Stäng fönster ÅRE JÄRSTA 1:21 - husnr 5, MARBY GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MARBY GAMLA KYRKA (akt.) | |
| 2006-08-01 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan används idag som ett museum och inredningen har karaktären av ett kyrkomuseum. Från södra ingången kommer man direkt in i det öppna kyrkorummet med ett tredingstak med brädor i långsidornas riktning vars början markeras av remstyckena i muren. Brädorna är vitmålade och spikade i mitten och hålls på plats av spikade lister. I taket finns spår av måleri, blomstergirlanger vid mötet mellan taklister och ribbor samt två trumpetande änglar med en banderoll med text . Dekormåleriet är utfört av Erik Wallin 1739. Väggarna är putsade med en slät ljus puts och här och var skymtar muren fram, t.ex. på norrsidan och hörnet i sydöst. Golvet är av slitna brädor i varierande bredd, spikade i kortändorna, och ligger i långsidorna riktning. Från början har det varit ett jordgolv men när kyrkan fick sin brädbeläggning är okänt. 1978 justerade en del av golvbrädorna. I golvbrädorna finns på ett flertal ställen mot västra väggen inristat initialer samt numrering. Golvet lutar något inåt rummet från norra långväggen. Det finns två bänkrader med utsmyckningar i forma av plattskärning på sidorna. Bänkarna är höga och djupa och man har god plats i dem. Bänkarna står i den främre delen av kyrkorummet mot koret. Både dörr- och fönsteröppningar är rundade upptill. Strax innanför ingången i söder ligger en stor blekt fyrkantig matta i rött med fyrkantigt mönster. Mot västra väggen står en ställning av träbjälkar som är rester efter en läktare. Tredingstaket är brutet mot västra gaveln och här sitter i läktarnivå en klädhängare av trä. Här är ett dragjärn fäst i vardera långsida. Från bjälkarna hänger två porträtt. I takets sydvästra hörn sitter en lucka upp till vinden. Från taket hänger en järnkrona av medeltida typ. Det finns ingen elektricitet i byggnaden. Tillfälligt för vinterförvaring står mot västra väggen moderna parkbänkar med ådringsmåleri och bord uppställda. Porten på södra sidan är av stående brädor med profilerade kanter. Utvändigt sitter beslag av järn samt ett äldre lås. Längs med kanterna på dörren finns spår av målat svart mönster som dock avslutas i övre kanten på portens högra sida. I dörren finns också spår av flera nyckelhål. Baksidan mot kyrkorummet är omålad. Här sitter en kraftig låskista och under den ett vackert handtag. Två träreglar vilka är dymlade på ett flertal ställen. Gångjärnen sitter på insidan av rummet och är förankrade i muren. Dörren till den tidigare sakristian är modern men med mönsterlagda brädor och en ventilationslucka i nedre kant. Dörren är förankrad i muren. Nyckelhålet är försatt inifrån. Öppningen liksom dörren är upptill rundbågigt avslutade. Karmen profilerad och det finns spår av vit färg. Putsen i nischen är mycket tjock. I nischen är golvet av putsad sten som sedan möter trägolvet med kraftiga brädor vilket gör att golvet kommer upp något. Här står idag ett svartmålat kors av trä, med en armbortsliknande form. Framför står en träkista med järnbeslag samt två stolar av äldre modell, varav en med hög rygg och den andra med skinnklädsel. Koret har ett något upphöjt golv vilket ligger på tvärgående bjälkar från långsidorna sett. Under golvet ligger en grav i norra delen av koret. Mot den norra väggen står en mindre bänk vilken har kvar större delen av sin utskurna plattskärningsdekor. Dörren har svart ram och triumfbåge. Längst upp i hörnen mönster med drakar. Pilastrarna är enkelt utformade av en bräda där mönster skurits ut och målats svarta med enkla kapitäl och svartmålade baser. Den nedre kanten har en vackert profilerad list, mer utmärkande än på framsidan av bänken. Bänkdörren på