Stäng fönster KROKOM ASPÅS FÖRSAMLINGSJORD 1:1 - husnr 1, ASPÅS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ASPÅS KYRKA (akt.) | |
| 2005-12-31 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Genom huvudentrén i väster kommer man direkt in i vapenhuset med en trappa på södra sidan upp till läktaren och tornutrymmen. Under trappan finns ett inbyggt förråd. På motsatt sida står en bänk. Golvets breda obehandlade brädor är infogade i en träram längs med de putsade väggarna. Det finns en sockel av trä målad i brunt. På golvet ligger mellan entrén och vindfånget en brun gångmatta. Väggarna är slätputsade och målade i en vit kulör vilket tillsammans med de två fönstren gör vapenhuset ett ljust rum. Takets breda brädor är målade i en grå kulör. Vapenhuset restaurerades 1937-38 och ombyggdes 1989-1990 till ett handikappanpassat utrymme med ett plant golv. Innan restaureringen 1937-38 var väggarna mot kyrkorummet delvis klädda med brädor vilka togs bort under ombyggnaden. Vapenhuset är avskalat både till möblering och inredning och präglas av ombyggnationerna. I utrymmet ovanför vapenhuset finns dörren till orgelläktaren. Fönstren i vapenhuset sträcker sig hit. Trägolvet är målat i en brun kulör, väggarna är slätputsade och i taket sitter vitmålad slätspont. In till läktaren sitter dubbla dörrar med tre speglar, bakom dessa ett vindfång. Trappan leder vidare upp till kyrkomuseet där föremål från gamla kyrkan finns och järnkors från kyrkogården. Från klockkammaren leder en stege upp till lanterninen. Vindfånget mellan vapenhuset och kyrkorummet tillkom under restaureringen 1937-38. De två dörrparen är från restaureringen. Varje dörrblad har fem speglar varav två utanpåliggande. Speglarna är målningsmarmorerade i en mörk kulör. Vindfånget utgörs av det djupa murverket mellan tornet och kyrkorummet och har slätputsade väggar och tak. Trägolv med breda brädor och en hög sockel. Kyrkorummet ger en varm och ombonad känsla. Det höga tunnvalvet är i koret valmat vilket ger en pampig inramning av koret. Taket är av liggande brädor i olika bredd. Det är laserat med svampteknik i gråblått för att ge ett ”molnigt” intryck. Det målades av Paul Jonze under restaureringen 1937-38. De tre takkronorna hänger från takrosetter. Den mittersta ljuskronan i mässing skänktes av privatpersoner 1938. Takkronan närmast vapenhuset är gjuten i malm 1773 av Carl J. Linderberg och skänkt av pastor C.P.I. Eurenius, båda från Sundsvall. De är kompletterade med elektriskt ljus samt halogenlampor. Väggarna är putsade vita och avslutas mot taket med en kraftig taklist som är marmorerad i grått, blått och rött. Väggarna målades senast om 1989/90. På södra långsidan finns tre fönster och en sidoentré med överljus. I koret är på ömse sidor om altaruppsatsen två höga fönster med glas i skiftningar i grönt och klarglas. På norra långsidan finns två fönster. Det mittersta igensattes 1937-38 och framför placerades kyrkans gamla altare med ny funktion som dopaltare. Fönsternischerna är relativt djupa och har målade väggfält. På 1930-talet målade Paul Jonze små dekorationsmåleri i samtliga fönsternischer i kyrkan, tre i varje nisch, vilka har bibliska motiv i naturnära färgskala. Golvet i kyrkan är från olika epoker. Det ursprungliga golvet ligger i öst-västlig riktning mellan vapenhus och kor, men med ett avbrott i sidogången på norra sidan där tre bänkrader togs bort vid restaureringen 1937-38. Det nya golvet är av smalare bräder medan originalgolvet består av obehandlade brädor i olika bredd. Golvlisterna har samma kulör om kolonnernas trummor. Framför dopaltaret står den gamla dopfunten av trä som är snidad i en tradition vanlig i Jämtland med en cuppa som omges av änglahuvuden och en fot smyckad med vinrankor. Framför den står en stor ljusstake. Under orgelläktaren byggdes 1990 efter ritningar av O. Magnusson, K - Konsult, två rum, en brudkammare i sydväst samt ett kapprum med toalett i nordväst, åtskilda av mittgången och de sex kolonner vilka bär upp mittersta delen av orgelläktaren. De två rummen ligger indragna under läktaren och rummen är avfasade i hörnen mot kyrkan och klädda utvändigt med en stående lockpanel. In till rummen finns en dörr. Mot söder och norr sitter ett fönster in till de inbyggda rummen, från golvsockeln till tak. De är gråmålad och spröjsade. Två taklampor är fastsatta i taket under läktaren. Taket under orgelläktaren är laserat i lilarosa kulör i samma teknik som i tunnvalvet. Takets brädor är av varierande bredd. På väggen