Stäng fönster ÖSTERSUND BRAXEN 2 - husnr 2, STORA KYRKAN
Byggnad - Beskrivning
| STORA KYRKAN (akt.) | |
| 2006-01-01 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan har många gemensamma specifikationer när det gäller materialval i de olika utrymmena. Hit hör golv i omönstrat utförande med liggande tegelstenar samt ljust putsade väggar med slät struktur och fönsterbänkar i grå kalksten. Det förekommer lättare mellanväggar som är klädda med skivmaterial och målade som putsväggarna. Dörrar av normalstruktur har släta dörrblad av plywood i ramverk. Dörrbladen är tjocka och omges av foder som liksom golvlisterna har samma mörkbetsade ton som dörrbladen. Dörrbeslagen är enkla, raka och kraftfulla av funkistyp. Där innertak av trä finns är dessa plana med smal, spontad slät panel som rödbrunlaserats. Taklisterna är enkla med hålkälsliknande profil. Fönstren har samma behandling som övrig trädinrening, de har inga profiler utan endast en fas. Kyrkorummet präglas av höjd och rymd. Det är ljust och väl sammanhållet i färg och form. Golvet i långhuset täcks av tegelstenar utom i bänkkvarteren där smala bräder ligger. Väggarna är putsade och ljust avfärgade. Sidoskeppens tak är målade i en flammig blå färg med målad dekor med bl. a. jahve- trianglar. Mittskeppet tak av smala stående bräder följer det yttre sadeltakets form. Från mittskeppet hänger sex särpräglade stora armaturer och i var sidoskepp hänger sex mindre i annorlunda, dock besläktat utförande. Samtliga är guldmålade. Öppna bänkar står i två kvarter på var sida mittgången i långhuset. I sidoskeppen gör bänkraderna avbrott på mitten för två ljusbärare, i norr har en bänk tagits bort och ett lekutrymme för barn skapats. Bänkarna i trä har fått den gängse brunröda behandlingen och har ett enkelt utförande med släta gavlar. Ryggar och sittbrädor är klädda med rosa tyg. I väster finns en nybyggd plats för ljudanläggningen och söder om koret står en modern körplats med plexiglas. Bänkarna är längst bak spegelindelade, rektangulära speglar, har varit så fram mot koret också men ej nu. I sidoskeppen sitter sex fönster med spetsigt avslut parvis placerade i grunda spetsiga nischer. Fönstren är blyspröjsade med olikfärgat glas. På de norra långhusväggen hänger en gigantisk psalmtavla. Den har en hög och smal form med guldmålade detaljer, överst står PSALMER krönt av ett entablement. Mittskeppet bärs av två granitkolonner utmed var sida. Mellan dessa välver sig rundbågiga öppingar vilket ger ett smäckert intryck och bidrar till kyrkorummets höjd. De tre dörrarna ut till samlingssalen sitter i tre rundvälvda öppningar. Ovanför en utkragande list buren av två konsoler löper läktarbarriären. Den har en plan barriär och däröver ett genombrutet parti med stickbågiga öppningar och i mitten två läktarspiror. Läktaren går i fem olika plan fram mot koret. Här finns inga fasta bänkar och läktarren är rymlig. Utmed väggarna står lösa stolar staplade, ett par bord, ett skrivbord och en soffa. Två höga spetsbågiga fönster sitter på norra och södra väggen. I norr respektive söder finns en dörr inom en rundvälvd nisch. Dörrarna och listerna är de sedvanliga. Innanför döljs långa smala utrymmen för förvaring. Golven täcks av obehandlade smala bräder, väggar samt tak är putsade och ofärgade. I djupa rundbågiga nischer på var sida om orgeln sitter enkeldörrar av vanligt snitt ut till trapphusen. Orgelfasaden från 1990- talet efterliknar fritt den äldre. Den har färgsättning likt övrig träinredning. Fresken fyller hela korväggen. Framför målningen kragar en parabelbåge med treklöverantydning