Stäng fönster BRÄCKE REVSUNDS PRÄSTBORD 2:1 - husnr 1, REVSUNDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| REVSUNDS KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet är stort och luftigt med ett rakt avslutat kor. Bakom koret ligger sakristian. Kyrkorummet täcks av ett högt valmat brädtak med en plafondmålning målad 1926-27 av Olof Karlsson. Plafonden ligger infälld i taket och ramas in av en marmorerad list, en marmorering som återkommer i listverket i taket. Takets början markeras av den marmorerade taklisten med tandsnitt. Innan branden 1925 täcktes taket av ett kassetterat tredingstak. De gråputsade väggarna ger ett något mörkt intryck liksom bänkarnas något dämpade kulör. Väggarna är fältindelade med en marmorerad bröstning i jämnhöjd med fönstrens början. Sedan markeras väggen av ett enkelt listverk som tar sin början i höjd med fönstrens rundbågiga avslutning. De övre fälten är utsmyckade med gipsmedaljonger med blommotiv. På långsidorna sitter vardera sex höga fönster med rundbågig avslutning vilka samtliga fick innanfönster på 1920-talet. Under varje fönster finns en nisch i vilken ett element sitter och framför dessa står bänkar utan ryggstöd. På långsidorna finns inventarier från den gamla kyrkan uppsatta. På söderväggen hänger ett porträtt, ett triumfkrucifix, en ritning och under denna ett epitafie, skuren av Gregorius Raaf (G.R.) 1698. På norra sidan hänger ett porträtt samt ett epitafie även det av G.R. Porträttet, vilket föreställer Canatus Petri, visar även i bakgrund en utsikt över Revsund gamla kyrka. På långsidorna väggarna hänger även lampetter för ett stearinljus med en stor reflektorbricka bakom. Efter branden 1925 bröts hela golvet i kyrkorummet upp, skadade golvbjälkar byttes eller ilagades och en trossbotten utfördes. De golvbrädor som var oskadda lades in igen och kompletterades där det behövdes. Nischer bilades in i väggarna för radiatorer, vilket är befintligt än idag. Väggarna fick en mörkare färgsättning och inventarier från gamla kyrkan placerades i kyrkorummet. Färgsättningen gick tidigare i vitt och guld. Snickerier och inredning skrapades, viss inredning lutades av och målades med oljefärg. I den centrala mittgången ligger en matta i ljusa färger samt en likadan i korsgången från norr till söder. Den äldre altaruppsatsen är från 1655 och är tillskriven Anders Olsson från Hållborgen. Den är rikt utformad och målades 1739. Altaruppsatsen är placerad framför den idag igensatta nordportalen. Bakom återfinns fortfarande den djupa fönsternischen med igensatt fönster. Denna altaruppsats är uppdelad så att den beskriver tre olika scener. Den används idag som dopaltare. Framför altaruppsatsen står ett enkelt altarbord av trä och spontade stående smala brädor med en bred nedre sockel. Framför det äldre altaret står en dopfunt, en ljusglob i smide och en golvljusstake. Dopfunten är av trä med tre volutformade ben vilka bär upp ett mittparti dekorerad med ekblad i silver på vilken en bladkrans vilar och i denna det åttkantiga dopfatet i nysilver. Dopfunten torde vara förfärdigad av Edler. Den öppna bänkinredningen är från byggnadstiden. 1926-27 försågs den med de nuvarande rektangulära gavlarna. Gavlarna är enkla med en marmorerad spegel med blått ramverk. Det är fyra bänkkvarter varav de två nedersta slutar vid läktarens pelare. De främre bänkraderna avslutas med en front med svarvade och marmorerade balusterdockor med en bred överliggare. Fronterna avslutas mot mittgången av pyramider på en hög sockel. Pyramiderna är relativt låga och står på ett fundament, vilket bärs upp av fyra kulor. Deras nyklassicistiska dekor i form av en amfora och växtornamentik på en blå bakgrund är förgyllda. Pyramiden avslutas med en förgylld fackla. Bänkarna är troligen ommålade 1959 då färgen flagnat mycket och man ansåg kulören mörk. På bänkarna ligger