Stäng fönster ÖSTERSUND FRÖSÖ PRÄSTBORD 2:1 - husnr 3, FRÖSÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FRÖSÖ KYRKA (akt.) | |
| 2004-01 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä med kraftiga profilerade marmorerade taklister. Centralt i taket finns en plafondmålning målad direkt på takbrädorna som omges av ett ramverk. Väggarna är vitputsade. Den medeltida triumfbågen raserades under ombyggnaderna vid slutet av 1700-talet, men murresterna är kvar i norr och söder. Kraftfulla pilastrar med blå marmorering markerar sidorna på den rundvälvda bågen. En bevarad byggnadsdel från medeltiden är även trappan upp till koret med tre trappsteg. Den rundbågiga dörröppningen på södra korväggen omvandlades sannolikt till en nisch redan på 1600-talet och där har kalkmåleri från omkring 1600 tagits fram. Portalen till sakristian är hög och smal med en medeltida järnbeslagen dörr. Kyrkans dopfunt utgörs sedan 1698 av en dopfunt i kalksten tillverkad av Jöns Stenhuggare, enligt en inskription på dess sockel. Vid en omfattande ombyggnad och renovering 1885-86 avlägsnades delar av kyrkorummets äldre inredning. De gamla slutna bänkarna revs ut liksom altarringen. Predikstol och altaruppsats målades vita med förgyllningar. Tunnvalvet omändrades till ett tredingstak med omgivande listverk i både långhus och kor. Kortaket försågs med en kasettindelning som bemålades med änglar. Lösa bänkar i ekfärg insattes. Ny altarring och korskrank, som avdelade koret från långhuset, tillverkades av vitmålade svarvade balusterdockor. Korväggen försågs med en perspektivmålning med skenarkitektur och ett runt blindfönster målades på väggen ovanför altaruppsatsen. År 1898 drabbades kyrkan av en brand, varefter endast yttermurarna stod kvar. Kyrkan återinvigdes år 1900 efter att ha återställts efter ett förslag av arkitekt Gustaf Hermansson. Interiören fick i huvudsak behålla sin karaktär från ombyggnaden 1885. De brunmålade bänkarna återinsattes och det runda fönstret med färgat glas togs upp på östväggen. 1929-30 inträffade nästa förändring. Då restaurerades kyrkan efter ett förslag av länsantikvarie Erik Festin med målsättningen att återskapa den interiör som kyrkan hade haft under 1700-talet då kyrkans altaruppsats och predikstol anskaffats. Idag är upplevelsen av kyrkorummet ett resultat av denna omgestaltning. Festins restaureringar under 1920- och 30-talen hade som regel utgångspunkten att lyfta fram de tidsskikt ur kyrkans historia då den konstnärliga utsmyckningen ansågs vara särskilt framstående. Många kyrkorum som moderniserats efter sin tids ideal under slutet av 1800-talet förändrades således radikalt av Festin. Den ljust marmorerade och förgyllda altaruppsatsen i barockstil, köpt 1708, kan tillskrivas Daniel Kortz från Stockholm. Predikstolen i rokokostil med blå bemålning och förgyllningar tillverkades av den mästerlige lokale bildhuggaren Johan Edler d.ä. 1781. Under Festins ledning togs originalfärgsättningen fram på altaruppsatsen och predikstolen. Övriga delar av kyrkorummet ombyggdes helt. Den slutna blåmarmorerade bänkinredningen, som delvis innefattar äldre bänkdörrar med plattskärningsdekor, nytillverkades. Orgelläktarens barriär försågs med en äldre läktares målade fält från 1600-talet. Tredingstaket ersattes också av det nuvarande trätunnvalvet och dess plafondmålningen. Triumfbågen i koret kläddes in med pilastrarna av trä som liksom kyrkans inredning i övrig målades i en blå färgskala. I koret framtogs de två sakramentnischerna på norra sidan och det östra rundfönstret sattes igen i interiören. I samband med en restaurering 1984 försågs innertaket över koret med en takmålning av målarmästare Per Halvarsson. |
