Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HÄRNÖSAND ÖN 2:48 - husnr 1, HÄRNÖSANDS DOMKYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HÄRNÖSANDS DOMKYRKA (akt.)
2006-06-01
Interiörbeskrivning
Från de smala sidogångarna når man läktaren via enkeldörrar med ramverk av gråmålat trä. Hela detta västliga parti ombyggt vid restaureringen 1974-75 under arkitekt Tor Dal, Härnösand. Dörrarna utformade som trägitter med tio kvadrater, de sex övre med glas. Murade trappor med plansteg i grov kalksten, grå gångmattor. Sidoytor med slipad och polerad kalksten, handledare i rund järnstång, troligen från restaureringen 1934-35 under ledning av arkitekt David Frykholm, Stockholm1934-35. Läktarunderbyggnad med kontorsutrymme för vaktmästare i norr, samlingsrum/brudkammare i söder.

Kyrkorummet har slätputsade väggytor, gråvit målning. I kyrkorummet skiljer kolonnburna arkadbågar (fyra rödgråmarmorerade kolossalkolonner av närmast kompositakaraktär på var sida) mittskeppet från de hälften så breda sidoskeppen. Mittskeppet täcks av ett tunnvalv och sidoskeppen av lägre plana innertak. Läktare löper över sidoskeppen och genom tvärskeppet. Sidoskeppen har fem höga rundbågeavslutade fönster på var sida, sex lufter, kopplade bågar, utågående, mångspröjsade glas. Grå målning insida, brun målning utsida. Lampetter från 1920-talet i bottenplanet, bearbetad koppar i lövform, opak glasbägare framför. Snedställt brädtak under läktaren.

Mellan vägg och tunnvalv samt korets halvkupol, löper en kraftig konsolfris, som takfotslist. Tunnvalvet och korets halvkupol pryds av dekor i stuck och målning, ritad 1895 av arkitekten Agi Lindegren vid restaureringen som genomfördes med Albert Thurdin, Härnösand. De för tankarna till 1600-och 1700-talets kyrkor i Rom, men också den romerska antiken. Figurscenerna i tunnvalvets medaljongfyllningar utförda 1934 av Gunnar Torhamn.

Kyrkorummet har två öppna bänkkvarter, de gråmålade bänkarna med karljohanutstyrda gavlar (lejonfötter), liggande fyllningar i ryggstöd, ritade av Agi Lindegren 1895. Mittgång, samt västra mittpartiet, lagd med grå kalksten, bänkkvarterens golv och de öppna ytorna framför främsta raden - innan korets svagt sluttande angöring invid predikstolen – belagt med ekparkett i stav. Sidogångar, viss del av västra entrésidan och utrymmen under korläktaren, har grå heltäckningsmattor.

Två stora malmkronor i mittgången, en mindre över centralaltaret och under orgelläktaren. Samtliga från 1600-talet.

Den konvexa orgelläktaren bärs av två par grålaserade doriska kolonner i trä. Den gråmålade läktarbarriären har ett rakt centralparti, tillbyggda svängda sidopartier. Ljust gråmålade fyllningar med förgyllda listverk, förgylld dekor i fyllningarna, centralt en uppslagen bok på korslagda trumpeter på dito palmblad. Orgelfasaden från 1745 av Magnus Granlund justerades 1845 av Johan Gustaf Ek. Den främre, betydligt mindre barockutstyrda skärmen, utgör troligen den äldsta delen. Bakre hög skärm likartat utformad, men utan krönande keruber och centralfigur. Röd marmorering i podiedelen, blå marmorering i listverk och övre skärmdel. Förgyllda detaljer.

Koret består av korsarmens föryta med grå slipad rektangulär kalksten på golvet, med central-altare, sidokorläktare mot söder och norr, burna av två runda rödmarmorerade kolonner av samma utformning som långhuset i övrigt samt två pilastrar av lika karaktär; vidare det fyra steg högra liggande högaltaret i den absidiala delen med golv av vit ekebergsmarmor? Absiden har fem tätt sittande rundbågiga fönster, sex lufter, fastskruvade gråmålade bågar med flerspröjsade glas, de inre konstfärdigt utförda i blå toner av konstnärinnan Maria Dal 1974. Absiden får överljus genom en liten lanternin.

Medaljongerna i korkupolen målades 1905 av Caleb Althin och föreställer Moses, Elia, Johannes Döparen, Paulus och Petrus.