blå dynor, två på varje bänk, vilka tillkom 1985. Längs med långsidorna finns bänkar placerade, varav en mot norr är en av de äldre bänkarna, vilka även finns uppe på läktaren. Genom den västra entrén kommer man in i vapenhuset som är ett relativt litet rum där utrymmet upptas av de på sidorna befintliga trapporna från vilka man når läktaren samt tornutrymmena. Rummet får in ljus genom fönstren på norra och södra sidan. Det ligger ett obehandlat trägolv med brädor i olika bredd. På den ligger en grå gångmatta fram till vindfånget. Längs med golvet löper en hög grå golvlist. Väggarna är vitputsade. Porten är från byggnadstiden och fäst i murverket. Den är enkel med tre speglar i varje dörrblad. Under trapporna, vilka panelades in efter branden 1925, finns utrymmen med toalett, ett elrum vilket har en dörr med kammarlås. Ovan dörren till vindfånget sitter ett lunettfönster med sirlig blyspröjs. Från vapenhuset når man vindfånget som leder vidare in till kyrkorummet. Trägolvet är täckt med spånskivor på vilket det ligger samma typ av matta som i vapenhuset och en profilerad golvsockel längs med de putsade väggarna. Taket är täckt av skivor som är målade ljust grå. Eventuellt är taket sänkt. En tavla på väggen med text från 1700 talet vilken handlar om Ulrika Eleonora (1721) i en svart ram med silvermålad dekor lika de tavlor som finns under läktaren i kyrkorummet. På andra väggen sitter en liknande tavla om Karl den XI (1697) och dennes begravning. Dörrarna in till kyrkorummet samt vapenhuset utgörs av svängdörrar, vilka sattes in 1926-27. Från vapenhuset når man upp till den läktarbro som leder in till läktaren, samt från vilken man når en trappa vidare upp till tornutrymmena. Vapenhuset är ett ljust och luftigt utrymme vilket får ljus från de två fönstren på södra, västra och norra sidan samt de vitputsade väggarna. Läktaren nås i öster genom två trappsteg. På brogolvet ligger spontade brädor. I väster sitter fönstren ovan entrén i en djup nisch. På den här våningen hörs tornuren mycket tydligt. Från det gråmålade locktaket hänger en elektrifierad lyckta med antikglas. I sydvästra hörnet finns bakom en inbyggd lådkonstruktion mekanik som kopplas ihop med klockringningen. På östra väggen finns ett flertal eldragningar samt en rördragning. Våningen ovan läktarbron nås genom en trappa med höga och smala steg. På denna våning finns en äldre orgelfasad bevarad i nyklassicstisk stil liksom dess orgel. Från läktarbron går man igenom en modern pardörr med tre speglar i varje dörrblad, vilken är placerad i en djup nisch. Det är mörkt bakom orgeln och trångt bakom den nya instrumentpanelen som står framför orgeln. Från en avsats med trappsteg når man ned på det obehandlade trägolvet, vilket delvis täcks av ripsmattor i rött och naturfärg. Sidorna är luftiga där de öppna bänkarna från byggnadstiden står på fyra respektive fem avsatser. Bänkarna har svängda gavlar med öppet ryggstöd. Bänkarna är målade i en brun kulör med beigea fält i gavlarna. Läktaren är från byggnadstiden och upptar hela det bakre utrymmet av kyrkorummet. Från läktaren har man en bra översikt över hela kyrkorummet. Taklisten på var sida om entrén till läktaren används som bokförvaring även om det finns hyllor för detta. Läktaren får ljus från de fönster som går upp över läktaren. Framför fönstren finns ett spjälstaket med snedställda spjälor. Senare har en skiva satts för, troligen för att minska ljusinsläppet. Läktaren är möblerad med mörka notskåp på var sida om orgelfasaden, och diverse saker som ger ett rörigt intryck. Dörren in till läktaren är efter passagen från läktarbron mycket hög med tre speglar i varje dörrblad, målad i en grågrön ton. Orgelfasaden är från 1898 och byggdes av firman E.A. Setterquist & son. Den ersatte troligen då den mindre orgeln som finns bevarad uppe i tornet. Orgelverket skadades