mot kyrkorummet sitter en lampett av samma modell som övriga lampetter i kyrkorummet. Kolonnerna bär upp orgelläktarens mittparti och ger en pampig inramning till entrén till kyrkorummet. Kolonnerna är marmorerade medan trummorna är enfärgad i grågrön nyans. Vulsten avviker i mörkare grå. Det förgyllda kapitälet ansluter mot läktartaket. De främsta kolonnerna står inom det slutna bänkkvarteret och deras bas är anpassad efter kulören på bänkarnas ryggstöd. Under läktaren i söder står ett mobilt psalmboksskåp mot mittgången. Mot bakersta bänkraden mot kapprummet står ett lågt bord målats i samma kulör som bänkens bakstycke. Läktarens golv utgörs av ett obehandlat trägolv som delvis täcks av en heltäckningsmatta. Golvlisten av trä är målad i en brun kulör. 1937/38 fick läktaren nya bänkar. Orgeln är från 1864 och 1956 tillkommer ett nytt orgelverk med nytt spelbord av orgelbyggare Olof Hammerberg. Den befintliga orgelfasaden från 1864 behölls. Orgelfasaden är symmetriskt uppbyggd med två utskjutande sidopartier samt mittparti vilka kröns av snidade och förgyllda ornament. Orgelpiporna är synliga i orgelfasaden. Läktarbarriären är måttfullt artikulerad med marmorerade fält i ljusbrun färgsättning mellan avdelande pilastrar. Spegelramen är förgylld liksom pilastrarnas kapitäl. Det främsta mittfältet är försett med förgyllda bibliska ornament. Barriären är symmetriskt utformad och något svängd där det utkragande mittpartiet tar sin början. Insidan är enkel och målad i en grå kulör med ett fallskydd monterat 1989-90. Läktarbarriären ommålades 1937/38 och senaste ommålningen skedde 1989/90. Dopaltaret snidades av Jonas Granberg, Klövsjö, åren 1739-40 till Aspås gamla kyrka. Det är en av femtio föremål från gamla kyrkan som är bevarade. Altaret är nästan en kopia av det altare som Granberg tillverkade för Älvros gamla kyrka. Den rikt skulpterade ramen inramar Kristus på korset. Kristusfiguren är skulpterad med förgyllt hår och kläde. Korset kröns av en textremsa i vitt. Där står Jesus Nazarenus och Rex Judaeorum. Korset står på ett fundament som är rödmarmorerat. Bakom finns en målad duk. Ramen kring Kristus är i guld och silver med sniderier. Tre putti, varav två i helfigur, omger den övre delen av ramen, varav den vänstra har en kalk och den högra en kvist i handen. Den övre visar endast ansiktet. Ramverkets övre del har rika sniderier förgyllda i guld och två voluter marmorerade i rött och blått som kröns av varsin urna med lågor. Altaruppsättningen avslutas längst ned med voluter i blått och guld. Ramverket kröns av en strålsol. Uppsättningen bärs upp av ett fundament varav den övre och nedre delen är marmorerad i rött och vitt samt mittpartiet marmorerat i mörkt grönt. På fundamentet finns en ram med text på svart botten Texten lyder ”Ty guds lamb som borttaga werdenes synd. Joh.1”. Allt målades av Göran Sundin och Jöns Bergström 1842-43. Altaruppsättningen står på ett i trä uppbyggt altarbord, tillverkat 1937/38, vars skiva är brunmålad och gavlarna gråa. Sockeln är mörkt grå. Bordet täcks av två tjocka tygstycken. Koret är upphöjt ett steg från långhuset. Mitt framför altarringen ligger en vävd mönsterrik matta med inslag av brunt, gult, rött, grönt och vitt med en avslutande kant i brunt. Den följer altarringens rundning. I nordöstra och sydöstra hörnet finns väggfast bänk med samma färgställning som övriga bänkar. I hörnen på bänkarna på var sin sida om altaret är psalmtavlorna placerade med vackert snidade, förgyllda ramar med svart tavelbotten. Ramarna kröns av snidade blommor vilka är förgyllda med grönmålade blad. Psalmtavlorna har någon gång fått belysning som sitter monterad framför rosetten . På tavlorna står också en skylt med vem som skänkte dem, ”Denna tafla med numror är skänkt uttan förgyllning af ordföranden Nils Nilson Aspås och Rehn”. Predikstolen från 1840 av Salomon Hägglöf är placerad mellan fönstret på norra väggen och sakristians ingång. Predikstolen har en rikt ornerad korg med bibliska symboler i panelfälten vilka är förgyllda. Baldakinen har snidade hängande tofsar, även de förgyllda. På väggen bakom predikstolen är en draperidekoration målad i pariserblått som sträcker sig in i den närliggande fönsternischen samt mot takfrisen. Draperingen är förlängd och fortsätter upp över taket, och är antingen utförd av Göran Sundin eller av Paul Jonze under restaureringen 1937/38. En grön drapering i snidat trä hänger på väggen ner som en del av predikstolen. Jonez har lagt till inslag under restaureringen 