Stäng fönster BRÄCKE BODSJÖ PRÄSTBORD 1:8 - husnr 1, BODSJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BODSJÖ KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet täcks av ett fältindelat spegelvalv med mittplafond. Det är ett litet men ljust kyrkorum som får ljus från de breda fönstren med tredingsformade avslutningar på den södra och norra väggen. Samtliga fönster är invändigt blyspröjsade. Fältindelade väggar av slätspont med en låg spegelindelad bröstning. En blå och enkelt profilerad golvlist löper längs med kyrkorummets väggar. Väggpanelen är målade i en vit kulör mot bröstningens gråa speglar och ramverk. Taklisten med gul rundstav markerar takets början. Den blå mittplafonden är något indragen och markeras av ett ramverk. Slätsponten i taket är modernare på långsidorna och på västra väggen men ovan altaret finns det äldre brädtaket bevarat. Över mittgången hänger två ljuskronor och över läktaren en mindre malmkrona. På långhusets södra och norra sida sitter vardera sju lampetter för stearinljus samt på var sida av ingången under läktaren. Från taklisten är spotlights riktade mot koret. Dragjärn. 1807 skedde målningsarbeten av altaruppställning och predikstol av Pehr Sundin d.ä. 1877 skedde en invändig ommålning av kyrkorummet. 1910-1912 byggs ett vindfång med glasdörrar på västra väggen från vapenhuset in mot kyrkorummet. Den omfattande restaureringen har Carl Alfred Danielsson-Bååk som arkitekt. Kyrkan får även dessa år nya trossbottnar och spontade golv. Interiören ommålas i vitt och guld. 1954-56 sker ombyggnationer invändigt i kyrkan med nya trossbottnar, elvärme installeras och koret utvidgas. Det sker även en invändig restaurering och ommålning av interiören. Bänkarna får bänkvärmare. Längs med långsidorna mot golvet löper en sockel med elledningar. En ny textilförvaring tillkommer och högtalare monteras på varje långsida och målas in. Kyrkan restaurerades senast 1995-96. På var sida om mittgången finns ett slutet bänkkvarter. Bänkarna målades 1910-1912 i vitt och guld. De byggdes även om. Under restaureringen 1954-56 fick de en brun kulör men 1995-96 målades de i en gråskalig färgsättning med marmorerade speglar på fronterna samt dörrarna. Överliggare och sockel har en mörkgrå färgsättning och har invändigt en vitgrå färgsättning. Bänkspeglarnas ramverk är målade i gult och har samma utformning som lanterninens luckor, rundbågiga med utskjutande kant. Varje bänk är numrerad från ett till sjutton. Från början var det nitton bänkrader av vilka de två främsta togs bort under restaureringen 1954-56. Golvet i bänkkvarteren är obehandlat. Dörren mot vindfånget i väster är en gråmålade pardörr med speglar, indragen i murverket. Den har liksom fönstren ett tredingsformat krön. De övre speglarna är dekorerade med en förgylld strålsol. Vapenhuset ligger i tornet i väster. Vapenhuset har fönster på norra och södra sidan men är relativt lågt i tak. Taket utgörs av ett djupt kassettak. Från taket hänger en enkel taklampa med frostat glas. En trappa på norra sidan leder upp till läktarbron över vapenhuset vilken leder till läktaren samt upp till tornet. Det är en bred och luftig trappa med låga trappsteg, med ett sågat mönstrat räcke av modernare snitt. Golvet utgörs av smala lackade brädor på vilken en röd gångmatta ligger med en långsgående golvsockel med profilerad överkant. Väggarna av liggande vitmålad slätspont målades om senast 1995. En väggfast bänk är placerad längs med hela södra sidan i samma gröna som kassettakets ramar. En grön kulör som återkommer i fönsterfodren och fönsterkarmarna till de invändigt blyspröjsade tvåglasfönstren. Vapenhuset är enkelt möblerat med ett litet bord, en stol och en modern klädhängare. I sydöstra hörnet ligger toaletten installerad 1995. Entrédörren till vapenhuset är invändigt