under branden 1925 och fick därför bytas ut och i samband med det fick orgeln 22 stämmor. Orgeln renoverades senast 1998. Orgelns sidor är enkla med fältindelningar och målad i en diskret kulör åt det gråa eller grågröna hållet. Orgelfasaden speglar sin tids nygotiska influenser. Fasaden är symmetriskt uppbyggd med tre fält. Piporna är synliga både i fälten och i de på sidorna avslutande partierna. Kyrkans armatur är något varierande och utspridd. Lampetter sitter på några av pelarna under läktaren. Två ljuskoronor, skänkta på 1920-talet, hänger från kyrkotaket över körbänkarna på läktaren. Fyra spotlights är monterade i taklistens underkant och riktade mot altaret. Från kyrkorummets tak hänger en mindre takkrona i mässing/malm samt två kristallkronor. På samtliga finns halogenlampor för att förstärka ljuset i kyrkorummet. Värmeinstallation samt el sattes in i kyrkan 1926-27. 1997 renoverades belysning och äldre elledningar i samband med att en högtalaranläggning installerades i kyrkan. Högtalare är placerade i anslutning till plafondmålningen. Under läktaren har man anordnat vad som kan liknas vid ett café med svarta stolar och träbord med rutiga dukar. Utrymmet är en kompromiss av den gamla kyrkans inventarier samt ett behov av att samla aktiviteter i en och samma byggnad vilket ger en övermöblerad känsla. Efter branden 1925 blev flera av föremålen från gamla kyrkan införlivade i den nya kyrkan. På södra sidan om ingången till kyrkorummet är predikstolen från gamla kyrkan uppsatt. Den är tillverkad 1651 och tillskrivs Per Ifvarsson. Den har en fyrsidig korg samt ett ljudtak och påminner mycket om predikstolen i Marby gamla kyrka. Nedanför predikstolen står en dopfunt helt i trä med ett lock som är vackert skulpterat och kröns av en rödmålad kotte. Till dopfunten hör även ett dopfat. Övrig möblering under läktare består av bord med vykort, ett äldre bord, en soptunna, en fattigbössa och ett ljudskåp i samma utformning som bänkarna. På ena sidan om utgången till vapenhuset står mot söder en äldre plåtdörr och på andra sidan sitter på väggen en trädörr från 1600-talet med utsmyckning i plattskärningsteknik. Läktaren bärs upp av tolv kvadratiskt utformade pelare med kannelyrer vilka är marmorerade i en grågrön kulör. Pelarna vilar på en marmorerad bas och avslutas mot läktaren med kapitäl, utformade 1926-27, med förgyllda detaljer. På de främre pelarna mot kyrkorummet till sitter en konsol och på de främre mot långsidorna till sitter lampetter. Taket är försett med brädor i olika bredd som är målade lika taket i kyrkorummet och vilka uppsattes 1926-27. Innan brädslagningen var taket pappspänt. Taket är fältindelat genom avskiljande takbjälkar. Två lampor sitter i taket, en på var sida om mittgången. Ovan dörren sitter en äldre förgylld bladornamentik som utsmyckning. Läktarbarriären har samma utförande mot kyrkorummet som mot läktaren med en svag utkragning mot kyrkorummet. Här återkommer balusterdockorna som finns i främre bänkbarriären nere i kyrkorummet, de yttersta dockorna är förankrade i väggen. Barriärens överliggare är platt och målad i en enhetlig grå kulör. Ur skyddssynpunkt är på insidan av barriären plexiglas monterat i några av balusterdockorna. Predikstolen upptar hela utrymmet mellan de två östligaste fönstren på nordväggen. Även den är tillverkad av Johan Edler d.y. Predikstolen kröns av ett stort ljudtak. Trappan upp till predikstolen är inbyggd och byggdes om efter branden på 1920-talet. Trappstegen är klädda med samma typ av grön matta som i sakristian. Trappbarriären är utsmyckad med en spegel med förgyllt ramstycke. Fältet har en ljusblå bakgrund med förgylld växtornamentik. Korgen är tresidig med ett förgyllt underrede med en korgliknande utformning. Gördelbågarna är marmorerade med en list med blå grund lika trappfronten. Korgen är indelad i tre fält