Stäng fönster NORRKÖPING ÄTTETORP 1:48 - husnr 3, ÄTTETORPSKYRKAN
Byggnad - Beskrivning
| Ättetorpskyrkan (akt.), ÄTTETORPSKYRKAN (akt.) | |
| 2012-01 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrksalen ligger i väst/östlig riktning med koret i öster. Golvet är lagt med smala plattor av en vitaktig marmor. Eventuellt kan det vara Ekebergsmarmor, som arkitekten Kurt von Schmalensee tidigare använt sig av i krematoriekapellet i Norrköping. I bänkkvarteren ligger plattraderna vinkelrätt mot gångarna. Kyrksalens väggar utgörs av rött tegel med gråaktiga murfogar. Enligt Åke Nisbeth var tanken på kyrkan som ett skepp, en av arkitektens inspirationskällor. Korväggen är svagt vinklad och altarväggen ytterligare något vinklad, som fören på en båt. Långväggarna delas in med lisener och kröns med en vitmålad list högst upp, som sammanbinder väggarna med taket. Taket är täckt med en typ av målade panelimiterande skivor. (I tidningsartiklar från kyrkans byggtid står det att taket är av trä.) Valvet är spetsvinklat och går ut mot väggarna med lägre sidopartier. Några vitmålade stag går från norr till söder. Högt upp på södra väggen sitter tre fönstergrupper med två sidohängda och kopplade fönster i var grupp. De har tvärpost och en oregelbunden spröjsindelning i vitmålat trä. Själva fönsterglasen är antikglas i blyspröjs. Fönsternischerna är putsade och vitmålade. Alla dörrar finns i kyrksalens västra del. I västväggen leder fyra pardörrar av gabonmodell in till biblioteket. Troligen har de samma funktion som vikväggar i många andra moderna kyrkor – att kunna öppnas för att utöka platserna vid kyrkliga högtider t ex. En enkeldörr leder till sakristian och pardörrar leder till vindfånget i söder och passagen i norr. Hela västväggen är klädd med mörk träfanér. Kyrkans bänkinredning består av öppna bänkar i tunt laserat trä med raka gavlar. Bakre bänkskärmen är ådringsmålad. En del bänkar har tagits bort i väster och där syns golvplattornas olika läggning i bänkkvarter och gångar tydligt. På norra väggen sitter ett stort smidesarbete, som föreställer fiskafänget. Det tillverkades av Christer Wide, Kolmården, 1984. Takarmaturerna i ”antikbehandlad” mässing är original och hänger i pendlar med stjärnor istället för kulor. I väster finns en traditionell orgelläktare med rak barriär. Läktarbarriären är indelad i fält med förgyllda lister av kvartsstavar. Fyllningarna är gjorda av skivor och mellan fyllningarna/fälten sitter profilerade lisener. Läktargolvet är lagt med linoleumplattor och har gradänger i nordväst. På nordväggen sitter tre höga enluftsfönster och i söder finns ett stort runt fönster med antikglas i blyspröjs och kraftig, vitmålad träspröjs. Västra väggen består av vitmålade skivor med tunt ritsad liggande indelning. Orgelfasaden har en nygotisk dekor och är laserad i blågrönt och gammelrosa. Läktartrappan av kolmårdsmarmor ligger innanför sakristian. Den går upp till en liten hall bakom läktaren och körövningsrummet/musikerrummet. Rummets golv är lagt med linoleumplattor, väggarna är tapetserade med målad glasfiberväv och taket är målat. Koret ligger tre steg högre. Korväggen domineras av ett stort korfönster i hugget glas och betong av konstnären Jan Brázda. Fyra fönster sitter kring ett mittparti i form av ett kors i tegelmurverk. Den dominerande färgen är blått, men närmast korset har fönstren gula kvadrater, där motivet i varje kvadrat symboliserar en del av kyrkoåret: advent och jul, passionstiden, påsk samt pingst- och trefaldighetstiden. Det fristående altaret har flyttats fram något. Det är av kolmårdsmarmor med polerad skiva med räfflad kant. På framsidan finns ett fyrpass med fem små kors i förgylld mosaik. Två brudpallar står vid norra väggen. De är ritade av Kurt von Schmalensee och skänktes 1963 av Kyrkliga sygruppen. Det har funnits en öppen altarring med knäfall, men den är borttagen. Ambon liknar de tidiga predikstolarna i formen. Golvet är dock lagt med parkett och själva korgen är laserad. Dopfunten är av kolmårdsmarmor och har, liksom altaret, en räfflad kant. På dopfunten står en ängel i metall, som håller dopljuset. Den tillkom 1968 och är gjord av bildhuggare Herman Karlsson i Norrköping efter anvisningar av Kurt von Schmalensee. Psalmnumren hängs upp på spikar direkt i murverket. I koret finns också två äldre kyrkoinventarier, men det är inte utrett vilken kyrka de kommer från. Det är en sörjande Maria, som troligen hört till en korsfästelsegrupp och ett timglas. Enligt tidningsuppgifter kommer föremålen