Stäng fönster KLIPPAN FÄRINGTOFTA 22:1 - husnr 1, FÄRINGTOFTA KYRKA (JOSEPHINA KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| Färingtofta kyrka (Josephina kyrka) (akt.), FÄRINGTOFTA KYRKA (JOSEPHINA KYRKA) (akt.) | |
| 2016-06 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan har i stort den planlösning den fick vid ombyggnaderna i slutet av 1700-talet och 1828. Kyrkorummet består av korsarmar i norr och söder, båda med läktare. Altarpredikstolen står i öster och därbakom finns sakristian i koret. I väster finns en läktare i tornet. Den södra läktaren underbyggdes 1987 och innehåller samlingsrum, städförråd och toalett. I söder kommer man in under läktaren i samlingsrummet som är avskiljt från kyrkorummet med en målad gipsvägg. Golvet är av gråmålade brädor, ytterväggarna putsade och kalkade, taket av gråmålade brädor är läktarens undersida. Moderna spegeldörrar leder till toalett och förråd. En trätrappa med öppna steg leder till läktaren som har golv av brädor och en tät gråmålad barriär med ramverk och speglar. Äldre kyrkbänkar står på gradänger på läktaren. En blåmålad pardörr leder till kyrkorummet. Rummet har golv av grågröna brädor, vitkalkade väggar utom nedre delen som är målad med ljusgrå plastfärg. Taket är täckt av ett trågvalv, dvs ett kantigt tunnvalv, av gråmålade, handhyvlade brädor. Mellan tak och vägg sitter en blåmålad gesims av trä. Bänkar står på ömse sidor om en mittgång i båda korsarmarna och framför koret. Koret är upphöjt två steg och belagt med gråmålade brädor. Innanför altarringen står altare och därovan altarpredikstol. En enkel ambo står norr om altaret, och en ambo med täta sidor står söder om altaret utanför altarringen. Dopfunten står norr om altarringen. Två dörrar på ömse sidor om altaruppställningen leder till sakristian som har golv av fernissade brädor, tak av skivmaterial och vitmålade väggar. Längs en vägg finns skåp för textilier. En trappa leder upp till ingången till altarpredikstolen. I väster finns en läktare från 1796 i tornet ovanför vapenhuset. Läktaren har golv av furubrädor och murat tunnvalv som tak. En äldre bänkinredning står här. Läktarens barriär är ett ramverk med fyllningar. På ramverket finns inskriptioner i gult mot svart bakgrund. Barriären är återanvänd från annan plats och ramverket är från 1600-tal enligt underhållsplanen. Norra läktaren från 1882 har en annorlunda planform än den södra. Läktaren har en tresidig plan som vilar på två träbjälkar i mitten som bärs av sex gråmålade träpelare med profilerade kapitäl. Golvet på läktaren är täckt av heltäckningsmatta och läktaren upptas av orgeln. Barriären är tät med ramverk och fyllningar och förhöjd med stålräcke. Vapenhuset i tornets bottenvåning i väster är ett smalt rum utan dagsljus. Golvet är belagt med tegel, väggarna putsade och kalkade, taket är av omålade bjälkar och brädor. Blåmålade spegeldörrar leder till de övre våningarna och till ett före detta bårhus. I bårhuset ligger ett återanvänt äldre tegelgolv. I bårhuset visas äldre föremål som gamla redskap, brandsprutor och en gravsten från 1600-talet. Trappan till tornets andra våning är byggd av äldre återanvänt tegel. Andra våningen är ovanför tunnvalvet som är oisolerat. Härifrån finns en ingång till kyrkvinden. Väggarna i tornet är tunt putsade. En trätrappa leder till klockvåningen med golv och klockstol av ek från slutet av 1700-talet. Därifrån leder stegar vidare upp i tornet. Inredning och inventarier Altaret är en tygklädd träkonstruktion som är sammanbyggd med predikstolen. Altarringen är troligen från 1828. Planformen är en halvcirkel. Den har klädd överliggare och knäfall och däremellan gråmålade, kryssade träspjälor som bildar ett rombiskt mönster. Dopfunten med cuppa av sandsten är från medeltiden och senare fot. Dopfuntens konserverades 1961 och bemålning togs bort. Skaftet är kort med rundstav och hålkäl, cuppan är låg, rund med en slät bård runt mynningen. Foten av cementbruk är fyrkantig med trappstegsavsats. Altarpredikstolen i empirestil från 1828 är nästan identisk med altarpredikstolen i Riseberga. Denna ritades av Fredrik Blom 1822 och kopierades sedan till fyra kyrkor. 1925 ändrades predikstolen så den inte sköt ut så mycket över altaret. 1961 togs den ursprungliga färgsättningen fram. Predikstolen är fäst på ett bakstycke bakom altaret. Korgen ovanför altaret har en halvcirkelform och ingång från sakristian. Korgen är gråmålad med förgyllt tandsnitt i ovankant och meanderbård i nederkant, dessutom dekorerad med en målad kalk och duvor. Vid altarets sidor står två gråmarmorerade pilastrar med kapitäl med målad akantusdekor och ovanpå står två förgyllda oljelampor. Kring dörren till sakristian är bakstycket målat med en draperimålning. Ovanför korgen hänger en baldakin med förgyllt tandsnitt och krönt av en strålsol. Bänkinredningen är från 1961 och ritad av T. Leon-Nilsson. Bänkarna är öppna utan dörrar och målade i grått. Gavlarna är rektangulära med rak ovankant och dekorerade med utskurna linjer. Bänkinredning 2 på södra läktaren är från 1828. Öppna bänkar, ryggstöd av en smal bräda, sidostycken med rundad form upptill och målade ljust grå. Bänkinredning 3 på västra läktaren är enligt underhållsplanen från 1500-1600-talet. Bänkar av omålad furu. Smal sittbräda, ryggstöd av ramverk och fyllningar. Smala gavlar av två typer, en med dekor i relief och en med slät gavel och figursågad topp. Orgeln, byggd 1969 av Fredriksborgs orgelbyggeri i Hilleröd, har 14 stämmor och två manualer. Orgelfasaden ritades 1879 av A. Lundahl till kyrkans första orgel som invigdes 1882. Den tredelade symmetriska fasaden har en högre prydnadsgavel i mitten flankerad av två lägre sidopartier med horisontell avslutning. Mellan partierna finns räfflade pilastrar. Fasaden är dekorerad med förgyllt listverk och akroterier. Fasaden är målad i grått med förgyllning. Storklockan av malm är från 1400-talet. Den är dekorerad med lister och små reliefer men ingen inskription. Möjligen har klockan skänkts av Herrevads kloster. Lillklockan av malm är från 1590. Den är dekorerad med lister, inskriptioner och vapensköldar. Klockan har ursprungligen skänkts till Råbelövs kyrka och överfördes till Färingtofta 1834 när verksamheten avslutades i Råbelöv. Övrigt Gjutjärnskamin från sent 1800-tal. |