ut och i mellanrummet finns lysrörsbelysning som ger sidoljus åt målningen. Al fresco- målningen med motiv från Jesu liknelser är utförd av Hilding Linnqvist. Den övre delen av målningen visar såningsmannen och i den vänstra nedre delen syns huvudfiguren i form av Kristus omgiven av de fem visa jungfrurna. I målningen visas motsatsförhållanden, frodig växtlighet ställs mot missväxt och gott mot ont. Parabelbågen vid fresken har tydlig treklöverantydan medan triumfbågen har en vagare. Mellan de båda bågarna är ett vackert mångformigt valv vars relativt små nivåkillnader ger ett finstämt skuggspel. Ut mot triumfbågen är väggarna avfasade och här är predikstolen vägghängd på nora sidan och den moderna kororgeln står på södra. Ursprungligen hängde psalmtavlan här som en pendang till predikstolen på motsatt sida. Mitt i valvet finns två höga fönsternischer med höga fönster som gör koret ljust. I höjd med triufbågen börjar de sex trappstegen upp till korgolvet. Här uppe står en ambon med liknande skuren gyllene bladornamentik som predikstolen. Den går i teakfanér och ek och har en mild guldfärg. Altarringen har en lång rak mittdel och två konkava snedställda ytor längst ut. Knäfall och överliggare är klädda med samma brunrosa omönstrade ylleväv som bänkarna. Stommen består av furu som brunrödlaserats och ringens räcke är i form av en balustrad med tämligen raka dockor i furu med guldmålade skärningar. Bakom ringen reser sig ytterligare tre trappsteg till altarets nivå. Altaret i furu har en enkel, långsträckt volym. På ett ramverk är plywood spikad och fronten täcks av påbyggda speglar i tre rader. Speglarna har gyllene fyllningslister och i varje spel sitter två olika typer av blommor placerade varannan i något förskjutna rader. Altaret flankeras av två höga ljusbärare i furu vars övre delar är guldmålade och har släktskap med belysningsarmaturerna i långhuset och sidoskeppen. Trappan upp till koret samt golvet fram till altarringen täckts av en mönstrad matta i gult, brunt och grått. Trappan av tegel och tegelgolvet är synligt utmed sidorna. De symmetriskt placerade dörrarna till sakristia och dopkapell har släta ytor. Dörrarna sitter djupt och framträder inte från långhuset. På var sida om koret finns spetsigt avslutade nischer, i norr en balkong och i söder dopkapell. I denna senare nisch finns en al secco- målning samt en mosaik av Hilding Linnqvist. Framför dopkapellet går golvet ut i en cirkel, själva kapellet ligger något högre än långhuset. I den norra nischen finns också en rund målning likt på andra sidan, dock är motivet annorlunda men båda har blå botten. I den nischen finns nedgången till sakristian vilket bryter symmetrin. Predikstolen nås endast från trappan i sakristian. Korgen kragar ut från väggen någon meter över mark med en bottenplatta av betong som huggits för att efterlikna natursten. Ovanför plattan kragar en kraftig guldbemålad trälist ut med skuren dekor. Därefter följer den raka fronten fronten i ljus teak vilken pryds av skurna guldbemålade figurscener av Olof Ahlberg. Detta raka, sobra parti övergår i en guldmålad kraftig krönlist med djupa rundbågiga nischer. På insidan är korgen slät med ytor i furu och plywood. Längs den runda korgens sidor reser sig en omfattning som går upp till ljudtakets dekorlist. I höjd med korgen är den relativt smala omfattningen av teak prydd med utkragande fyllningar. Över korgen övergår dekoren till guldbemålade rankor som skurits i träet. Mellan korg och ljudtak är en treklöverformad nisch med den rundbågiga släta dörren. Putsen är här målad för att se ut som