Stäng fönster ÖSTERSUND LOCKNE PRÄSTBORD 1:2 - husnr 1, LOCKNE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LOCKNE KYRKA (akt.) | |
| 2006-10-01 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Från västportalen träder man in i vapenhuset som ligger i tornets bottenvåning. Porten med två speglar i varje dörrblad är målad i en grå kulör och ger ett enkelt uttryck. Golvet utgörs av breda obehandlade brädor, troligen från 1881 då golvet lades om i kyrkobyggnaden. Väggarna är putsade, med en bröstning av träpanel upp till fönstrets underkant, med en profilerad nedre list mot golvet samt en övre list, även den profilerad. Panelen som känns modern är målad grå. Över bröstningen är väggen putsad i en grå kulör med en avskiljande linje i mörkare kulör och sedan en vit puts. Två fönster ger ljus åt vapenhuset. Inga innanfönster. Under fönstren sitter element. Taket utgörs av läktarbrons undersida, och är klädd med slätspont målad i en vit kulör. Från taket hänger en lykta i plåt med gult antikglas. Vapenhuset är litet och endast möblerat med ett mindre bord samt en ovanför uppsatt trähylla på södra väggen. På norra väggen, framför fönstret, finns en hög och brant trappa, vilken leder upp till läktarbron och tidigare även läktaren. Trappräckena är genombrutna med svarvade balusterdockor samt med höga avslutande svarvade räckesstolpar. Trappstegen är obehandlade och den främre delen av trappsteget har halkskydd påklistrat. På läktarbron, på vilken det ligger breda obehandlade brädor, står ett stort blåmålat skåp samt diverse lösa föremål. En brant och smal trappa fortsätter upp till övriga tornutrymmen. Väggarna, en fortsättning på vapenhusets, är putsade i en vit kulör. En pardörr med tre speglar i varje dörrblad leder in till läktaren. Dörren in till läktaren har gångjärn från 1950/60 och modernare lås och handtag, men dörren kan vara av äldre datum. Profilerad spont i taket som målats vit. Nästa tornvåning får ljus från ett rundfönster. Här står ett stort äldre skåp, stödfötter av trä som är marmorerade samt en del av ett knäfall med rött tyg. Mellan denna våning och nästa finns precis på mitten av trappan en röd plåtdörr från 1950-60-talet vilken leder in till vinden. Nästa våning nås genom en lucka och man kommer upp på klockvåningen med två klockor. Ljudluckorna är av stående brädor som på utsidan belagts med kopparplåt. Fönsterbänkarna är invändigt klädda med kalksten och utvändigt med kopparplåt. I öppningarna vid ljudluckorna sitter skyddsräcken av järn. På nästa våning finns urtavlorna och urverket, på östra sidan. Sedan kommer en avsats för att komma vidare upp till en trappa som leder upp till den öppna lanterninen i träkonstruktion med golv belagt av kopparplåt. På en av pelarna finns O.A. inristat vilket är synligt under färgen. Framför öppningarna sitter skyddsräcken av järn. På var sida om den djupa och låga entrén från tornet in till läktaren sitter ett modernt element och ovanför en lampa. Läktaren är rymlig med bänkar på gradänger på var sida om orgeln i mitten. Läktargolvet samt gradängerna är täckta med en grå limmad heltäckningsmatta. Bänkarna är öppna och enkla med raka sidor med profilerad list på gaveln. De är gråmålade och under bänkarna sitter radiatorer. I norr finns en trappa som leder ned till ett kapprum. Trappan tillkom 1966-67 och innebar att en gradäng samt två bänkar avlägsnades. Orgelfasaden är från 1884-1886 och är präglad av nygotiska stilideal. 1935 byggdes orgeln om, men orgelfasaden förändras inte. 1966 installerades ett nytt orgelverk och orgelfasaden fick även denna gång stå kvar orörd. Orgeln är målad i en grå kulör med förgyllda detaljer och ger ett relativt enkelt uttryck. Fasaden är indelad i tre fält med synliga pipor med omgivande utskjutande rundade sidopartier, även de med synliga pipor. På orgelfasadens främre och nedre del står två lampor riktade mot spelbordet, en på var sida. Lampor sitter även högt upp på orgelns södra gavel, samt tre lampor på norra samt två på södra sidan om orgeln, fästade i taklisten. Läktaren är ganska mörk. Fönstren som kommer upp på norra och södra sidan tillför mycket lite ljus. Läktarbarriären är ganska diskret med samma slags speglar som bänkdörrarna i kyrkorummet och fältindelad av marmorerade kolonetter med förgyllda kapitäl. De rundbågiga fälten, något indragna vid bågens början, är ljust marmorerade och ramverket något mörkare. Överliggaren är kraftigt profilerad med en undre markerad förgylld list. Mittpartiet är något utskjutande samt rundat och mittspegel är något bredare än övriga speglar. Läktarbarriären är på insidan gråmålad lika bänkarna. Här sitter också ett vitt element som ej är inmålat. Till kyrkorummet leder från vapenhuset en svagt rundad öppning till läktarunderbyggnaden från 1967. På trägolvet i passagen ligger en brun gångmatta. Väggarna är putsade i muröppningen och på resterande väggar sitter slätspont liksom i taket. 