gråmålad och enkel med förankring i dörrkarmen samt äldre lås kompletterat med ett nytt lås och handtag från 1950-talet. Vindfångets dörr i öster är en glasad pardörr med spröjs, från 1950-talet. Det första vindfånget tillkom 1910-12 men ersattes 1954 av ett nytt vindfång med förråd och el-central. Delvis kan väggar och golv ha bevarats från det tidigare vindfånget. Golvet utgörs av smala brädor. Dörren till kyrkorummet har ett tredingsformat krön. Den första orgelläktaren byggdes någon gång mellan 1831 och 1894. Den ersattes 1910-12 av en ny läktare. Den har en svag lutning inåt kyrkorummet. Under restaureringen 1954-56 byggdes den ut på mitten och fick då nya läktarstöd samt målades om. Läktarbarriären är indelad i marmorerade fält med förgyllda lister med ett utskjutande och rundat mittparti. Barriärens övriga delar är gråmålade med en kraftig sockel och överliggare i gråblå kulör. På överliggaren är ett skyddsräcke i metall monterat. På var sida om läktaren sträcker sig fönstren upp. På taklisten sitter på var sida om ingången till läktaren en lampett av samma slag som nere i kyrkorummet. På var sida om orgeln står sex bänkar av bönebänkstyp, ljust gråmålade. De tillkom troligen under restaureringen av kyrkan 1910-12. Orgeln är svulstigt utformad och målad i en färg som ger den ett plastigt utseende. Den är tillverkad 1911. Dess mittparti flankeras av två rundade sidostycken. Piporna är synliga, både på orgelfasadens mittparti samt i sidostyckena. Detaljerna är enkla men förgyllda. Sidostyckena kröns av urnor med en förgylld fackla samt undertill av förgyllda kottar. En lampett lika de i sakristian sitter på var kortsida av orgeln samt fyra spotlights. Tornet har ett flertal våningar. I ett av utrymmena på väg upp till klockvåningen står träkors från kyrkogården som är över hundra år gamla och äldre träföremål. Klockvåningens ljudluckor är idag svarta men under syns spår av en röd färg. Under läktaren går de två bänkkvarteren ända ned till väggen mot vapenhuset. Läktaren stöds av två pelare i främre kanten på var sida om mittgången samt mot långsidorna. Pelarna, vilka tillkom på 1950-talet, är marmorerade i grått med förgyllda detaljer som kapitäl och vulster. De ersatte kvadratiska pelare med fältindelning och mönstrat kapitäl. Från taket av slätspont indelat av bjälkar, hänger fem lyktor från 1950-talets restaurering. Läktarens lutning är tydlig. Predikstolen är lågt placerad på den norra långsidan och tillverkades av Jonas Edler 1805. Korgen har en relativt avskalad dekor och en något oregelbunden utsvängd utformning med fältindelningar med förgylld ram. I de två fälten finns målade scener. Predikstolen är målad i grått och blått med förgyllda detaljer. Korgen avslutas undertill med en kotte med förgyllt listverk och korgen kröns av en utkragad list med marmorerad överliggare. Trappan upp till predikstolen liksom golvet i korgen är täckt av en heltäckningsmatta. Det är ett slutet trappräcke med ett spegelfält. Baldakintaket har en oregelbunden form. Det kröns av ett förgyllt träkors. Den gardinliknande kanten är förgylld liksom tofsarna. Invändigt är kanten samt tofsarna målade ockragula. Predikstolen från 1910-1912 är bevarad i förrådet bredvid den gamla prästgården Den togs ned under restaureringen 1954-56 och ersattes med den äldre predikstolen. Koret har ett något upphöjt fernissat golv av spontade brädor vilket är slitet. Framför mittgången ligger en stor vävd matta där den röda kulören tas upp i altarringens överliggare och knäfall. Koret är enkelt möblerat och ger ett relativt avskalat intryck. Ett piano och dopfunt på södra sidan och på norra sidan en fast bänk, en ambon samt utrustning för begravningar. En så kallad prestavstol skänktes 1958 till kyrkan och står i nordöstra hörnet av koret. Dopfunten är av trä