Stäng fönster KLIPPAN GRÅMANSTORP 25:42 - husnr 2, GRÅMANSTORPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Gråmanstorps kyrka (akt.), GRÅMANSTORPS KYRKA (akt.) | |
| 2016-06 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset är ett lågt rum med vitputsade väggar, ett plant, vitmålat brädtak och golv av rektangulära, sågade rödgrå kalkstensplattor. Rummet är löst möblerat med stolar, bord och förvaringsmöbler, och på väggarna sitter fyra gravstenar som togs upp från kyrkgolvet vid renoveringen 1902. Mot södra väggen står en senmedeltida ekdörr, som anses ha suttit i den romanska sydportalen. Dörrbladet är täckt av nitade järnplåtar, där skarvarna skyddas med smala järnband. En pardörr i furu från 1902, byggd i ramverkskonstruktion med stående glasspalter, leder in till långhuset. Tornets bottenvåning ingår som en integrerad del i det höga och generösa långhuset, som täckts av kryssvälvda travéer från sannolikt 1400-talet. De har en för denna tid typisk utformning med fyrsidiga ribbor och svagt spetsbågiga gördel- och sköldbågar, som förenas i tresprångiga pilastrar med tvåsprångiga kapitäl. Väggar och valv är slätputsade och kalkade utan spår av kalkmålningar. Kyrkorummet dagsljusbelyses av spetsbågiga fönster utan innerbågar. Det är möblerat med bänkar på ömse sidor om mittgången, vars golv är täckt av gråa och röda, kvadratiska kalkstensplattor i ett fält innanför en bred, röd kalkstensfris. Mönstret var vanligt vid förra sekelskiftet. Längst ned i långhuset finns en orgelläktare från 1865, som utgör ett inskjutet mellanbjälklag i tornets bottenvåning. Läktaren bärs upp av avfasade träpelare med tärningskapitäl. Undersidan är täckt av vitmålad träpanel, golvet är belagt med nålfiltsmatta. Den täta barriären i blått, vitt och guld är byggd av ramverk med utskurna dekorer i speglarna, och överst ett listverk med tandsnitt. Läktaren är sedan 1970-71 underbyggd med mot söder ett skrudrum och mot norr ett förråd och en L-formad, tät trätrappa till orgel-läktaren. Väggarna ut mot kyrkorummet är klädda med spontad och målad träpanel. Långhuset övergår till koret via en rundbågig triumfbåge. Predikstolen står på södra sidan framför triumfbågen. Från taket hänger en domsängel och ett triumfkrucifix, fästat till ett inmålat järn på långhusets östgavel. Koret och långhuset skiljs av en kalkstenstrappa, som flankeras ett lågt genombrutet smidesräcke. Denna konstruktion, liksom det putsade kryssvalvet ovan koret och dess golv av röda och gråa kalkstensplattor, tillkom alla vid 1902 års renovering. Mitt i koret står altaranordningen som domineras av Johan Ullbergs altaruppsats. Väggarna är klädda med en mörkbetsad bröstpanel från 1902, i vilken man integrerat korstolar och två spetsbågiga dörrar in mot sakristian. Dörrarna sitter i en murad vägg från samma år placerad i den spetsbågiga tribunbågen. Framför altarringen finns en kormatta och dopfunten. Sakristian är sedan 1902 inrymd i absiden, som täcks av ett vitputsat hjälmvalv. I det enkelt möblerade, trånga rummet finns i kalkstengolvet en lucka mot Gyllenstiernas gravkammare. Den markeras av en minnesten mot väggen till koret. I rummet märks också Torsten Leon Nilssons sandstenspiscina, som står i absidens nordvästra hörn. Vapenhusets vind nås genom en lucka i innertaket, vinden ovanför långhuset via en plåtlucka i tornets östmur. Från vapenhusets vind syns en rundbågig öppning av okänd ålder, som igenmurades då vapenhuset byggdes 1802. Takstolarna är uppbyggda av högben, hanbjälkar, stödben och tassar, som ligger direkt på yttermurarna. Långhusets takstolar har en liknande konstruktion, som delvis vilar på remstycken, delvis står på murarna. Stommen består av furu och ek med blandat yngre och äldre material. Från långhusets vind syns det blottade gråstensmurverket, liksom rester av romanska fönsteromfattningar mellan valvkapporna. Väggarna saknar helt putsskikt, vilka sannolikt rivits ned vid något tillfälle. Taklagen över absid och kor är inte tillgängliga. De övre tornvåningarna nås via en lucka i kappan till det vitputsade kryssvalvet ovanför orgelläktaren. Valvets ålder är inte utredd. Den andra våningen har brett fogade gråstensväggar, som mot öster ersatts av en tunnare vägg som står fritt ovanpå valvet. Väggens nedre del är en brandavskiljande lecamur från 1970-71, som via en bred av-lastningsbåge i tegel övergår i det övre tegelmurverket, troligen från 1777. En trästege leder upp till klockvåningens träbjälklag, uppbyggt av glesa bjälkar på vilka man lagt både fyrkantsvirke och bräder. På golvet står en klockbock av bilat ektimmer. Uppåt syns tornhuvens takkonstruktion