1967 byggdes utrymmet under läktaren in men byggdes om och utökades 1997. 1967 byggdes endast den bakre delen mot vapenhusets vägg in med elcentral (tidigare placerad i sakristian) i söder samt väntrum i norr, liksom toalett bakom båda utrymmena. Väggen mot kyrkorummet utgjordes troligen av en väggpanel. 1997, efter förslag av arkitekt Åke Månsson, utökades utrymmena. Direkt åt norr ligger ett städutrymme med ett bakomliggande toalettutrymme vilket nås från kapprummet samt en trappa till läktaren som sattes in 1997. På södra sidan finns direkt en elcentral, liksom bakom den ett toalettutrymme som nås från brudkammaren i söder. I kapprummet samt brudkammaren är väggarna klädda med slätspont utom ytterväggen som utgörs av muren och är putsad i en ljus kulör. Golvet av smala brädor är obehandlat och golvsockeln är låg och målad i en grå kulör. Fönster, som även sträcker sig upp över läktaren, ger ljus åt rummet samt i taket glaslampor med blyinfattning. I mitten av rummen står en grönmarmorerad pelare som bär upp läktaren samt en del av de i kyrkorummet avdelande pilastrarna. Kapprummet har endast kapphyllor samt den anpassade trappan upp till läktaren med enkla spjälor samt låg stolpe. Dörrarna in till elcentralen samt städutrymmet är äldre enkeldörrar som återanvänts och målats i svampteknik. Dörrarna in till brudkammare och kapprum är en enkeldörr med två speglar som är målade med svampteknik. Dörren in till kyrkorummet har en rundad avslutning lika öppningen och är målad i svampteknik lika de andra dörrarna under läktaren. Dörren är troligen en av de innerdörrar som sattes in i vapenhuset 1935. Den ligger indragen i en nisch mellan de två rummen under läktaren. På vara sida om entrén står en pelare, två bokvagnar samt på väggen utåt kyrkorummet en elektrisk lampett med reflektor i mässing. Från taket under läktaren hänger en järnkrona över mittgången. Kyrkorummet är ett ljust och relativt avskalat kyrkorum som täcks av ett valmat tunnvalv med gördelbågar. Gördelbågarna tillkom 1881 då även golvet lades om och kyrkan restaurerades invändigt och utvändigt. Gördelbågarna målades om 1935 i samma färg som taket då dess färgsättning ansågs för störande. De är även idag målade lika taket, ommålat 1996, i en ljus cremévit kulör. I tunnvalvet sitter tre takrosetter med en gråmålad bakgrund samt gult listverk. Från takrosetterna hänger tre olika ljuskronor varav två med prismor över mittgången. På kyrkorummets väggar sitter lampetter skänkta 1935 av Haxäng sågens kyrkliga arbetskrets och Lockne lärarkår samt andra organisationer och personer. Väggarna är putsade vita och kyrkorummet får mycket dagsljus från de fyra rundbågiga fönstren på var långsida. Ytterligare ett mindre fönster finns över sidoentréerna. Fönstren byttes enligt uppgift ut 1939 utom i sakristian. Fönstren markeras av en runt fönstren målad list i svagt avvikande kulör samt en mer blank yta vilken återkommer i nischerna, med fönsterbänken undantaget. Fönsterbänken lutar svagt nedåt och är täckt med någon slags skiva som målats. På väggarna, mellan fönstren, finns på var sida av långväggarna fyra marmorerade pilastrar. Två av dem döljs bakom nya väggarna under läktaren samt en bakom predikstolen. På dessa pilastrar sitter lampetter med två skruvade armar med reflektor bakom. Södra sidoentrén är indragen i en mycket hög och smal rundbågig nisch. Dörren är med gångjärn förankrad i muren. På varje dörrblad sitter tre speglar med profilerat listverk. Speglarna är målade i någon slags svampteknik. Dörren är från 1935 och nuvarande färgsättning och utförande från 1960-talets restaurering. Framför dörren ligger en skiva av kalksten. Den norra entrén murades igen inifrån 1935 då den konserverade äldre altaruppsatsen från 1600-talet sattes upp för att användas som dopaltare. Golvet i kyrkan