och dekorativt utformad med förgyllda detaljer. Det täcks av ett vackert dekorerat och högt lock som kröns av en förgylld duva. Under locket finns en skål av mässing vilken även den troligen är från tillverkningsåret. Dopfunten köptes in 1911 och är del av det kyrkorum som skapades under restaureringen 1910-1912 då det dominerades av vitt och guld. Nummertavlorna är förankrade i korbänkarna på var sida om altaret. Tavlorna har en målad grå botten med en vackert snidad ram med snäckskalsliknande utformning av vilka varje snäckskal kröns av gröna blad. På baksidan hänger nummersiffrorna i metall, målade i vitt. Den södra nummertavlan är troligen från kyrkans byggnadstid. Nummertavlan i norr gjordes som en kopia av den förra och tillverkades av skulptören och konstnären Adolf G. Söderin 1955 och fick då sin nuvarande placering. I kyrktornet finns den nummertavla i vitt och guld som tillverkades 1910-1912 bevarad. Altartavlan från 1912 är målad av konstnären Gottfrid Kallstenius och ersatte ett tidigare kors med törnekrona. Den ramas in av en enkel arkitekturuppställning med pilastrar vilka bär upp ett entablement. Altaruppsatsen är utförd av Johan Edler 1806. Entablementet kröns av en i trä utformad treenighet med hebreiska tecken i en trekant vilande på ett moln omgiven av förgyllda strålar och putti. Altaruppsatsen ramas in av en drapering med skenperspektiv. Den målades 1815-1817 av Bertil Andersson och fortsätter upp ovan altaruppsatsen. Draperingen är målad i en blå färgställning på lärft men är i taket målad direkt på brädorna. De målade kolonnerna vilar på en målad sockel med nischer, målade i en gråskala. Putti håller upp draperingen ovan den krönande triumfbågen. Altarbordet har raka enkla kanter. Det är ljust gråmålat lika insidan av altarringen. Altarringen är rund och sluten med ingång på norra sidan. Knäfallet samt överliggaren är klädda med röd plysch. Knäfallets sockel är målad ljust grå. Den vulstiga barriären är marmorerad i en gråvit kulör med en längsgående förgylld list strax under överliggaren. Altarringen ansluter till altarbordets sidor vilket gör dem till en enhet. Invändigt är altarringen ljust gråmålad och man skymtar konturen av brädorna. På golvet innanför ringen ligger en ljus heltäckningsmatta. Bakom altaret är ingången till sakristian. Sakristian är ett ljust rum med samma utförande av väggar som i kyrkorummet samt slätspont i det låga taket med en enkel längsgående taklist. Rummet är övermöblerat och har nästan karaktären av förråd. Sakristian byggdes troligen om kraftigt 1910-12 eller revs helt. Ljusinsläppet sker från ett fönster på vardera norra och södra väggen. Även här invändigt blyspröjsade tvåglasfönster med profilerade fönsterfoder. Brädgolv vilket oljades 1995 med en längsgående hög gråmålad golvsockel, profilerad liksom ramen runt väggfälten. På östra väggen finns fyra inbyggda skåp på var sida om en murstock där en tidigare öppen spis funnits. På murstocken hänger en äldre altartavla och nedanför står en äldre bönpall. Belysning fås genom vägglampetterna i form av snäckor vilka tillkom under 1950-talets restaurering. Den södra ingången nås genom en mindre farstu med spegeldörr med plåtslagen nyckelbricka med lövformat nyckellock. Vindfånget är från restaureringen 1910-12 vilket tydligt syns på spegeldörren. Golvet i farstun av smala spontade golvbrädor i gott skick och spontade smala brädor i taket. Väggen är lika den i sakristian. På en av väggarna sitter ett litet element och i taket en taklampa av modern modell. Dörren från kyrkorummet in till sakristian är kraftig med ett äldre lås. Källaren, vilken idag har en arkivfunktion, byggdes om 1995. Källaren hade tidigare har fönsteröppningar vilka idag är igensatta. Detta syns tydligt i murverket. Tidigare stod en kamin nere i källaren. |