av blandat ek och fur. Dess nedre del består av högben med påsalningar, bindbjälkar, tassar och remstycken som vilar på tornmurarna. Från hörnen utgår diagonala tassar som tillsammans med bindbjälkar och övriga tassar formar en ram, på vilken stolparna till takryttaren är placerade. Inredning och inventarier Altaret, byggt av trä och klätt med sammet, tillkom vid Carl Möllers restaurering 1902. Under altaret kan anas en stenfot, som sannolikt härrör från ett äldre altare. Altaruppsatsen från 1768 är snidad av bildhuggaren Johan Ullberg. Den är uppbyggd av nederst en predella med postament som bär spiralvridna kolonner med växtdekor. Från varje postament utgår en konsol, på vilka står varsin karyatid, som bär på bibeln, korset, ankaret och hjärtat - kristna symboler för tro, hopp och kärlek. Den centrala oljemålningen, utförd av en okänd konstnär, föreställer Kristus i Getsemane, som i sin dödsångest får kraft av en ängel. Ovanför tavlan finns ett profilerat entablement, på vilket står ett rikt profilerat överstycke med i mitten Guds lamm med segerfanan mot en strålsol, och vid sidorna bevingade änglar. Altaruppsatsens restaurerades senast 1971 och har sin färgsättning i blått, guld och vitt sedan 1902. Altaruppsatsen skänktes till kyrkan av Nils Gyllenstierna och hans maka, vilket framgår av vapensköldarna på postamenten, och lär ha ersatt en altaruppsats från 1590 skänkt av Nils släkting Mogens Gyllenstierna d y. Om denna äldre uppsats är föga känt. Altarringen från 1902 har en halvrund front och raka sidopartier. Dess balustrad är utformad som en brunådrad arkad av rundbågar burna av svarvade kolonner. Överliggaren, som sänktes 1971, är oklädd medan knäfallet är täckt av ett blått tyg. Dopfunten av sandsten är daterad till 1100-talet. På foten finns hörntappar i form av figurer, som föreställer ett lejon, en vädur och olika personer. Vilka dessa är har länge diskuterats, men en av figurerna påminner om ”Gumman Finn”, som klänger runt en av kolonnerna i Lunds domkyrkas krypta. Personen på dopfunten bär dock skägg, och har därför ibland kallats för ”Jätten Finns lillebror”. På cuppans sida finns ett lejonhuvud. Predikstolen från 1762 är utförd av Johan Ullberg och ersatte en äldre predikstol med ljudtak. Korgen och den svängda trappan är uppbyggda av övre- och undre profilerade listverk, som sammanbinds av akantusprydda voluter. Mellan dessa finns fält med kartuschliknande speglar, som i mitten pryds av blomkalkar med akantus. Färgsättningen från 1902 går i blått, guld och vitt. Korgen vilar på en spiralvriden fot som tillkom samma år. Bänkinredningen i betsad furu är från 1902, ritad av Carl Möller och indelad i två öppna kvarter ställda på ett brädgolv. Bänkarnas gavlar kröns av ett överstycke prytt med femuddiga stjärnor, som anspelar på de förvisso sjuuddiga stjärnorna i Gyllenstiernas vapensköld. De fällbara korstolarna, integrerade i korets bröstpanel, tillkom också 1902. På Krapperups gods finns några bänkgavlar från 1590, som då tillhörde kyrkans herrskaps-bänkar. Bjersgårds och Krapperups fideikommiss lades samman i början av 1800-talet. Orgeln, byggd 1938 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har 23 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Det betsade spelbordet i furu står fritt framför den ursprungliga orgelfasaden, i vilken det första spelbordet ännu finns integrerat om än ospelbart. Det kommer från Lundahl och Olsens 15-stämmiga orgel från 1865. Orgelfasaden, ritad av arkitekt W Klein 1865, går i nygotisk stil. Den är arkitektoniskt uppbyggd av tre partier med spetsbågiga pipfält med inskrivna trifoliebågar, skilda av tureller. De två mittersta turellerna är piptorn. Mittpartiet är förhöjt och format som en trekantsgavel. Lillklockan av malm är utförd 1597 av tyska klockgjutare för kyrkan i Sönderborg på Als, och kom troligen till Gråmanstorp som krigsbyte. Klockan pryds av ornament- och textbårder och hänger i rikt smyckade öron. Storklockan från 1599 är gjuten av Borchardt Gelgeter och skänkt till kyrkan av Mogens Gyllenstierna d.y. En reliefmedaljong på manteln visar donatorn som knäböjer vid krucifixet, en annan en pelikan som hackar sitt blod och matar sina barn med blodet. Pelikanmotivet symboliserar Kristi utgjutelse. Övrigt Bland de lösa träföremålen finns en bevingad domsängel från 1700-talet, skuren i björk av Tue Falk. Han var skulptör, men även klockare i Hasslöv i Halland, där en liknande ängel hänger. Vidare finns ett gotiskt triumfkrucifix från 1400-talet, som har restaurerats och kompletterats vid flera tillfällen. Bland metallföremålen märks ett sockenbudstyg från 1778. |
