur Passionshistorien, vilken avslutas med uppståndelsen och Kristus i dödsriket. Dateringen av altarskåpet är omtvistad. Konsthistorikern Lena Liepe menar att skåpet tillverkades i Skåne under senmedeltid, troligen under 1400-talets mitt. Med anledning av bristen på lokal produktion av altarskåp i Skåne under 1400-talet samt ”scenernas summariska detaljgestaltning” och ”skåpets rustika konstruktion”, menar konsthistorikern Lennart Karlsson att det istället sannolikt rör sig om en kopia av ett senmedeltida altarskåp. Vad man med säkerhet vet är att altarskåpet renoverades och målades 1752 av dåvarande kyrkoherde Olaus Penell. |