Den nuvarande altaruppsatsen från 1934-35 innehåller delar från den gamla domkyrkans altar-uppsats och predikstol, snidade 1728 av Petter Norberg och Petter Fors. Det rör sig om ett inbyggt grönmarmorerat altarbord i trä, central stor fyllning med snidat, förgyllt broskverk; vars flanker utformats som baser för två främre kannelerade grönmarmorerade komposita/toscanska kolonner, två bakre dito pilastrar, samtliga med förgyllda kapitäl och fötter; vilka bär upp ett djupt, strålsolsgenombrutet gråmarmorerat bågsegment med konsolfris på undersidan. Strålsolen flankeras av förgyllda trumpetande änglar.

Den broskverksinramade altartavlan med den korsfäste Kristus från 1700-talet är målad av David von Cöln. Även de flankerande skulpturerna av Fides och Caritas, stående på höga grönmar-morerade baser, troligen huggna av Magnus Gran, kommer från den gamla kyrkan.

Mot korabsidens yttersidor mot söder och norr finns små gråmålade enkla sidoaltaren i trä med centrala fyllningar. Över dessa, som en förlängning av korläktarna, finns två mindre loger med konsolburna balkonger. Täta blåmålade fronter med gråmålade fyllningar, kraftfulla förgyllda lagerlister nedtill. Motsvarande loge med balkong finns som länk mellan södra skeppets läktare och korläktaren.

På norra sidan har predikstolen placerats. Den tillverkades för den nya kyrkan av J. P. Jansson och L. Norrman efter ritningar från ÖIÄ. En rund Karl Johan korg med små förkroppade lisener över skarvarna, som delar in korgfronten i fem fyllningar. Liksom balkongerna med blåmålat ramverk, ljusare blå fyllning, förgyllda detaljer, kraftig lagerfläta i nederdelen. Insvängd botten dekorerad med stiliserrade palmetter/akantus, som akroterier ungefär; samt med avslutande förgyllt ekollon. I fyllningarna kristna symboler som lagtavlor, strålomgjärdad kalk, törnekrona med IHS, draperat kors, pelikan. Vid den äggstavsförsedda överliggaren ett bevingat ansikte invid bokstödet. Runt ljudtak, stöttat av kannelerad pilaster mot norra väggen; med nedhängande krans av tygfästonger, rosettdekorerad fotlist, samt krönande kors på klot. Förgylld strålsol på undersidan. Lika färgsättning som korg. På vägg på norra sida en strålsol med treenighetens symbol.

Sakristian nås via norra utrymmet under korläktaren. Södra kordelen har motsvarande förrådsutrymme. På båda sidor finns också mindre rum mot öster med enkeldörrar av trä, tre fyllningar, grå målning, troligen från 1970-talets restaurering. I norr ett förråd, i söder ett mindre kök. I södra kordelen intill läktaren en kororgel från 1983. Till norra och södra korläktaren når man via spiraltrappor från dessa utrymmen under läktaren, insatta 1975. På södra korläktaren finns den ursprungliga altaruppsatsen och del av gamla altarringen, på norra är ett mindre museum inrett.

Läktargolvet i norr och söder lackat trä. Tre bänkrader på gradinavsatser, bänkar lika kyrkorummet. Orgelläktaren med grå plastmatta.

In till sakristian via dubbla pardörrar från norra kordelen under läktaren. Ramar av trä, tre halv-franska fyllningar i vardera, gråvit målning. Troligen originaldörrar. Det går även att komma via entré mot öster. Här snedskurna insidor av yttermuren, slätputsad innervägg. Höga originalpar-dörrar i trä, fem kvadratiska fyllningar i vardera blad, gråvit målning. Litet vindfång, pardörrar i trä, 1920-talet?, tre fyllningar, den lilla mittersta med rombmönster, grå målning. Inre hall med kvadratiska plattor av röd/grå kalksten, slätputsade vägg och takytor, grå målning. Toalett i söder, nyrenoverad under 1990-talet? In till sakristian via ytterligare en pardörr av likartat slag som föregående, men denna är betydligt äldre, möjligen original, gråvit målning.

Polerad röd/grå kalksten, rektangulära format, slätputsade vägg- och takytor. Vitmålade väggar formade med svagt utanpåliggande pilastrar med valv, mot norr med tre inre, runda, gråmålade enkelbågade fönster med kornsiktesspröjs. Taket med dubbla förkroppade taklister som bildar en blåmålad fyllning på vilken två guldramade rundlar monterats, den östra med Guds duva, den västra med treenighetens triangel. Dessa målningar är utförda av Gerhard Wulf för den gamla kyrkan, två till finns på södra korläktarens västra vägg. I sakristians västra del en plåtskodd dörr med rundat avslut in till ett valv med kyrkans silver. Årtalet 1765 anger att dörren kommer från gamla kyrkan.