granit. I treklöverns överkant kragar en konsolsten av betong ut, målad som granit. Fån den reser sig ljudtaket vilket är fanerat med teak. Det har en fyrkantig form med guldmålad dekor. På de fyra hörnen sitter skurna symboler för evangelisterna. Norr om predikstolen, några trappsteg högre, vetter en balkong ut mot församlingen. Detta är en integrerad del av kyrkorummet och en del av östväggskompositionen. Utrymmet avslutas fem- sex meter upp med den för kyrkan typiska något rundade, flacka spetsbågen. Halvvägs upp i bågen sitter en målad medaljong med snöflingor i en annars abstrakt målning i blått, rosa vitt, grönt och gult. Samma bågmotiv förekommer på lägre höjd i alkovens sidor. Golvet i alkoven är klätt med korkplattor. Barriären mot kyrkorummet är putsad i kyrkans väggkulör och har en överliggare av kalksten. Utmed väggarna löper fasade tunnare former av golvlister. I sakristiehallen i nordöst består golvlisten av resta tegelstenar i litet format. Väggfärgen är likt kyrkans och mot norr sitter ett högt placerat rundbågigt enluftsfönster. I öst och väst sitter pardörrar med sedvanligt likastora speglar. In mot kyrkorummet pryds dörrbladen av mer konstfulla spegellister, likt i vapenhuset. Ytterdörren är beslagna med smidda nitskallar och vackert smidda trycken. Båda dörrarna har samma krackelerande ytbehandling och fyllningar av kryssfaner. Inre dörrarnas trycken är av trä, volutformade och svartmålade. Framför ytterdörren finns en kraftig smidd grind, tydligt ritad för kyrkan, då wahlmans variant av spetsbåge återkommer. Från taket hänger en förstklassig armatur av slipat glas. I sydöst finns en entré som inte används i samma utseende som sakristiehallen. Här finns dock en slät innerdörr innanför smidesgrinden, en pardörr utan speglar. Innertak av smala bräder likt i norr. Sakristian ligger i kyrkans nordöstra hörn och nås via tre dörrar, från kor, långhus och från hall med separat ingång i kyrkobyggnaden i nordöst. Dörren in mot koret är en spegeldörr med fyra rektangulära fyllningar och en halvrund dito i den rundbågiga överdelen. Den är liksom spegledörren i det raka valvet ut mot långhuset byggd av furu och har fyllningslister med vulster. Innanför långhusdörren finns en liten hall med dörr till städ på ena hand och till toalett på andra. Toalett och städ har bevarat sanitetsgods i hanfat respektive ho. Därefter vidgar sig rummet och har en rektangulär form fram till östväggen som har tre rundbågiga, öppningsbara fyrluftsfönster med fönsterbänkar i kalksten. Från fönsterraden leder en muröppning in till ett öppet, rundvälvt förvarings- och ombytesutrymme för kläder och kollekthåvar. Här finns ett smalare fönster. I huvudutrymmet är en standarddörr ut till hallen i norr. Här sitter den relativt nyinstallerade piscinan. Till kordörren som ligger en halvtrappa upp leder en L- trappa som har ett vilplan vid dörren och sedan fortsätter vidare till dörren ut till predikstolen samt pardörren till balkongen. Dessa följer gängse utförande men är rundbågiga och saknar speglar. Trappa, handledare och det slätttäckta räcket är av ek som mörklaserats likt furun. I trappvinkeln har utrymmet fyllts av ett altare med åttkantig mittspegel och två höga rektangulära flankerande öppningsbara speglar. I taket sitter en plafond med glas som slipats olika för att få fram ett randfönster. Innertaket är klätt med laserade smala bräder. Mitt på golvet står en skräddarsydd möbelgrupp i ek. Sakristian med hög kvalitet i planlösningen inrymmer många funktioner och länkar samman omgivande utrymmen på ett bra sätt. I en rundbågad nisch