Stäng fönster TIMRÅ HÄSSJÖ PRÄSTBOL 1:1 - husnr 1, HÄSSJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÄSSJÖ KYRKA (akt.) | |
| 2006-01-01 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset, ombyggt 1958 med nytt kalkstensgolv, har en liten fönsterlös passage genom pardörrar, till den egentliga delen. Här finns var sitt stort fönster av samma karaktär som i långhuset. Rummet överbyggdes 1958 med en förrådsdel från läktaren, varför taket är lågt. Det var dock redan från början överbyggt med ingång till läktaren och tornet i norra delen av vapenhuset. Via ytterligare en pardörr når vi in i kyrkorummet. Dessa båda pardörrar utbytta 1958, liksom troligen samtliga övriga innerdörrar, och försedda med tre liksidiga fyllningar av ohistorisk, men historicerande karaktär, samt gråtonsmarmorerade i mitten. Möjligen bibehölls endast de originella tryckena från 1905. Interiören har putsade väggar och tak. De ljust gråmålade väggarna i ursprungsutförande med insänkta fyllningar i mörkare grå målning mellan fönstren. Dessa fyllningar avslutas uppåt på 1700-tals manér med en karnisprofil. Det ljust blå kupoltaket har ett spegelfält bemålat med molnformationer, utförda 1957-58. Kraftig, profilerad gråmarmorerad taklist. Under läktaren sitter armaturer från 1958 och spotlights finns mot altaranordningen i koret. Ljuslampetter i mässing på långväggarna m stearinljus. Glödlampsförstärkta två bakre mässingskronor, varav minst en från 1906, samt två främre glasprismekronor från 1800-talet , symmetriskt över bänkkvarteren. Dessa har öppen bänkinredning, urspr från 1905, men ombyggda 1958, indelad i tre kvarter, med omgångar mot yttervägg från 1958 och målade i två grå nyanser med gavlarna mot mittgången i rosa marmorering. Troligen saknades kvartersindelningen ursprungligen, troligen skapad i samband med att en ingång på nordsidan togs upp under ett av de ursprungliga fönsterna 1905. Därefter har bänkarna justerats och möjligen tätas ihop så att kvartersindelningen är otydligare idag. Läktaren, buren på sex kannelyrförsedda pelare, är samtida med kyrkan, men förgylld första gången 1827. Barriären dekorerad med en central ballusterrad flankerad av ett joniskt kolonettgalleri vars fyllningar dekorerats med lyror och trumpeter, samt växtornament. Läktarunderbyggnad från 1958 samt rwc kompletterad 1987. Kalkstensplattor i gångarna, parkett i bänkkvarteren och trägolv i sidogångarna. Trägolvet låg f ö i vapenhuset, hela långhuset och i sakristian enligt Cornells beskrivning från 1930-talet. Kyrkan har ett stort rakslutet kor, som utvidgades till dagens mått 1958. Då belades golvet med kalksten ett steg högre än kyrkorummet. Vid detta tillfälle försvann också korväggens citat och dekoration. Korets altaruppställning, inklusive ihopbyggt altarbord, är från 1826 av Jonas Edler från Brunflo. Strax bakom syns en putsad, nu i väggkulören inmålad pilasteromfattning samt utformat listkrön med bågsegment, som troligen var den inramning den gamla kyrkans altaruppsättning hade under 30 år innan Edlers tillkom. Nuvarande altaruppsats består av en korintisk och druvklasedekorerad kolonnställning, som bär upp ett entablement. Krönet utgörs av Gudslammet med korsfanan liggande på boken med de sju inseglen mot en fond av en illusoriskt målad halvkupol. Ursprungligen fanns här ett träkors med törnekrona och svepduk, flankerat av jungfru Maria till höger, som höll om korset med sin vänstra arm och med den högra hoppets ankare. I altaruppsatsens mitt är numera en i trä skuren relief med "Jesu bön i Getsemane" snidad av Thorwald Alef 1957. Altarringen har semioval form, fronten består av tre fyllningar med förgyllda ornament, två med festonger, och rostfärgat tyg på knäfall och krön. Cornell talar i sin studie från 1930-talet om dekor med druvor och en färgsättning i guld mot vitt. Inget av detta syns till idag, men planformen är densamma. I korets norra del återfinns predikstolen, som i likhet med Grans altaranordning på vinden, kommer från gamla kyrkan. Den är troligen snidad av Olof Geting runt 1734 och ommålad i allmogefärgställning 1827. Trappans front tillkom vid 1905 I korets norra del finns en mindre korbänk samt en nummertavla, som är skänkt till församlingen av A J Karlsson i Sunnansjö 1827 då den också målades. I korets södra del finns kororgeln från 1977 och ett Mariaaltare. Över detta sitter en medeltida Mariaskulptur. Strax intill står dopfunten från 1958. Även i koret finns två mässingskronor i tak. Från koret leder två dörrar, symmetriskt ordnade på ömse sidor om altaranordningen, till sakristian. Ursprungligen fanns endast den norra dörren. Utvändig ingång från N till sakristian upptagen 1958 varvid den nedre delen av fönstret försvann. Då byggdes den helt om i anslutning till kyrkorummet i övrigt med kalkstensskivor på golv och dito sockel, mellanväggar för nya entrén och ett wc, fönsterbänk i samma kalksten och ommålning av väggar och tak. Sakristians golv ligger i nivå med korets. Cornell omtalar sakristian liggande ett par trappsteg högre än koret och försedd med fyrdelat trävalv med medaljong vid kronans fäste. Här finns var sitt stort fönster av samma karaktär som i långhuset. Inredningen i kyrkorummet förgylldes av mäster Sundin från Jämtland 1827 då han samtidigt på båda sidor om altaret målade en högre himmel med uppdraget täckelse. Den saknas idag. Orgelfasad från 1842. Vad beträffar färgsättningen i sin helhet är det svårt att avgöra vilka som påverkat mest – 1958 års restaurering eller senare ommålningar. 1905-års restaurering innebar att de insänkta fälten på väggarna blev ljust gula och att omfattande dekorationer lades till, särskilt i taket där man kan ana barockartade schablonmotiv symmetriskt anordnade över dessa väggfält och kring kronornas symmetriska infästning över mittgången. Cornell talar annars om ljusgrått, ljusbrunt och vitt i färgsättningen. Idag är det mesta en variation av grå nyanser. Det troligen helt vita på snickerierna från den första målningsperioden 1827-28 då all förgyllning tillkom har förlorat sin tidsprägel. Däremot har man under andra hälften av 1900-talet försökt anpassa bänkgavlar, läktarfront och altaruppställning till predikstolens litet allmogeinspirerade färgsättning. 1958-års restaurering omtalas en strävan att ommåla inredningen i ursprunglig färgsättning. Även takets ljust turkosblå nyans har tillkommit under denna period. Molndekorationen omtalas från tiden efter 1905 som stjärnbeströdd. Därefter är interiörens väggar, tak, fönster och bänkar ommålade 1986 efter förslag från målarmästare Elis Jonsson, Sundsvall. |
