Stäng fönster KLIPPAN ÖSTRA LJUNGBY 9:1 - husnr 3, ÖSTRA LJUNGBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| öSTRA lJUNGBY KYRKA (akt.), ÖSTRA LJUNGBY KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset är ett lågt rum med putsade och målade väggar, golv av gråa och röda kalkstenplattor och ett ljusmålat brädtak med synliga bjälkar under. Norrväggen är inklädd med vitlaserad pärlspont och gömmer en toalett och trätrappan till tornets övre våningar. I rummet står bl.a. en bänk och broschyrställ. En gråmålad pardörr från 1908 i ramverkskonstruktion med glas i översta spegeln leder till långhuset. Kyrkorummet är ett rektangulärt, relativt brett och ljust rum täckt av ett vävspänt och vitmålat tunnvalv. I övergången mellan taket och väggarna, som är putsade och vitmålade med en svag grå kvaderdekor, sitter en profilerad vit trälist. Långhuset är inrett med öppna bänkkvarter, ställda på ett upphöjt gröngråmålat brädgolv, på ömse sidor om en mittgång. Den är belagd med kvadratiska kalkstensplattor från 1908 i rött och grått innanför en röd fris. Bänkar är borttagna vid koret och under orgelläktaren längst västerut för att ge bättre plats åt kyrkans olika verksamheter. Bakom bänkgavlarna finns Theodor Wåhlins kvaderdekor i gulbeige sandstensimitation bevarad. Orgelläktaren bärs av gulmarmorerade kolonner med röda och blå detaljer och bjälkar, som är synliga på läktarundersidan. Räcket är byggt av gråmålat ramverk och marmorerade speglar med blå ramar, och förhöjt med ett svartmålat rundstål. Framför barriären är fästat det altarkors, som användes som altarprydnad tills 1907. Orgelläktaren nås genom två symmetriska trätrappor på ömse sidor om mittgången. Koret är integrerat med långhuset genom att altarringen, predikstolen och kororgeln placerats på ett upphöjt kalkstensgolv av samma typ som i långhuset. Den organiskt svepande kanten är klädd med kalksten. Bakom altarringen finns ett golv av lackad furu som löper vidare in i sakristian. Innanför triumfbågen, formad som en rundbågig perspektivportal, står ett altarskrank som avgränsning mot prästutrymmet. På ömse sidor om altartavlan finns rundbågiga, vävklädda och svartmålade dörrar. Sakristian är femsidig och täckt av ett lågt undertak av spontad furu. Ovanför undertaket, som är placerat i nivå med altarskrankets ovankant, spänner ett putsat och vit-målat hjälmvalv. Wåhlins målningsdekorer, som funnits i valvet och längs triumfbågen, är övermålade. Sakristians fönster ligger delvis ovan undertaket, vilket gör att ljuset från fönstren i viss mån når in i kyrkorummet. Ovan vapenhuset finns två våningar, som har putsade och kalkade stenväggar och tak av obehandlade bräder med synliga underliggande bjälkar. Väggarna genombryts av rundfönster. Andra våningens golv täcks av mattor, tredje planet av masonitskivor med underliggande isolering. Rummen används för förvaring. Nästa plan är klockvåningen, som upptas av en kryssträvad klockbock i ek. En brant trappa leder upp i tornspiran. Den är byggd med underst ett tälttak, som vilar på en svensk takstol i furu. På denna står en lanternin med väggar i en fackverkskonstruktion, som utgår från fyra hörnpelare. Lanterninens översta del är formad som ett stjärnbjälklag. En lucka i klockvåningens östvägg leder in till vinden ovanför kyrkorummet. Dess trätunnvalv är isolerat med pappklädd mineralull. Taklaget är en svensk takstol med högben, hanbjälkar, stödben och remstycken. Utrymmet ovan sakristian är otillgängligt. Inredning och inventarier Altaret av okänd ålder är en träkonstruktion med förvaring av antependier i bakkant. Altarets utsida är klädd med ett rött sammetsantependium. Altarskranket, som tillkom vid Theodor Wåhlins restaurering 1908, är en ljusblåmålad träkonstruktion. I dess mitt finns en