från en västsvensk respektive en norrländsk kyrka. Sakristian ligger längst i söder av den västra längan, med ingång direkt till kyrksalen. Golvet är av kolmårdsmarmor och både väggar och tak är tapetserade med målad glasfiberväv. I söder finns ett fönster med blyspröjs och antikglas i innerbågen. Sakristians skåpinredning är troligen delvis ursprunglig. Till kyrkans huvudingång i söder hör ett vindfång med golv av vit marmor, tegelväggar och ljudabsorberande skivor i taket. Ättetorpskyrkan har inget direkt kyrktorg, utan från kyrkan kommer man ut till en passage med dörrar till samlinggssalen m m. Passagens hela östvägg utgörs av fönster med fönsterbänkar av kolmårdsmarmor. Pelarna mellan fönstren är tapetserade med glasfiberväv, medan motstående väggar är av tegel. Golvet är täckt med en linoleummatta och i taket sitter ljudabsorberande plattor. Passagen mynnar ut i ett kapprum med toaletter med golv av kolmårdsmarmor och kaklade väggar. Gabondörrar leder in till samlingssalen, som utgör mittpartiet av västra längan. Salen kallas idag för Jennerrummet. Axel Jenner var komminister i Kvillinge och tillsammans med sin hustru verkade han för bildandet av en kyrklig syförening, som bl a samlade in medel för att kunna bygga Ättetorpskyrkan. Golvet i salen är täckt med en linoleummatta, väggarna är målade och tapetserade och taket täckt med tretexliknande skivor. Söder om samlingssalen ligger biblioteket, med tre par dörrar, som öppnas ut till kyrksalen. På andra sidan samlingssalen ligger köket och längst i norr vaktmästarens och diakonens kontor. I korridoren utanför deras expeditioner finns en öppen spis. I den norra längan finns kapprum med toalett, väntrum kontorslokaler och personalrum. Det har tidigare varit bl a mötesrum för kyrkorådet och pastorsexpedition. Den f d pastorsexpeditionen har gjorts om från ett rum till fyra. Två nya fönster togs då upp i östra väggen. Kontorslokalerna har i allmänhet linoleummatta på golvet, putsade och målade väggar samt ljudabsorberande plattor i taket. En rund arkivbyggnad i två våningar med röda tegelfasader och koppartäckt tak är byggd i anslutning till norra fasaden, med ingång från ett av kontorsutrymmena. Den uppfördes 1971 och då var det arkiv i båda planen. Övre rummet är ett arbetsrum med höga och smala energiglasfönster, som togs upp för ett par år sedan mot norr. Rummet har tegelväggar, linoleummatta på golvet och målat tak. En spiraltrappa leder ner till ett arkivrum och över trappan sitter ett fönsterband med betongglas. Under kyrkan och övriga byggnader finns en källare. Källarfönstren är liggande och hängda i överkant. Över flera av dörrarna finns originalskyltar för utgångsmarkering. Dörrarna är ofta gabondörrar med vitmålade släta dörrfoder. Golvlisten är i allmänhet av omålat trä. Under norra längan är det scoutlokaler i västra delen, trappa och kapprum samt längst i öster en stor lärosal, som rummet kallas på ritningen. Golven är täckta med linoleum- eller plastmattor, väggarna är putsade eller täckta med målad glasfiberväv och taken är putsade eller täckta med ljudabsorberande plattor. I ett av scoutrummen finns en öppen spis och i det andra rummet är väggarna klädda med omålad träpanel. Under västra längan finns en entréhall med golv av kolmårdsmarmor, putsade väggar och målat tak. Dörrarna till toaletten är gabondörrar. En trappa av marmor leder upp till övre våningens passage. Trappan kan stängas av med en låsbar grind i järnsmide. En inre korridor leder till kök, källaringång (Minioringången), pannrum och en stor lokal för barnverksamheten. En yttre korridor eller passage med golv av kolmårdsmarmor leder till en stor samlingssal, den s k Blå salen. Salens golv är lagt med plattor av kolmårdsmarmor. Norra och södra väggen är av gult tegel med ett band högt upp på södra väggen av ett skift tegel med fyrkantiga hål. Båda kortsidorna är putsade och vitmålade. Taket är täckt med ljudabsorberande plattor och bärs upp av sex stycken putsade och blåmålade pelare. I norr finns fem källarfönster av mer ”stående” modell än övriga källarfönster. De sitter i djupa nischer, som är slätputsade och målade. I öster finns en scen och i väster glasade dörrar in till barnverksamhetens rum. I söder finns ett förråd. Blå salen ligger under kyrksalen och motsvarar dess planlösning; dörren till förrådet samt utgången till passgen i norr motsvarar kyrksalens dörr till vindfånget i söder och till passagen i norr. Scenen med rekvisitarum och kapprum kan ses som en motsvarighet till kyrksalens kor. |