utgörs av ett äldre brädgolv, troligen inlagt 1881 då golven lades om. Brädorna är i varierande bredd och obehandlade, utom i bänkkvarteren där de är lackade. På flera ställen i golvet finns igenpluggade runda hål, vilket troligen är spår efter borttagna bänkar. Det finns ingen golvsockel utan brädorna ligger an direkt mot muren. Kyrkan har fyra slutna bänkkvarter med dörrar mot mittgången. Idag är det femton bänkrader. I norr har den sista i främre kvarteret samt den första bänken i sista kvarteret förkortats åt norr. Invändigt är bänkarna målade i en stark mörk orange kulör. Utvändigt är speglarna med rundad överkant svagt marmorerade i en ljus kulör och ramverket marmorerat i en grön kulör. Dörrarna är numrerade. Överliggare samt sockel är målade i en relativt mörk grå kulör. Det är gott om plats och modernare krokar är monterade under bokstödet. Bänkarna är ursprungliga, men ommålade ett flertal gånger, bland annat 1935, 1966 och senast 1986. Bänkarna skulle 1908 ersättas med öppna bänkar men 1912 hade de befintliga bänkarna fortfarande inte bytts ut. Istället ville man göra dem mer bekväma vilket utfördes. Arkitekt för arbetena i kyrkan 1921 var Sigurd Curman. Bänkarna skrapades rena och målades om 1935 då man tog bort färgsättningen från 1880-talet. Istället fick bänkarna den färgsättning de har idag. Bänkdörrarna målades inte om 1966 utan befintligt utseende bevarades. Under bänkarna sitter radiatorer. Bänkarna i koret lika till utförandet men skiljer sig genom sin marmorerade sockel. Predikstolen upptar hela utrymmet mellan de två östligaste fönstren på nordväggen. Den kröns av ett mycket högt uppbyggt ljudtak. Predikstolen utfördes troligen av Johan Edler d.ä. 1793-95. Korgen har utsvängda sidor med sidospeglar med förgyllda reliefmotiv samt hörnpartier med förgylld växtornamentik. Längs med korets underkant hänger snidade festonger. Korgen är nedtill rundad och avslutas med en förgylld dekorativ knopp. Listverken på korgen samt överliggare är marmorerade. På överliggaren sitter bokstödet som hålls upp av två förgyllda keruber samt en smal pelare krönt med ett kranium och på vilken fyra timglas är fästa. Ljudtaket är högt och kröns av ett förgyllt kors med en slingrande orm. Innertaket är målat i en himmelsblå kulör. Takets dekorativa kant har en baldakinliknande utformning. Korgen och taket hålls samman genom det skulpterade draperiet med skulpterade snören och tofsar, som även sträcker sig ut över pilastern. Trappan upp till predikstolen är inbyggd och döljs av ett fältindelat räcke med två utdragna rektangulära speglar. Trappstegen är täcka av en matta. Koret är upphöjt ett steg med ett äldre brädgolv som lades om 1966. Koret byggdes ut 1935 efter förslag av arkitekt Erik Fant. Det äldre trägolvet kompletterades då med nya golvbrädor. I samband med utvidgningen avlägsnades de två främre bänkarna. De två korbänkarna är placerade i sydöstra och nordöstra hörnet. På bänkarna är en nummertavla fäst. Själva pelaren som de står på är marmorerad lika bänkarna. Den svarta tavlan går att snurra på och omges av en vackert dekorerad och förgylld ram. Koret är möblerat med möbler i olika utförande. En ambo, stolar, träkista står på norra sidan och på södra sidan en stor flygel, notställ och stolar. Mot öster står ett stort golvur som inte fungerar. Det är tillverkat av Johan Edler d.y. 1853. Det ligger en matta framför altarringen, samma slags matta som i brudkammaren men med rött och brunt i färgskalan istället för blått. Altaruppsatsen är imponerande och hög. Den får en vacker inramning genom en målad skenarkitektur och draperimålning i en varm mörkblå kulör som hålls upp av målade putti. 1794 målades skenarkitekturen och draperiet av Jonas Wagenius. Några år senare, 1797, påbörjade John Edler d.