på den södra korväggen sitter en dörr klädd med slät skiva. Den övre rundade delen är ej öppningsbar, utan dörren har rektangulär form. Den har samma utseende som dörren mittför in till sakristian. Innanför dörren till höger löper en svängd trapp ner till ett dopkapell och via en trapp rakt fram nås ett förvaringsutrymme med ett rundbågat fönster i öster. Från utrymmet leder en metalldörr in till ett mindre utrymme. Golven i bägge rummen är av tegel och väggarna är vitmålade. I det större utrymmet finns klädskåp med öppen front som bör vara från byggnadstiden. Skåpen löper utmed väggarna i söder och väster. Det lilla utrymmet täcks av ett putsat valv medan innertaket i det andra utgörs av smala bräder, från taket hänger en vacker rund armatur med rund beige kupa med frostade band. Dopkapellet söder om koret är öppet ut mot långhuset och rymmer en fast dopfunt samt ett altare mot östväggen. Golvet liksom trapploppet ifrån koret är klätt med tegelstenar och väggarna liksom taken är ljust målade. Innanför dubbeldörrar i nordvästra entrén finns ett ca. fyra meter högt vindfång med klotarmatur och ett högt placerat fönster mot väster. Insidan av den yttre pardörren är nitbeslagen medan innerdörren är plywoodklädd med volutformade handtag. Glasade dörrar leder vidare upp i den något svängda trappen klädd med kalksten likt i trapphuset. Väggarna är likt kyrkorummets. Trappan fortsätter upp ett halvplan till ett litet kök. Trapphuset har en mycket högt plcerad lampett med slipat glas enligt kyrkans system. Köket är av trinettyp med standardskåpinredning som ändå givits en behandling så att det anknyter till byggnaden med rödbets. Ett fyrluftsfönster ger ett svagt ljus och mot östväggen ligger två toaletter, de har till skillnad från övriga dörrrar mässingsbeslag. Den ena har ändrats till städ, den andra har bevarat kallvattenhandfat. Den sydvästra entrén är identisk med den nordvästra, i utrymmet ovanför trappen finns dock ett kapprum istället för kök. Mellan vapenhus och samlingssal sitter en stor pardörr under ett blyspröjsat lunettformat överljus. Dörren har rakt avslut och en stor spegel per blad. Lunettfönstret med vanlig rutmönstrad blyspröjsning ligger inom gemensamt foder av sedvanlig smal, men utskjutande och lätt profilerad furu. I samlingssalen ligger ett tegelgolv med tegelstenar som golvlister och väggarna är slätputsade och ljust avfärgade. Rummet är treskeppigt, ett par vackert huggna granitkolonner bär upp den västra kryssvälvda travén. Österut inkluderar rummet mittdelen av förrumsgångarna. Här reser sig med kort avstånd betongpelare som huggits för att efterlikna natursten och de bär tillsammans med kolonnerna upp nästa travé. Valven är målade likt väggarna och saknar ribbor. Från valvens mitt hänger mindre glasarmaturer i snarlikt utseende som i vapenhuset. I stickbågiga nischer, belägna upp mot valvkapporna sitter två fönster på var sida. Gustasten kläder fönsternischernas mittpartier. Fönstren har sex bågar, fyra hela och två stickbågiga, blyspröjs och olikfärgade glas. Samlingssalen är smyckad med en vävnad från 1936 som är en avbildning av Leonardos Nattvarden. Här hänger också porträtt på de kyrkoherdar som tjänstgjort sedan byggnadstiden. Möblering är omfattande för att ha kyrkkaffe och dyl, här finns bokbord och utställningsskärmar. Förrumsgångarna utmed samlingssalen har ett vackert kassettak med ovala medaljonger, tre i vardera sektion. Sektionerna är tre till antalet och i dessa sitter pardörrar in till långhuset. De bärande, huggna betongpelarna står tätt och mellan dem inryms precis de stora