och utsmyckad med förgyllda skulpterade scener samt målade och förgyllda festonger. Korgen avslutas nedtill av en klase med förgyllda vindruvor med gröna blad. Korgens överliggare är marmorerad lika handledare upp till predikstolen. På överliggaren står ett timglas, endast ett timglas kvar av fyra. Bokstödet hålls upp av två förgyllda änglahuvuden. Ljudtaket är stort med nästan en orientaliskt utformad gardin, vilken pryder ljudtakets undre kant. Den har en femsidig oregelbunden form. Innertaket är blåmålat. Bakom ljudtaket sitter en förgylld skulpterad drapering med fransar målade metallgröna samt förgyllda band. Ljudtaket kröns av en överbyggnad i två delar, vilken i sin tur kröns av ett förgyllt kors. Det södra vindfånget byggdes 1926-27 med ett utskjutande parti in i kyrkorummet. Denna söderportal används som huvudentré idag. Vindfånget är murat av tegel och putsad både utvändigt och invändigt. På östra sidan är en nisch med ett element. Taket av slätspontade brädor med en profilerad gråblå taklist. I takets mitt sitter ett kvadratiskt överljusfönster med frostade glasrutor. Golvet är mönsterlagt med kalkstensskivor i grått och rött, en stjärna är lagd i röd kalksten. I golvet ligger en infälld dörrmatta. In till kyrkorummet sitter en svängdörr med tre speglar i två dörrblad. Dörrarna är från vindfångets byggnadstid. På var sida om södra entrén i kyrkorummet står en hylla med psalmböcker på. Här finns även två bokvagnar på hjul. Koret är sparsamt möblerat. Här står en ambo, två stolar och en flygel. Korbänkar finns placerade på södra samt norra sidan i vilka de två nummertavlorna är förankrade. Nummertavlorna är enkelt men dekorativt utformade med svart tavla klädd med tyg samt förgylld ram med skulpterade bladornament upptill och nedtill. Den ena är tillverkad under 1700-taelt och den andra är en kopia av denna och tillverkades 1926-27. Mattan framför altarringen tar upp färgerna i mattan i mittgången. Golvet är obehandlat. Under restaureringen 1926-27 påmurades korväggens fondvägg på båda sidor med tegel och putsades sedan. Altarringen är femsidig med ett rakt främre parti och svängda sidopartier och med ljust marmorerade balusterdockor, från byggnadstiden. Balusterdockorna har nästan samma utformande som de främre bänkkvarterens fronter men smäckrare och i ljusare färgsättning samt förgyllda detaljer. Överliggaren är platt och brunmarmorerad medan sockeln är grönmarmorerad. Knäfallet är klätt med ett blått tyg. Innersidan av altarringen är lika utsidan. Innanför altarringen ligger delvis breda brädor på korgolvet. Altaruppsatsen tillverkades av Johan Edler d.y. åren 1872-76. Över den är ett himlavalv målat på en väv. Konstnären Olof Karlsson, som även utförde plafondmålningen i taket, målade himlavalvet 1926-27 samt den enkla draperingen målad på putsen och vilken omger arkitekturuppställningen med de kopplade och marmorerade kolonnerna med sin förgyllda korintiska kapitäl samt det krönande tympanonfältet. I tympanonfältet finns ett moln med treenigheten och strålsol. Fältet kröns av ett förgyllt kors. I mitten av altaruppsatsen är altartavlan placerad i en förgylld ram med rundbågig avslutning. Tavlan målades av Gabriel Strandberg 1926-27 och föreställer korsfästelsen. Den målades efter en målning av Andrea Mantegna. Altarbordet har plana marmorerade sidor med förgyllda lister. Även sockeln är marmorerad men i ett annat utförande. Altarbordet täcks av ett vackert tyg med broderier på framsidan. Framför altaret, på en marmorerad upphöjning, står ett enkelt knäfall av trä som täckts med ett rött tyg som inte harmoniserar med resten av altaruppsatsen. På upphöjningen samt under knäfallet ligger en matta vilken fångar upp färgerna i de övriga mattorna i kyrkorummet. Sakristian nås genom att ingång bakom altaret. En pardörr med höga och smala dörrblad med tre speglar