Stäng fönster KRAMFORS YTTERLÄNNÄS PRÄSTBORD 1:3 - husnr 2, YTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Ytterlännäs Gamla kyrka (akt.), YTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset är, liksom sakristian, byggda omkring år 1500. Dess ytterdörr är en kopia i trä, troligen från restaureringen 1937. Stjärnvalv med fyra hörnstöd. In till långhuset genom en mycket hög och smal muröppning. Väggar och tak putsade och dekorerade lika långhuset. Här finns de bakersta bänkraderna i väster och rakt fram mot norr. Liksom de bägge trapporna till de båda läktarna, placerade över varandra, burna av träpelare, några runda i balusterform, andra avfasade, den äldsta nedre läktarens bakre västra del påbörjad 1652. En ny orgel inmonterades här 1978. Nedre läktaren har räcke med svarvade pinnar och tandsnittsförsedd handledare. Även nedre listverk har kraftigt rödmålade tandsnitt. Ramverkets fyllningar inramas av rödmålade konsoler. Blå marmorering på ramverk, gråröd i fyllningar. Bänkinredningen är sluten och härstammar från 1720-talet. Blåmålat ramverk, rödmarmorerade fyllningar i de äldsta partierna. Bänkdörrar med gula listverk med upphöjda gråaktigt marmorerade speglar. Fasta bänksidor med vegetativ grönmålad trädekor, vitmålade blommor. Korgrindarna flyttades till sin ursprungliga plats i kyrkorummet 1978. På främsta skärmen finns korskranksdekor och på ömse sidor om mittgången två pidestaler med flammande vaser i trä. Vad färgsättningen beträffar är den möjligen vad avser bänkfronter och läktarfronter påverkad av Lundbergs restaurering 1937, men troligen ännu senare efter arkitekt Lars Holmers uppmätningar 1961-62, då han upptäckte urpsrungliga färgrester på bl.a. nedre läktaren. Äldre fotografier visar att bänkkvarteren varit mycket sparsamt dekorerade, troligen under hela 1800-talet, och alltså är en 1900-tals uppfattning. Under 1400-talets sista decennier utvidgades koret så att den nuvarande salskyrkoformen erhölls. Den östra korväggen bibehölls, vilket man kan se spår av i yttermuren. Kyrkorummet täcks av två senmedeltida stjärnvalv i tegel. Sex stödpelare i tegel murades som fundament till dessa. Valven har ovanligt välbevarade kalkmålningar från sent 1400-tal erinrande om den så kallade Tierpskolans stil. En inskription i korvalvet har tolkats som en signatur "Eghil", men är i själva verket början av alfabetet. Ytterlännäs gamla kyrka har det gemensamt med Alnö gamla kyrka i Medelpad att målningarna i valven aldrig varit överkalkade. De rengjordes och konserverades 1938. Dessutom framknackades och konserverades rester av väggarnas kalkmåleri vid samma tillfälle. Dessa ytor hade då varit överkalkade sedan 1750-talet. Långhusets golv, liksom koret, har breda, obehandlade bräder av olika bredd, omlottlagda. Kyrkans äldsta föremål är en gotländsk dopfunt (av ciborietyp) från 1200-talet, stående i korets södra del, och ett svårdaterat triumfkrucifix, möjligen från samma tid, på norra korväggen, monterat här 1978. År 1760 tillverkades predikstolen på norra väggen med trappa och dörrfront från koret strax intill sakristians dörr av Jon Göransson-Westman. Predikstolen, omnämnd som utförd i senkommen karolinsk barock, har antydd åttkantig form, fyllningarna avgränsas av förgyllda volutformer med röd botten. Fyllningar med broskverk på röd botten. Flat botten på korg som döljs av inåtsvängda konsolformer, mellan vilka broskverk med ansikten placerats, som avslutas med en stor knopp. Blå marmorering på listverken. Rikt dekorerat äldre ljudtak utfört av Hans Biskop, möjligen under 1720-talet, likaså försedd med broskverk. Krönande figur med standar. Förgylld duva svävar på dess undersida. Vidare finns ett altarskåp från 1400-talet, södra korväggen under fönster, samt ett Mariaskåp från 1500-talets början av Haken Gulleson, försett med ärkebiskop Jakob Ulfssons vapen, stående i södra valvstödets östra sida. Sluten altarring flerkantig i trä, blått ramverk, fyllningar blåmarmorerade, gula lister. Knäfall med kuddar av grått fårskinn, armstöd saknar tyg. Murat altarbord. Runt korfönstret finns en skulpterad omramning med predella i två avsatser, flankerande kannelerade kolonner med krönande vita änglar, utfört av Magnus Granlund 1739-40. Denne har också gjort altarringen. På predellans front finns fyllningar med förgyllda broskverk. Mittpartiet har sista måltiden som motiv. Altaruppsatsen målades i gråblå marmorering och förgylldes 1757 av Carl (?) Hofverberg (Nordborg). Söder om altaruppsatsen finns en mindre nummertavla med förgylld ram, tillverkad 1761. Sakristian har ett likartat utseende men utan dekormåleri. Golv lika vapenhus med central lucka ned till stenmurad brunnsform, ca 2, 5 m ned. Väggar och tak putsade och vitmålade. Kryssvalv. 1962 konserverades dörren av trä in till sakristians - stående breda plank, svart smidesgångjärn, lika dörr i söder till sakristian. |