rundbågeformade dörrbladen som kan skärma av kyrkorummet. De tre dörröppningarna är likhöga och lika breda och ingen hierarki har utarbetats i dörrutformning eller detaljering. De är fantastiska verk där kryssfaneret utnyttjats i ett rutmönster, där träets riktning förstärker mönsterverkan. Små enkla trycken, rektangulära och svartbehandlade. Via förrumsgångarna nås ett kök i norr och kapprum med toalett i söder. Höga rundbågiga enkeldörrar skiljer samlingssalen från gångarna. Samlingssalen är genom dessa gångar sammanlänkad med sidoentréerna i norr och söder. Insidan av kyrkportarna i vapenhuset är kopparbeslagna i ett svagt sicksackmönster och har mässingstrycken likt andra ytterdörrar, här något mäktigare. Insidan av karmen är kopparbeslagen, innan ett kraftigt utskjutande, oprofilerat laserat dörrfoder. Dörren inramas av kalksten som når upp till ett blyspröjsat lunettfönster med olikfärgat glas. I kalkstensgolvet ligger en stor kokosmatta innan den breda halvtrappan går upp mot samlinggsalen. Entrén flankeras av trappor upp i till trapphusen i tornet och dess väggar är klädda med kalkstensplattor. Under trappormna finns i söder en radiatornisch med ett vackert trägaller framför och mittför i ett likadant rundbågigt valv sitter en spegeldörr med en fyllning. Samma dörrtyp återkommer på ömse sidor om entrén till samlingssalen samt i trapphusen. Taklampan är en maffig pjäs med mässingsöverdel varifrån en inre sexkantig skärm av frostat glas går ned och innefattar glödlampan. Ett yttre motsvarande skikt är högre och av klarglas. Taket är ett brunlaserat kassettak med ett diagonalmönster av kraftiga lister framför ett slätt plywoodskikt. In mot samlingssalen leder pardörrar med voluthandtag och en gigantisk spegel per blad. Samma sten som i huvudtrappn fortsätter i trapporna upp till trapphusen. Söder om entrén finns ett mindre utrymme för förvaring och här inne hänger en av alla de vackra armaturer som finns i kyrkan. I väster sitter ett stickbågigt ospröjsat fönster. I norr fungerar motsvarande utrymme som kapprum. I trapphusen i väster löper trapporna rakt med vilplan emellan. Det är lågt i tak och samtliga ytor är putsade. Trapporna består av målad betong med plastmatta lagd på varje steg och på vilplanen. Enkla originalklotarmaturer finns i trapphusen. Mellan trapphusen finns utrymmen på varje plan. På första nivån inrymmande ett stort kapprum med originalhängare och två kyrkbänkar. Två mindre utrymmen belägna mot öster innehåller toaletter, det ena rummet är för män och beläget i söder, det andra i norr. Planlösningen är intakt medan samtliga dörrar till kapprummet och till toalettutrymmena, vid sidan av själva toalettcellerna, är borttagna. På nivån över leder en rundbågedörr ut till läktaren. Längre upp finns fler utrymmen bl. a. ett varifrån klerestoriet nås. Till vänster innanför huvudentrén i väster finns en trapp i tegel ner till musiksalen. Källaren består av en serie rum som har ett huvudrum och två utgångar direkt ut på kyrkans norra sida. Utrymmena används för körmusik och det finns kontorsplatser för kantor, förvaringsutrymmen för kläder, ett stort kök etc. själva huvudutrymmet har monumentalt breda dubbeldörrar som visar att utrymmet använts publikt. Idag är golvmaterial och väggkulörer sentida. Utrymmet som från början var ett kolumbarium har byggts om i två olika omgångar. 1952 förändrades det genom att ett ceremonirum inrättades och antalet nischer minskades med 140 stycken. Det ursprungliga skiffergolvet byttes ut mot tegel till följd av skiffersvällning. 1978 byggdes kolumbariet om till förråd. |