i varje dörrblad. Sakristian är ett ljust rektangulärt rum med ett fönster i söder och två i öster. Locktaket är målat i en ljus grå kulör och längs med taket löper en enkel platt taklist. Från taket hänger en mindre ljuskrona i malm samt två taklampor liknande några som finns i Lockne kyrka. Fönstren (tvåglas) är kvadratiska med fyra bågar. Innerbågarna är blyspröjsade. Fönsternischerna är breda och fönsterbänken är täckta med tunna träbrädor. På norra sidan sitter ett fönster vilket är igensatt från utsidan. Nedanför fönstret finns ett inbyggt skåp för kläder samt en utgång till sakristians norra entré. På västra väggen står två skåp för kläder med dörrar av björkfaner från 1980-talet på ena sidan av ingången från koret samt på andra sidan om ingången en inbyggd trappa upp till sakristians vind. Bakom klädskåpen finns lagningar i väggen samt uppe i taket där den gamla predikstolen stod innan den flyttades ut i kyrkorummet. Inbyggnaden inrymmer en toalett under trappan samt ovan denna en lucka för förvaring. inbyggnaden harmoniserar med rummet genom den diskreta färgsättningen samt utformningen. På inbyggnadens långsida hänger porträtt på tidigare kyrkoherdar och bilder på den gamla kyrkan. Nedanför står några stolar. Trägolvet döljs av en grön heltäckningsmatta, vilken är mycket sliten och inte harmoniserar med färgerna i rummet. I hörnen av östväggen finns inbyggda skåp i samma utförande som den inbyggda vindstrappan. Mitt på östväggen, mellan fönstren, står en igenmurad öppen spis. I den igensatta delen är en gravsten inmurad med årtal från 1700- och 1800-tal inhuggna. Ovan gravstenen sitter en liten konsol, som ett litet altare samt framför två golvljusstakar. På ena sidan av spisen står ett fristående skåp där Carolus Alstadius är målat på den övre listen. Framför det ena fönstret i öster står ett skrivbord samt två stolar och framför det andra fönstret en enorm tamburmajor samt stativ för mikrofon och ett processionsaltare. Sakristians vind nås genom den inbyggda trappan. Trappan har obehandlade smala och höga trappsteg av trä. På väggen sitter en handledare av järn. Vinden är ljus och rymlig. Ljuset flödar in genom fönstren på norra och södra sidan, vilka är en fortsättning på fönstren i sakristian. Fönstren är utvändigt blyspröjsade. Uppe på vinden syns tydligt murstocken till den öppna spisen samt gråstensmur och slagna tegelvalv ovan fönstren. Väggarna är putsade till en viss höjd, sedan tar muren vid. Här uppe står diverse föremål som böcker, dörrar, lister med mera troligen från innan branden, tavlor målade eller trycka, julgransfötter, en bänk för orgeln (äldre modell). Här syns också takstolarna över sakristian. En stege leder upp vidare samt ett innertak, tredingstak, av brädor som är från byggnadstiden. På västra väggen syns valvslagning av tegel ovan en djup rund nisch med en rund öppning, som för ett rosett fönster. Öppningen är igensatt med brädor vilka är omålade på vinden men åt kyrkorummet målade i samma kulör som väggen inne i kyrkorummet. Bakom altaruppsatsen i kyrkorummet på östra sidan är öppningen synlig och ser ut som ett rosettfönster. 1926 byggdes den idag befintliga källaren för att inhysa pannrum och vedkällare. Samtidigt revs det då befintliga gråstensvalvet. Grunden förstärktes med betong och mellanväggarna byggdes av tegel. Källarnedgången ligger på norra sidan, strax bredvid sakristians inbyggda trappa. Ytterdörren är klädd med plåt och målad skarpt grön lika dörren med kammarlås in till utrymmena i källaren. Golven i källaren är gjutna betonggolv målade gröna med stänkflingor på. Här har det funnits två oljepannor vilka ersattes av en elpanna 1982 som i sin tur ersattes av sjövärme 1997. I källarutrymmet finns en igensatt trappa som tidigare ledde upp till sakristian. På platsen för trappans entré i sakristian finns idag en toalett. |
