Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ESLÖV BORLUNDA 1:2 - husnr 1, BORLUNDA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Borlunda kyrka (akt.), BORLUNDA KYRKA (akt.)
2016-01
Interiörbeskrivning
Kyrkans huvudentré återfinns i den västra gaveln. Den gråmålade pardörren har tre fyllningar i varje dörrblad och leder in till förhallen. Golvet är belagt med kvadratiska kalkstensplattor och de teglade väggarna är mönstermurade med pilastrar och en förenklad arkitrav upptill. Bakom dörren åt söder finns WC som installerades 2001. På motstående sida finns en dörr till pentry och tornuppgång.

Den västra delen av långhuset upptas av orgelläktaren. Under läktaren på sidorna om mittgången finns öppna utrymmen men stolar och bord som österut övergår i slutna bänkkvarter. Kyrkorummet domineras av tredingstaket och de öppna romerska takstolarna av gråblå sparrar med fasade kanter och svarvade knoppar. Konstruktionen består av en spännbock som bär upp längsgående åsar samt yttre sparrar, vilka inte är synliga från kyrkorummet. Knäbockarna är sammanlänkade med ett justerbart dragjärn, vilket låser konstruktionen så att kraften på yttermurarna enbart blir vertikal.

Takstolarna vilar till stor del på kapitälen till de gråmålade knippepilastrar som delar av väggarna av gult och rött tegel murat i kryssförband. Teglet var ursprungligen målat i rött, vitt och svart för att efterlikna mönstermurning. I långhusväggarnas mittparti finns tredelade spetsbågiga fönster med runda fönsteromfattningar i sandfärgad kulör. I höjd med fönstrens underkant löper en fris av rombiskt formad putsrelief liknande de på kyrkans fasader. Upptill avslutas väggarna av en kornisch med rundbågig lindarkad.

Korsmitten markeras i taket med kors av sparrar. I korsets mitt hänger ett långt järnstag som bär upp en av kyrkan fem ljuskronor. Korsarmarnas väggar har samma arkitektoniska uppbyggnad som väggarna i långhuset med skillnaden att bortsett från att den norra och den södra väggen är indelade med spetsbågiga blinderingar. I mitten på väggarna sitter fönsterpartier lika de i långhuset. Över dessa finns ett större rosettfönster som flankeras av två mindre. Väggarna åt öster och väster är dekorerade med rosettblinderingar i putsrelief. På den västra väggen i den södra korsarmen finns spår av den både väggarnas ursprungliga bemålning imiterande mönstermurning, och latexfärgen från 1968. Korsarmarna var ursprungligen fyllda med bänkar, vilka togs bort och ersattes med stolar 2001.

Korets kalkstensgolv ligger ett par trappsteg högre än det övriga kyrkorummet. Väggar har samma grundutformning som långhusets och korsarmarna men är aningen mer dekorerade. I hörnet mot den södra korsarmen står predikstolen och på motstående sida en bit av ett lågt genombrutet korskrank. Bakom skranket står kyrkans medeltida dopfunt. Tidigare stod dopfunten i den norra korsarmen. Den nygotiska altaruppsatsen och altaret är placerade i en spetsbågig blindering åt öster. Ovanför blinderingen är väggen dekorerad med två stjärnformiga putsornament samt en bård med texten Ära vare gud i höjden. Altaret döljer ingången till sakristian som finns inrymd i denhalvrunda absiden åt öster. Rummets väggar är avdelade med en horisontell list med en bård av putsade romber. Det undre väggpartiet är gulmålat medan det övre är vitkalkad. En dörr åt öster leder ut mot kyrkogården. Ljuset kommer från relativt små korfönster åt söder och norr.

Orgelläktaren i väster är lika bred som långhuset och vilar sedan den byggdes ut 1929 i framkant på två tandhuggna kalkstenspelare med fasade kanter. Läktarbarriären är målad i gråblått med förgyllda detaljer så som kapitälen i den rundbågiga blindarkaden och delar av överliggaren. Mot den norra väggen finns delar av Skeglinge gamla kyrkans predikstol. Uppgången till orgelläktaren sker via trapphuset i tornet.

Inredning och inventarier
Altaret är tillverkat i trä tillverkades 2001 efter ritningar av arkitekt Viggo Marsvik i Lund. Det fungerar även som förvaring av för bland annat kyrkans textilier.

Altaruppsatsen har formen av en vimperg (gotisk prydnadsgavel) som bärs upp av tre par spiralvridna kolonner. På kolonnernas tärningskapitäl står förgyllda skulpturer av de fyra evangelisterna. I det triangulära mittpartiet finns en oljemålning föreställande en knäböjande Jesus. Vem som tillverkat målningen är okänt. I vimpergens gavelparti kröns av en förgylld ängel och är dekorerad med en sexuddig stjärna. Ursprungligen av altaruppsatsen ekådringsmålad med detaljer i guld och blått, men är idag målat ljust grå med detaljer guld, rött och blått.

Altarringen är genombrutet med glest utplacerade spjälor av gjutjärn. Knäfallet och överliggaren är gråmålade och har klädsel av gul plysch.

Dopfunten är placerad i korets norra del och är tillverkad i konststen (betong). Funten införskaffades 1892, men tillverkaren är okänd. Cuppan är dekorerad med blomstermotiv placerade i rundbågar. Foten är kvadratisk och skaftet cylindriskt.

Orgeln byggdes av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1928. Orgeln är pneumatisk, dvs. överföringen från tangenter och pedaler sker genom tryckluft i smala rör, och har 22 stämmor fördelade på två manualer samt pedal. Orgelfasaden utgörs av ett masverk i tandhuggen närkekalksten som murats in i kyrkorummets västra mur. Istället för fönsterglas är orgelpiporna uppställda i de fyra spetsbågarna.

Bänkinredningen är sluten och har uppstickande rundbågiga gavelstycken mellan de fyllningsförsedda dörrarna. Bänkarna var likt den övriga inredning ursprungligen ekådringsmålad i två nyanser.

Predikstolen är placerad på korets hörn mot den södra korsarmen och nås via trappan från koret. Den runda korgen vilar på en kolonn med utsirat kapitäl och är dekorerad med samma rundbågiga motiv som läktarbarriären. Bågfälten är marmorerade och tärningskapitälen är liksom delar av överliggaren förgyllda. Baldakinen är formad som en krona och har förgylld knopp i mitten.

Stora kyrkklockan hängde tidigare i Borlunda gamla kyrka men är idag placerad i den södra korsarmen. Klockan göts i malm 1728 av Andrea Wetterholtz i Malmö och har akantusdekorationer upptill samt inskription. Upptill har klockan akantusdekorationer och textfält.

De två kyrkklockorna som hänger i tornet tillverkades 1929 av M & O Ohlsson i Ystad.

Dopfatet av nysilver har ett upphöjt övre djupt fat och ett undre större och platt fat. Båda faten har punsad dekor i form av trepass och växtornamentik. Fatet köptes av juvelerare C.A. Kjersnäs i Göteborg