Stäng fönster ESLÖV HAMMARLUNDA 16:1 - husnr 1, HAMMARLUNDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Hammarlunda kyrka (akt.), HAMMARLUNDA KYRKA (akt.) | |
| 2016-01 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan nås genom vapenhuset vars golv är belagt med rektangulärt gult tegel. Väggarna i öst och väst täcks av brädade förvaringsskåp målade i samma grå kulör som det brädade tredingstaket. I den södra väggen som är slätputsat och vitkalkad är två gravhällar uppställda. Den norra väggen utgörs av långhusets södra vägg och har frilagt murverk. Kyrkorummet nås via en fyllningsdörr i ek som sitter i en rundbågad sandstensportal med tympanonfält dekorerat med djurreliefer. Långhuset är indelat i tre travéer, där kryssvalv vilar på tresprångiga hörn- och sidopilastrar. Golvet är belagt med rött rektangulärt tegel i fiskbensmönster medan de öppna bänkkvarteren står på ett betsat brädgolv med yttre kantbrädor i klarlackad ek. Väggar och valv är vitputsade. På den norra yttermuren i den östligaste travéen återfinns läktarpredikstolen med baldakin. I väster upptar orgelläktaren hela långhusets bredd. Läktaren har ett utpräglat nyklassicistiskt formspråk och vilar förutom i murverken på två toskanska kolonner som bär upp ett utskjutande entablement med triglyfer. Ovan detta står den samtida tempelgavelutformade orgelfasaden vilken flankeras av balustrader. Läktaren och orgelfasaden är bemålade i en bruten vit kulör med detaljer i rött, mörkgrått och förgyllning. En triumfbåge avskiljer långhuset från koret, som är slaget med ett kryssvalv likt långhusens men med tvåsprångiga pilastrar. Väggar och valv är slätputsade och vitkalkade. Golvet, som är ett trappsteg högre än långhusets, är belagt med åttkantigt gult tegel med röda kvadratiska mellanstenar. Absiden täcks av ett hjälmvalv, slätputsat och vitkalkat liksom väggarna. Det gråmålade brädgolvet är cirka 20 centimeter högre än i koret. Bakom altarring och altaruppsats finns utrymme för diverse förvaring. Tornets bottenvåning nås från långhuset via ett rundbågigt valv. Rummet har cirkulär planform och är inrett som sidokapell med fristående stolar. Golvet är belagt med rött rektangulärt tegel i fiskbensmönster. Väggarna samt det ålderdomliga gratvalvet, daterat till 1200-tal vilket är ovanligt tidigt, är slätputsade och vitkalkade. På den norra väggen hänger läktarpredikstolens gamla bakstycke. Tornets andra och tredje våning nås via en utvändig trappa. Andra våningens väggar är ömsom vitkalkade, ömsom frilagda. Golvet består av spontade brädor. En smal trappa leder vidare till klockvåningen på tredje planet som domineras av klockbocken i ek. Tornhuven bärs upp av ett dubbelt sparrverk i fur och ek med stödben som vilar mot en hjärtstock. Kyrkvindarna över långhus, kor och absid nås via en lucka på orgelläktarens södra sida. Valven är oisolerade. Spår av äldre kalkputs och långhusets tre ursprungliga fönster är synliga över valvkapporna, liksom de kalkmålningar på den östra korväggen som tidigare nämnts. 2012 upptäcktes dessutom en målning som tros föreställa S:t Kristoffer på korets norra vägg. Taklagen i långhus och kor är sannolikt uppförda vid olika tidsperioder under medeltiden, delvis med återanvänt virke som troligen kommer från någon av de föregående träkyrkorna. Inredning och inventarier Altarbordet i trä är gråmålat i likhet med altaruppsatsen. Altaruppsatsen i renässansstil från 1589 är av så kallad additionstyp, med vilket menas att den har flera våningar ställda över varandra. Predellan eller fundamentet har tre svartmålade texttavlor med förgylld text. Även de sex altartavlorna var ursprungligen bemålade på detta vis, med nattvardens instiftelseord på danska, tyska och latin. Dessa försågs på 1700-talet istället med målningar av Pehr Hollbeck föreställande scener ur Jesu liv; Jesu födelse, nattvarden, Jesus i Getsemane, korsfästelsen, uppståndelsen samt himmelsfärden. Altartavlorna inramas av fyra kannelerade pilastrar vilka bär upp en