Stäng fönster RAGUNDA HAMMARSGÅRD 2:1 - husnr 1, RAGUNDA GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| RAGUNDA GAMLA KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet täcks av ett svagt välvt limfärgsmålat tredingstak, troligen från 1600- eller 1700-talet. Den enkla bemålningen som efterliknar stenvalv återställdes och konserverades under restaureringen på 1920-talet. Korsställda linjer i blått delar taket i fyra fält. Där linjerna möts är en rundel målad i samma blåa färg. På vinden finns i den västra gavelväggen tre stockar inmurade som har tjänstgjort som upphängning för kyrkklockor. Det finns spår i stockarnas övre del efter repet som klockan hängt i. Det tyder på att kyrkorummet tidigare antagligen har varit öppet upp mot taknocken. Väggarna är invändigt putsade vita. Längs väggarnas mittdel löper en kalkmålningsfris från 1600-talets början med figurscener där människor ur en nordisk högreståndsmiljö gestaltar bibliska teman. Frisen sträcker sig från det norra fönstret längs hela östra väggen till predikstolen på södra väggen och fönstret väster om denna. Vid sidan av predikstolen har 1600-talsmålningarna kompletterats med ornamenterade slingor under restaureringen på 1920-talet. De scener 1600-talsmålningarna visar är från norr Pingstundret med den Helige Ande i form av en duva som sänker sig ned över en skara människor. Till höger om Pingstundret, ovanför dörren till sakristian, är det danska riksvapnet inkomponerat. Sedan följer figurfrisen med en scen som är svår att tolka. Över två kvinnor syns strålar som troligen symboliserar den Helige Ande. Kanske föreställer scenen Marias möte med Elisabeth. På altarets vänstra sida syns den sista nattvarden och till höger om altaret Belsassars gästabud. Händelsen anknyter till Yttersta domen vilket symboliseras av ett odjur med helvetesgap nere i det högra hörnet. På sydmuren finns scener i ett övre och ett nedre register. Nedtill syns S:t Göran och drakens kamp. I det övre registret står några soldater. Det är inte känt vilken händelse som åsyftas. Inte heller vet man vilka de kvinnor som syns till höger föreställer. Fortsättningen på frisen som har formen av dekorerande slingor är utförda av konservator Oscar Svensson 1925-31 under kyrkans stora restaurering. Den textslinga som löper längs innertaket tillkom också då. Fönstren mot söder och norr har karmar av trä med bågar av blyspröjsar. Enligt en uppgift ska dessa vara gjorda på 1890-talet. Det norra fönstret är enligt en inskrift i putsen på insidan upptaget 1690. Ett galler har monterats på fönstrens insida. Det västra fönstret har både karmar och bågar av trä samt ett galler med ringar på insidan. I kyrkan finns ett golv av breda såpskurade brädor. Golvet där bänkarna står befinner sig på en högre nivå än golvet där ingången till kyrkan finns. Korets golv befinner sig på samma nivå som bänkarna. Altaruppsatsen är enligt inskrift utförd 1684, och har tillskrivits bildhuggaren Anders Olsson i Hållborgen. Inskriften lyder ”HAEC TABULA FACTA ET ERECTA EST TEMPORE PASTORIS SALOMONIS H BERG ANNAO 1684”. Den har alltså tillkommit under kyrkoherde Salomon Hofverbergs tid. Den är uppbyggd i fyra avsatser i barockstil med vridna kolonner, broskornamentik och friskulpturer med scener ur Kristi passionshistoria. Det ikonografiska temat är vanligt också i andra altaruppsatser från samma tid. Längst ned finns en infälld målning av den sista nattvarden och på de tre avsatserna ovanför fristående skulpturer som symboliserar Korsfästelsen, Uppståndelsen och Himmelsfärden. Kristus på korset flankeras av de gammaltestamentliga figurframställningar av Aron och Moses. På avsatsen ovanför står på var sida om den uppståndne Kristus två kvinnor som symboliserar Tron och Hoppet. På var sida om dessa figurer står till höger Petrus och till vänster Johannes döparen. Himmelsfärden omges av änglar. I dagsläget saknas dock flera av ovan nämnda fristående skulpturer efter en stöld 2001, vilket gör det teologiska programmet ofullständigt. Altarringen är femkantig med genombrutna fält inramade av plattskärningar och åtskilda av vridna kolonner. Den är snidad av Gregorius Raaf 1696. En inskription berättar att den skänkts till kyrkan ett år senare av löjtnant Peter Moback och hans hustru. Predikstolen sitter på den södra väggen och är daterad med inskription 1632. Den har rikligt med plattskärningsornament både på predikstolskorgen och ljudtaket. På predikstolskorgen finns inskriften ”SALIGE ERE DE. SOM HÖRE. GUDS ORD. OC. BEVARE. DET LVC 11 CAP”. Korskranket är en rekonstruktion från 1925-31 utifrån fragment av det skrank som troligen kan dateras till 1600-talets slut. Korbänkarna härrör från 1600-talet. I det nordöstra hörnet är bänkarna byggda i vinkel och har en hög rygg som avslutas med utskurna ornament i trä. I sydöstra hörnet står två bänkar längs med södra väggen framför varandra. De senare bänkarna har inga dörrar. Bänkinredningen i övrigt rekonstruerades 1925-31 med återanvändande av äldre bänkdelar. Bänkinredningen hade använts på orgelläktaren i den nya kyrkan men återbördades under renoveringen. Bänkdörrarna och delarna mellan dessa är dekorerade med plattskärningsornamentik i svart medan bänkarna i övrigt är helt omålade. Orgelläktaren i väster har okänd ålder, trappan byggdes år 1700. Läktaren är uppbyggd i nivåer och har enkla bänkar med raka ryggar på båda sidor om orgeln i mitten. Den runda spiraltrappan upp till läktaren är belägen mitt på läktaren. Läktarbarriärens målningar med Kristus och apostlarna är troligen utförd vid 1700-talets mitt. Den snidade bården med huvuden nedtill liknar altaruppsatsen broskornamentik och kan vara samtida med den. Orgeln skänktes till kyrkan 1754 av kyrkoherde Wilhelm Wargentin. Det är Jämtlands äldsta orgel. Dörren till sakristian är utförda av Gregorius Raaf i plattskärningsteknik 1696, precis som sydportalen. Sakristian har ett platt innertak av trä som är vitmålat. Det uppsattes 1926. Väggarna är putsade i vit kulör. På den norra väggen finns ett sakramentskåp i muren med dörrar i plattskärningsteknik. Det finns ett litet rundbågigt fönster på östra väggen. Det har blyspröjsar och är enligt uppgift tillverkat vid restaureringen på 1920-talet. Till vänster om dörren står ett målat skåp i blått och grönt med inskription 1632 . 2001 täcktes skarven över taknocken med en kopparplåt som sedan doldes av nockbrädorna. |