altartavla, inramad av joniska kolonner, ett listverk i rött och guld med bandflätor och äggstavar och överst symbolerna för tron, hoppet och kärleken. Tavlan föreställer ”Kristus förbarmaren”, och är en kopia av Carl Blochs målning i S:t Jacobs kyrka i Köpenhamn utförd av Ingeborg Westfelt-Eggertz. På ömse sidor om tavlan finns raka sidopartier med rundbågiga, vävklädda och svartmålade dörrar in mot sakristian. Ovan dörrarna, som sattes in 1966, sitter vitmålade reliefer med evangelisternas ängla- och djursymboler. Altarkorset, utfört 1861 i förgyllt trä med spetsiga armar, är monterat på en liten hylla framför orgelläktarens barriär. Altarkorset var kyrkans ursprungliga altarprydnad. Altarringen, sannolikt ursprunglig men justerad 1908, har formen av en bruten cirkel med ett vitt balusterräcke. Överliggaren och knäfallet är klädda med ljusblått ylletyg. Dopfunten av sandsten är medeltida, utförd av en okänd och sannolikt lokalt verksam stenverkstad. Funten består av en klockformad nedre del, som via en bred repstav övergår till en bägarformad, slät cuppa. Funten står på ett kraftigt stenfundament som tillverkades i samband med Leon-Nilssons restaurering 1966. Predikstolen av snidat och målat trä är sannolikt utförd på 1600-talet och av en okänd träverkstad. Korgen är åttkantig med sidorna avskiljda av joniska kolonner prydda med kerubansikten och druvklasar. I ovan- och underkant finns profilerade listverk med textdekor i form av bibelcitat och evangelisternas namn. Fälten mellan kolonnerna pryds av evangelistframställningar innanför rundbågiga portiker, som kröns av frontoner. Korgen övergår via en svängd nederdel till en balusterformad fot. Predikstolen nås via en rak, tät trappa i fyllningskonstruktion, som liksom foten är från 1908. Färgsättningen i brunt, grönt, rött och guld är från 1966 års renovering. Bänkinredningen är från 1908, ritad av Theodor Wåhlin, och sedan 1966 färgsatt i ljusblått, rött och grönt. Bakstyckena av ramverk, fotstöden och psalmbokshyllorna är målade i grågrönt. De öppna bänkarna har kannelerade gavelstycken som avslutas av frontoner med tandlistdekor. Sitsarna bärs av svängda konsoler. Orgeln, byggd 1929 av Magnussons orgelfabrik i Göteborg, har två manualer och pedal. Spelbordet är vänt mot koret. Orgelfasaden från 1929 är ritad av Nils Blanck. Den är gjord av grå- och brunmarmorerat trä med i mitten ett förhöjt, triangeltäckt parti och svängda sidopartier. De öppna pipfälten ramas in av guldlister. Ovanför det mittersta finns en rundbåge prydd med en lyra och trumpeter. Kororgeln i snidat och polykromt trä är märkt med årtalet 1707. Bakom orgelverket står den tyske instrumentmakaren John Georg Arndor. För fasadens sniderier svar bildhuggaren Petter Norman från Kristianstad. Fasaden är arkitektoniskt uppbyggd i barockstil som en sprängd gavel med tre öppna pipfält, det mittersta förhöjt och prytt av Karl XII:s monogram och två lejon. På sidopartiernas entablement ligger varsitt putti med palmkvistar och trumpeter i händerna. Pipfälten omges av snidade och målade akantusslingor. Piporna är av järn. Instrumentet renoverades senast 2011. Kororgeln kom till Östra Ljungby 1861, sedan den inköpts från Osby församling. Instrumentet beställdes dit av kyrkoherden Petrus Thomaeus. Sedan Ardnor gjort verket halvfärdigt, transporterades det från Tyskland till Osby där orgelbyggaren och hans gesäll inackorderades hos kyrkoherden. Trots att arbetet tog långt mer tid än beräknat, åtnjöt de hela tiden gratis logi, och som tack för Thomaeus vänlighet lade Arndor ytterligare en stämma till verkets överenskomna åtta. Lillklockan av malm från 1850 är, liksom storklockan från 1870, tillverkad av en okänd klockgjutare. Klockorna pryds av ornamentbårder, textfält och figurer i relief. |