profilerad gesims samt en baldakin vars tre fält är blåmålade med molnformationer. Uppsatsen kröns av en medaljong framställande en kvinna med kalk, troligen symboliserande Fides (Tron). I de relativt små sidovingarna finns medaljonger med Henrik Brahes och Lene Thotts vapen, som vid denna tid innehade Löberöds herresäte och således är beställarna av uppsatsen. Konstnären bakom altaruppsatsen är okänd, men ett namn som nämnts är bildhuggaren Daniel Tommisen i Malmö. Altarringen består av en balustrad med svarvade dockor målade i vitgrå kulör. Handfallet är bemålat i en mörkgrå kulör medan knäfallet är klätt i röd sammet. Predikstolen i renässansstil från 1636 är ett verk av den namnkunnige bildhuggaren Jacob Kremberg. På den tresidiga korgen och dess flankerande flyglar framställs motiv från gamla och nya testamentet i sju rikt skulpterade speglar. Speglarna indelas av mansfigurer, från vänster föreställande Petrus, Moses, Matteus, Markus, Lukas, Johannes samt ytterligare två oidentifierade individer. Predikstolen var ursprungligen placerad i triumfbågen som en så kallad läktarpredikstol. Någon gång, troligen vid sent 1800-tal, flyttas den till korets södra vägg och verkar då ha fått en något modifierad form. I samband med de restaureringar som genomfördes i kyrkan 1965 sägs det att predikstolen återfått sin ursprungliga form och placerats mot korets norra vägg, där den står idag. Det polykroma måleriet är sekundärt men exakt tidpunkt är inte klarlagt. Uppsatt på väggen under läktaren återfinns det gamla trappräcket. Den fyrsidiga baldakinen är tillverkad 1639 och har profilerad kant med kymationfris i rött och guld samt ett svartmålade fält med förgylld text. Undersidan pryds av kymation, tandsnitt och bladrankor. Överst tre kartuscher bemålade i blått, rött och förgyllning, varav den mittersta bär Christian IV:s namnchiffer, C4. Läktarpredikstolens tidigare bakstycke som hänger på väggen i tornets bottenvåning har tre målade vapensköldar i rött, vitt och blått mot brun botten i rundbågade fält. Dopfunten i sandsten är huggen i ett stycke på 1100-talet, troligen av Mårten Stenmästare. Den attiska basen har utskjutande hörn och cuppan är endast dekorerad med en enkel fals upp- och nedtill. Funten vilar på en kubformad sockel i sandsten som tillkom vid restaureringen 1965. Till funten hör en dopskål i mässing som möjligen är tillverkad på 1600-talet. Bänkinredningen utgörs av öppna kvarter med bänkar i trä, bemålade i en klargrön nyans. De höga, skulpterade gavlarna har nygotiska drag med detaljer som spetsbågar och fyrpass, de sista växelvis bemålade rött respektive blått. Den nuvarande färgsättningen tillkom vid restaureringen av kyrkan 1965. Noterbart i sammanhanget är att bänkinredningen i närbelägna Harlösa kyrka har identisk utformning. Dessa bänkar har troligen tillverkats på 1890-talet och var initialt ekådrade, vilket även skulle kunna vara fallet i Hammarlunda. Orgeln är tillverkad 1927 av Olof Hammarberg i Göteborg och har sju stämmor fördelade på en manual och bas. Orgeln är placerad bakom den ursprungliga nyklassicistiska orgelfasaden från 1807, vilken precis som orgelläktaren ritades av Olof Tempelman. Den tredelade fasaden med synliga pipor, där det högre mittpartiet kröns av en tempelgavel, har idag endast en dekorativ funktion. Kyrkan har två kyrkklockor i malm. Storklockan är gjuten av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad och tillkom kyrkan 1924 då den ersatte en tidigare klocka från 1300-talet som numera förvaras på Historiska museet i Lund. Lillklockan från 1898 göts av Firma Joh. A. Beckman & Co Stockholm och ersatte då en klocka från 1516 gjuten av Joachim Petri. Ljuskronan i tornet av förgylld brons sägs vara kyrkans första ljuskrona och är möjligen tillverkad på 1700-talet. Oljemålningen under orgelläktaren av konstnären Axel Kulle framställer kyrkan 1879, strax innan predikstolen nedmonterades från triumfbågen. Målningen är skänkt till församling av en släkting till konstnären. |
