Stäng fönster TOMELILLA RAMSÅSA 55:1 - husnr 1, RAMSÅSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Ramsåsa kyrka (akt.), RAMSÅSA KYRKA (akt.) | |
| 2016-04 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkans golvnivå är belägen under den utvändiga marknivån och vid ingången leder två steg ned till entréhallens golv. Från entréhallen finns ingång till tornets övre våningar vid södra sidan och ett litet förråd/elcentral vid den norra sidan. Entréhallen upptar den västra halvan av tornets bottenvåning och en hög, glasad pardörr leder in till kyrkorummet som når ända in i tornets östra halva. Kyrkorummets torndel är möblerad med bänkar utom i sydvästra hörnet där orgeln står. Tornbågen har en spetsbågig form och är mycket bred, samma bredd som tornets tjocka innerväggar. I höjd med långhuset smalnar yttermurarna av och rummet blir något större. Både kor och långhus är förhållandevis små utrymmen och valven är låga vilket förstärker intrycket av ett litet kyrkorum. Bänkinredningen upptar större delen av långhuset. Längst i öster finns en öppen plats med dopfunt vid norra sidan och predikstolen i söder. I nordöstra och sydöstra hörnen finns rester av medeltida sidoaltare bevarade som murade avsatser intill valvpilastrarna. Sidoaltarna kan vara uppmurade av marksten och tegel och förefaller vara äldre än valvpilastrarna. Golvet är lagt med kvadratiska röda tegelplattor och på samma nivå i hela kyrkan, även i bänkkvarteren. Mellan långhus och kor finns en bred triumfbåge med rundbågig form. Valvanfangen är inte markerade med listverk vilket är det vanliga. Långhuset och koret är valvslaget med kryssvalv, putsade och vitkalkade. Pilastrarna är murade med tre språng och kragbanden utförda med en vulst, en snedfas och en platt överst. Valvbågarna är spetsbågiga och utförda i en tegelstens bredd med breda följdskift. Valvribborna har kvadratisk genomskärning. Valven i långhuset skiljer sig från de i koret då pelarna saknar kragband. Följdskiftet har också en smalare och något spetsig form. Medeltida kalkmålningar finns utmed triumfbågen, i korvalvet, i den östra valvtravén på långhusets norra sida och i absidens hjälmvalv. Kalkmålningarna tillhör två olika målningsperioder. Målningarna i absiden och långhuset samt ovan valven tillhör den äldsta perioden och har daterats till cirka 1300. Scenen i absiden föreställer Majestas Domini inom en fyrpassram och en mycket fragmentarisk målning i väggpartiet under valvet föreställer apostlarna. Målningen på norra långhusväggen föreställer livshjulet och är framställt i cirkel. Halva scenen är förstörd av ett fönster som fanns på denna plats på 1800-talet och som finns dokumenterat av folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren. På platsen finns numera ett epitafium över kyrkoherde Carl Gustaf Hörling. Till vänster om livshjulet finns en fragmentarisk målning vilken tolkats som S:t Kristoffer. Fragment av denna målning kan också ses ovan valven. De stenare målningarna kan ha utförts kring 1400-talet och har ett naivistiskt formspråk. Valvribbor och bågar är dekorerade i rött och grått i olika geometriska mönster. I valvkrönet syns framställs Kristus huvud omgivet av utbredda stiliserade fågelvingar på valvribborna och i östra valvkappan finns texten Ave Maria. Kyrkans vindsutrymmen är svårtillgängliga. Långhusvinden nås via en lucka i yttertaket. En sekundär öppning i långhusets östra gavel leder in till korvinden. Taklagen över såväl torn som långhus och kor är av furu och sannolikt från 1800-talet. Inslag av återanvända ekdelar finns. Absiden är inte tillgänglig för besiktning då ingång till denna saknas. Från utsidan finns dock ett synligt, men överkalkat remstycke som kan vara av ek. Inredning och inventarier Altare Medeltida murat blockaltare av kalksten, putsat och vitmålat. På altaret ligger en medeltida altarskiva av komstadkalksten med fördjupning för ett relikskrin. Altaret är placerat framför tribunbågen vilket kan tyda på att det har blivit flyttat från absidens östra sida. Altaruppsats Altaruppsatsen består av en murad skärmvägg, putsad och vitmålad, på vilket ett medeltida krucifix är monterat. Triumfkrucifixet är skulpterat i ek och dateras till ungefär 1200-talets första hälft. Bemålningen är polykrom och senmedeltida. Troligtvis har krucifixet suttit på en trabesbjälke i triumfbågen och framställer Kristus som den segrande allhärskaren enligt romansk ikonografi. Under gotisk tid har en anpassning gjorts av krucifixet för att avbilda Kristus lidande. Altarring Ingen altarring finns bevarad i kyrkan. Istället finns fem flyttbara knäfall av japansk ek med stoppade, textilklädda knäfall och överliggare i blått tyg. Knäfallen har raka sidor och raka överliggare. Predikstol och baldakin Predikstol från 1600-talet med kompletteringar utförda under 1700-talet av snickaren Anders Råå samt evangelistskulpturer från Ystadbildhuggaren Mattias Stenbergs verkstad. Predikstolens korg har sexkantig form med sidor skilda åt av marmorerade kolonetter på skulpterade konsoller. Sidofyllningarna har rundbågiga nischer med skulpturer av evangelisterna. I ovankant av korgen finns en texttavla och ett utkragande listverk. Korgen står på en sekundär sexkantig fot och en trappa av ek med marmorerade vangstycken leder upp till predikstolen. Predikstolen är målad i ljusa toner av framför allt rött, grönt, grått och guld. Baldakinen har samma form som predikstolen och är målad i samma färger. Den består av ett profilerat listverk med äggstav och tandsnitt samt ovansidor försedda med spetsiga krön skulpterade med beslagsornamentik. En duva hänger ned från baldakinens undersida. Dopfunt Kyrkans dopfunt består av medeltida cuppa på senare tillkommen fot. Cuppan har rund form och saknar uttömningshål och foten kvadratisk genomskärning. Både cuppan och foten är putsade och vitmålade. Enligt konsthistoriker Lars Tynell är dopfunten tillkommen under senmedeltiden. Bänkinredning Öppna bänkar av trä målade i grå nyanser med gula detaljer. Bänkarnas gavelpartier har rundbågig avslutning upptill och dekor i form av en rundel med ett fyrpass. Ryggpartierna är släta. Bänkarna är tillverkade före 1916, möjligen sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Orgel Orgel från 1961 med sju stämmor tillverkad av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Orgelhuset är av omålad fur och står på ett podium vid kyrkans sydvästra hörn. Orgelpiporna är placerade i den övre delen av orgelhuset som har öppningsbara luckor. Klockor Kyrkklockan i tornet gjöts 1937. Klockan är en kopia av en äldre klocka från 1769 gjuten av Andreas Wetterholtz i Malmö. Den äldre klockan förvaras på Lunds Historiska Museum. Övrigt På norra väggen i långhuset sitter ett inmurat epitafium över kyrkoherde Carl Gustaf Hörling död 1801. En nummertavla i trä hänger vid långhusets östra sida. Nummertavlan är daterad genom inskrift till 1737. Intill nummertavlan står en gipskopia av den danska skulptören Bertel Thorvaldsens (1770-1844) skulptur ”Kristus”. I tornet finns en fattigbössa av trä med beslag och lås av järn. Fattigbössan dateras till 1600-tal. |