ä, altaruppsatsen, vilken avslutades av sonen Jonas Edler. Altaruppsatsen förändrades under restaureringen 1881 av Johan Edler d.y. och kolonnerna fick då en smäckrare form. Korset och följarna ersattes av en altartavla, målad av Johan Edler d.y. Altarbordet är en del av altaruppsatsen, både genom färgsättningen och den något indragna placeringen. Den höga och smala altartavlan omges av kopplade marmorerade kolonner med förgyllda kapitäl på var sida. De håller upp en valvbåge med skulpterade och förgyllda dekorationer. Bågen kröns av snidade och skulpterade molnformationer med bakomliggande strålsol. Altaruppsatsens baksida är gråmålad, dock inte målningens baksida. På baksidan sitter en tavla med Gustaf III:s tal 1771 i en ram krönt av en kungakrona. På baksidan är två element monterade samt en liten dörr in under altaruppsatsen som används som förråd. På var sida om altaruppsatsen står i söder ett kors med törnekrona och spjut och åt norr ett processionskors. Skenperspektivet och draperimålningen konserverades 1983. Altarringen är vackert utformad med ett rakt mittparti med genombruten förgylld dekor samt svängda sidor som avslutas med en stolpe, vilken kröns av en flamma. Överliggaren är marmorerad i grönt och polerad så att den skulle kunna tas för sten på långt håll. De svängda delarna har ljust marmorerade balusterdockor med vackert utformade överstycken. Sockeln är marmorerad lika överliggaren, men saknar stenlystern. Knäfallet är klätt med ett rött grovt tyg. Altarringen från 1881 och troligen av Johan Edler d.y. ersatte en äldre altarring. Altarringen målades om 1935. Den flyttades fram ca 40 cm 1997 för att ge mer plats vid jordfästningar. Framför altarringen står en dopängel som i vanliga fall står framför dopaltaret i norr, utförd av Johan Edler d.ä. 1796. Altarbordet är marmorerat i en gulgrön ton. På framsidan sitter en spegelram som är förgylld och i ramen sitter en förgylld dekoration. Hörnen på altaret är avfasade. Sockeln är likadan som på altarringen, dock något mörkare grön än övriga delar på altarringen. Bordskivan som är av trä täcks av en duk med spets samt en tygbård med olika symboler i rött på en naturfärgad bakgrund som hänger framför framsidan på altarbordet. De två stegen framför altaret är marmorerade lika socklarna, medan stegen är marmorerade ljusare. Längst upp på andra steget står ett knäfall, med samma röda tyg som på altarringens knäfall. Sakristians ingång är dold bakom altaruppsatsen. Trappan ned till sakristian har två höga trappsteg, vilka är inklädda med en heltäckande matta. Dörren in till sakristian, med tre speglar, sattes in 1935 och är målad i svampteknik. Det är ett ljust och varmt rum även om det är lågt i tak och fönstren ligger inne i djupa nischer. På golvet ligger en ljus heltäckningsmatta och under den ligger spånplattor och under dem troligen ett trägolv. Sockeln, som är målad i en grå kulör, är rak och ser modern ut. Taket består av äldre breda brädor med en vacker profilerad taklist. I taket finns en lucka upp till vinden ovan sakristian. I nordvästra hörnet är ett kassaskåp inmurat i väggen. I norr och söder sitter fönster som ger ljus åt rummet. Mellan innerbåge och ytterbåge sitter galler. Väggarna är putsade och målade liksom fönsternischerna. Under fönstren sitter element. På östra väggen finns en uppmurad öppen spis. I den står skeppsljusstaken samt två trearmade ljusstakar i mässing eller malm. Spisen har troligen byggts om under modern tid. Då murades spisen med gult tegel invändigt. Den övre delen av spisen är delvis marmorerad i en kulör. På spiselkransen står en klocka utformad i rokokostil. På södra väggen finns en utgång med en enkeldörr med tre speglar. I vindfånget ligger kalkstenskivor efter att man tidigare hällde ut nattvardsvinet här. En piscina installerades i sakristian 1997. Ytterdörren av liggande plank och målad i en grå kulör är reglad med fem haspar varav fyra är förankrade i väggen. Sakristian är något övermöblerad men trivsamt då möbler och inredning från olika tidsperioder präglar rummet. I väster står ett skåp från 1960-talet och ett nyare skåp från 1980-talet mot östra väggen. På andra sidan om spisen, mot öster, står ett mindre altare med blå tygklädsel liksom knäfallet. Altaret täcks av en vit duk med spets på vilken det står två silverljusstakar och en bibel emellan dem. Ovan altaret, på en konsolhylla, står en målad Kristusfigur i trä. Mot fönstret i söder står ett skrivbord. Mellan fönster och dörr i söder står ett spegelbord med en ovan hängande spegel. Bordet har vackert dekorativa festonger längs med kanterna. Åt norr står också moderna altare. Här står också en grupp möbler från 1800-talet, en soffa samt två stolar och ett bord. Bakom soffan hänger en bonad. Överallt i rummet hänger fotografiporträtt på manspersoner med kyrklig bakgrund eller med koppling till bygden. Ovan dörren till kyrkorummet hänger ett änglahuvud. I takets mitt hänger en ljuskrona med prismor. |