östra sidan har en vacker övre list med utskurna detaljer och sockeln är relativt enkel med profilerad list längst ned. Sockeln är dekorerad med trädetaljer som är målade svarta med en topptaksliknande utformning. Bänken på korets södra sida har två ramar men är i övrigt inte dekorerad. Den är troligen en del av en större bänk. Mot korets östra vägg står en tredelad altaruppsats från 1600-talet. På södra väggen är predikstolen förankrad. Antagligen är placeringen på södra sidan en reminiscens från den dansk-norska tiden på 15-1600-talet. Det går en smal och hög trappa upp till predikstolen. Trappan har en mycket bred överliggare med räcke av gulmålade svarvade balusterdockor med svarta detaljer. Under överliggare löper ett mönster av forntida karaktär. Predikstolen är daterad till 1672. På listen mot södervägg står årtalet 1739, vilket tyder på att den då förändrades. Predikstolens ljudtak går ända upp mot kyrktaket och ljudtaket förbinder predikstolens korg med en vackert utformad ”tavla” på söderväggen. Korgen är kantig och går ut lite i rummet. Färgerna som dominerar predikstolen är rött, blått och grönt. Taket är invändigt målat ljusblått, som ett slags kassettak med bokstäverna IHS målade i den mittersta kassetten. Kassetterna är kantade med tandsnitt och enkla raka lister. Baldakinen är tillverkad i 6 stycken på vilkas innersida står med stora bokstäver ”saligh ere de”, ”som hörer. g” ”uds ord och”, ”bevara det i”, ”sit hierta”. Ljudtaket kröns av tympanonliknande utsmyckningar samt slingrande ornament lika bänkar och övriga delar på predikstolen i plattskärning. Korgen är vackert dekorerad av utskurna och urgröpta detaljer. Den avslutas nedtill med en vacker upp och nedvänd spira. Även på korgen är det slags gördlar med fornnordiskt mönster. Predikstolens utskurna dekorationer i speglarna tas även upp i bänkarnas speglar. Altaruppsatsen är en triptyk i trä, indelad i tre fält med målningar som är målade direkt på trä och som föreställer Kristus på korset, Isaks offrande samt Moses och ormen. Under målningarna finns guldtext. Mellan målningarna är det vackert utformade pilastrar i relief. Det finns spår av att kannelyrerna varit förgyllda. Triptykens sidostycken är utskurna i trä på sidorna med genombrutna mönster och en krönande blomma längst ut. På baksidan av altaruppsatsen finns text. Altaruppsatsen kröns av ett tympanonfält lika sidostyckena. I fältet finns en målning föreställande Kristi himmelsfärd. Tympanonfältet kröns av en glob. Altaruppsatsen är förankrad i altarbordet samt förstärkt med moderna metallremmar samt bakom en ställning av trä. Altarringen är öppen på sidorna som är något svängda. Den är ommålad och av trä samt utan någon klädsel på knäfall och överliggare. Knäfallet löper längs med sidorna fram till altaret. Golvet innanför är upphöjt och framför altaret ett oklätt knäfall i trä. På altarringens insida är ett knäfall förankrat i barriären. Altarbordet är byggt av olika omålade brädor och är förstärkt på några ställen med moderna järnbeslag. På östra väggen finns på var sida om altaret en bänk som är förankrad i altaret på dess norra sida samt i en bräda. En tramporgel med ådringsmåleri står på södra sidan av koret med en rund pall, likaså ådringsmålad, från tidigt 1900-tal. Mot norra väggen står delar av en äldre predikstol daterad 1655, vad som kan vara ett sakramentskåp eller ett profant skåp, två tavlor med text målat i guld lika altaruppsatsen baksida och en kista för pengar från 1768. Skåpet har samma mönster som bänkarna med triumfbågarna. Delarna av predikstolen visar spår av att det suttit figurer föreställande apostlarna och genom att det finns i relief utskurna djur som en oxe och ett lejon som symboliserar apostlarna. Dessa har utgjort delar av det tidigare museet. |
