Stäng fönster MOTALA ASK 19:1 - husnr 1, ASKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ASKS KYRKA (akt.) | |
| 2003-10-10 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör beskrivning Långhusets golv består av råhuggna kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade. På norra sidan syns spår efter ett igenmurat fönster. Kyrkorummet består av två travéer täckta med kryssvalv och den östra delen, tornets bottenvåning är täckt med ett tunnvalv. I tunnvalvet finns hål efter klockrepen. Kryssvalven är täckta av kalkmålningar, som har tillskrivits mäster Amund Nilsson och är daterade till tiden omkring 1490. De framställer bl a scener ur Gamla testamentet. De gråmålade fönstren är kopplade och tillkom 1950. På södra sidan finns en medeltida järnbeslagen dörr till vapenhuset. Den slutna bänkinredningen är indelad i två kvarter och ansluter mot ytterväggarna i söder och norr. Den tillkom 1950 efter ritningar av arkitekt Erik Fant och är målad i grått med marmorerade speglar. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från öster och har ett murat och vitputsat underrede. Korgen härrör från en predikstol, som tillverkade 1741 av snickaren Blomberg i Skänninge och målades av Sven Gustafsson Stoltz i Vadstena. Predikstolen har förändrats vid flera tillfällen. Kyrkans dopfunt är av röd kalksten och daterad 1660. Den tillhör en typ av dopfuntar som tillverkades av stenhuggaren Mikael Hacke i Skänninge eller Johan Andersson Silfverling i Vadstena. Korets golv är av samma typ som i långhuset. Väggarna är vitkalkade och på norra sidan finns ett sakramentsskåp med ett dekorativt smidesgaller. På norra sidan finns även en rundbågig ingång till sakristian med en avlutad trädörr med järnskodd kant. På södra sidan finns en liten fönsteröppning och i absidens sydvägg en piscina. Koret täcks av ett tunnvalv. Triumfbågen är svagt spetsbågig och försedd med kalkmålningar av samma typ som i långhuset. Altaret är murat och vitputsat och försågs 1950 med en ny kalkstensskiva. Altarringen, som är gråmålad med liggande speglar försedda med blomornament, ansluter mot väggarna i söder och norr. Den tillkom sannolikt i slutet av 1800-talet. Sakristian är belägen på korets norra sida med ingång från koret samt med en direktingång på västra sidan. Golvet består av breda obehandlade brädor. Väggarna och rummets tunnvalv är vitputsade. Dörrbladet i väster har en avlutad plankstomme med ålderdomliga bandgångjärn och smidesdetaljer. I öster finns en fönsteröppning med gråmålat järngaller. Dörren till långhuset är försedd med ett kraftigt stocklås. Vapenhuset är beläget på långhusets södra sida. Golvet består av ett kalkstensgolv av samma typ som återfinns i långhuset. Väggarna är vitputsade, mot söder finns ett litet vindfång, som avskiljs med en vitmålad träpanel och brunbetsade furudörrar från 1950. Taket är klätt med en obehandlad profilerad träpanel, som är äldre i den västra delen. Till långhuset finns en medeltida järnbeslagen trädörr. Tornet nås via en utvändig dörr på korets södra sida. Kyrkan har två senmedeltida klockor. Vinden över långhuset nås via tornet. Takstolen har en medeltida karaktär, men har inte kunnat dateras genom dendrokronologi. På vinden finns spår efter brand och antikvarie Jan Eriksson i Linköping har tolkat att takstolen är uppförd efter branden. |