1937/38 med att måla en molnhimmel i predikstolstaket med en vit svävande duva samt förbättrat baldakinen. Baldakinens tak är krönt av ett förgyllt kors med strålknippe. Predikstolens trappa är klädd med en matta och barriären är gråbrun målad med tre speglar. Speglarnas botten har en mörk lilabrun färg med snidade förgyllda lövverk i form av blad och blommor i mittersta fältet samt vinblad och vindruveklassar de två yttre fälten. Under predikstolen står ett mindre altarbord och en äldre länsstol i trä. Altaruppställningen består av en målad skenarkitektur på duk av Göran Sundin med draperier och kolonnuppställning. De korintiska kolonnerna som bär upp entablementet blir en del av taklisten. Runt skenarkitekturen är en drapering i pariserblått målad och som hålls upp av två figurer i varje ända strax under taklisten. Ovanför altaret är det målat en guldtriangel med hebreiska tecken i ett guldgult moln med bakomliggande strålknippen. Från molnet sträcker sig strålar ner mot altaret. Bakom molnet finns en målad inramning av en rundbågig nisch som är en fortsättning från den arkitekturuppställningen. Mellan kolonnerna finns en rundbågad nisch med ett snidat, förgyllt träkors som står på en gråmålad fyrkantig bas av trä. Landskapsbilden i nischen målades av Jonze 1937/38. Altarbordets front täcks av underst en röd duk samt över denna hängande en vit duk med påsydda i IHS samt kors och blåa inramningar. Jonze restaurerade altaruppsatsen 1937/38. Målningen rengjordes och bättrades på. Trekanten i taket guldbelades. Panelen nedtill, som tidigare var gråmålad, målades brun och kolonnerna oh arkitraven marmorerades. Nischen bakom korset målades med ett österländskt motiv. I taket i koret finns en takrosett med en målad sexuddig vit stjärna på mörkblå botten av Jonze från vilken det hänger en kristallkrona som skänktes av privatpersoner 1840. Altarringen är svängd så att den går ut i mitten med en öppning på nordöstra sidan. Altarringens spegelfält är marmorerade. På det mittersta spegelfältet sitter en nattvardskalk i en rundel. Knäfallet, med sockel av trä i mörkt brun kulör, omger hela altarringen. Överliggaren täcks av ett grovt vävt tyg i ljusa färger med dominerande inslag av gult liksom knäfallet. Altarringen har rikt profilerade lister ned mot knäfallet och överliggaren. På altarringens insida sitter element från 1990-talet målade i liknande kulör som baksidan. Bakom altarringen ligger en heltäckningsmatta som även täcker upphöjningen framför altarbordet. På upphöjningen står en pall i trä med samma tyg som på altarringen. Bänkinredningen är sluten mot mittgången men öppen mot sidorna och är målade i en skala av brunt och grått. Bänkdörrarna är enkla med kvadratiska speglar som är marmorerade med en profilerad list målad rödbrun. Ryggstöden är indelade med fyra rektangulära speglar Alla är enhetligt målade i en ljusbrun kulör. Sockeln är grå. Framförvarande bänk har krokar samt bokstöd. Den främsta bänkraden avslutas med ett framstycke med kvadratiska speglar marmorerade liksom dörrarna. Bänkraden avslutas mot koret av en urna med fackla. I den bakersta bänkraden på sydsidan är ett ljus och ljudbord inbyggt som en del av bänkinredningen. Bänkarna hade ursprungligen dörrarna med mellanstyckena och bokstöden målade i en gråvit ton och övriga delar omålade. Under restaureringen 1937/38 breddades bänkarna genom att nya bredare sidostycken sattes in. Ryggpanel samt bänkdörrar bibehölls och dörrarna fick nya gångjärn på motsatt sida. Bänkarna målades om 1990. På södra och norra långsidan sitter tre förgyllda lampetter som skänktes på 1950-talet av privatpersoner. På varje lampett sitter en mässings skylt med namn på givarna samt årtal. På södra väggen, mellan de två fönstren i sydöst, sitter en medeltida skulptur kallad Smärtomannen, från 1400-talet. Under denna finns tre snidade, förgyllda och målade mansfigurer i trä (troligen apostlar) tagna från den äldre predikstolen gjord av Jonas Granberg. Dessa uppsattes 1937/38. Predikstolen finns i kyrkomuseet. Sakristian är samtida med kyrkan och nås från koret. 1937/38 genomgick sakristian en ombyggnad då golvet troligen ersattes med ett nytt trägolv efter att ha fått ett nytt bjälklag samt isolering. Väggarna åtgärdades och ett pannrum byggdes under sakristian. Den öppna spisen återställdes i ”originalskick”, troligen 1983. 1989/90 restaurerades sakristian och omdisponerades med nya skåp. Mot södra väggen står ett klädskåp. I taket, bredvid den öppna spisen, sitter en lucka. |
