Stäng fönster ESLÖV HOLMBY 28:1 - husnr 1, HOLMBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Holmby kyrka (akt.), HOLMBY KYRKA (akt.) | |
| 2016-12 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med rött handslaget tegel medan väggarna är slätputsade och målade med vit emulsionsfärg. De rundbågiga nischerna till fönstret i söder och västporten med dess överljus bryter igenom takbjälklaget, där undertaket i skivmaterial är bemålat likt väggarna. I norr leder en gråmålad trappa i trä upp till läktaren och tornet, och under denna finns tre förrådsutrymmen. I nordvästra hörnets golv, delvis dold av trappan, ligger en svart gravhäll från tidigt 1800-tal. En gravhäll i sandsten från 1600-talet står uppställd och kramlad mot södra väggen. En pardörr av fyllningstyp bemålad i två grå kulörer sitter i en djup, stickbågig nisch och leder vidare in i långhuset. På tornets andra våningsplan som nås från trappan i vapenhuset har ett inre tornrum skapats genom uppsättning av gråmålade väggar i väster och söder. Väggarna är utformade som ramverk i trä och har troligen utgjort sidorna i ett tidigare orgelhus. Här finns även delar av kyrkans nygotiska orgelfasad från 1873 bevarad och upphängd. I öster finns en dörr till orgelläktaren, medan en dörr i västväggen leder ut till det L-formade rum som utgör resten av tornvåningen. I de vitputsade murverken syns vapenhusets fönster och överljus sticka upp genom det brädade golvet. Två ekbjälkar i öst-västlig respektive nord-sydlig riktning löper genom rummet i huvudhöjd. I väster leder en trätrappa vidare upp i tornet. På plan tre finns medeltida kvaderristningar i väggarnas puts. Högt upp i den östra väggen leder en lucka in till kyrkvinden. Via en trappa i öster nås kockvåningen på plan fyra som är öppen upp i takspirans nock. Vid gavelrösten övergår murverken från natursten till tegel. I de östra och västra gavelröstena syns igenmurade öppningar. Klockbocken utgörs av en äldre del av bilad och dymlad ek samt en tillbyggd del av sågat virke för lillklockan som tillkom 1963. Kyrkorummet präglas av ljus och rymd. Det fältindelade och brutna taket är sannolikt putsat, men har i senare tid vävklätts och precis som de putsade väggarna rollats med vit emulsionsfärg. De norra och södra väggarna avslutas upptill med en profilerad gesims. Golvet är belagt med rött handslaget tegel. De öppna bänkkvarteren som står på ett upphöjt mörkbetsat brädgolv av gran lämnar förutom mittgången även plats för gångsystem utmed norr- och sydväggen. Rundbågefönstren har innerbågar av vitmålad metall med planglas. Orgelläktaren i väster upptar hela kyrkorummets bredd och bärs upp av fyra kolonner och två halvkolonner med oktagonala skaft och tallrikskapitäl. Den svängda barriären är indelad i tre fält med rektangulära och runda fyllningar. Läktaren är målad i grå kulör, med detaljer i blått, rött, guld, vitt och svart. Kyrkorummets östra del fungerar som kor och är upphöjt två trappsteg i förhållande till långhuset. I östra väggen finns en stor rundbågig och meterdjup nisch som rymmer altaruppsatsen. Den gråmålade omfattningen består av pilastrar som bär upp en profilerad rundbåge. I östra väggen söder om altaret leder en dörr in till den bakomliggande sakristian som inryms i kyrkans polygonala absid. Här är golvet täckt av en röd melerad plastmatta och väggarna putsade och målade likt kyrkorummet. Taket är putsat och fältindelat. Rakt i öster finns en pardörr med tre fyllningar i vardera dörrblad, målad i två grå kulörer. Mellan pardörren och östporten, vars insida är utformad likt pardörren, finns ett vindfång. Sakristian är möblerad med skrivbord och förvaringsmöbler. Mot västväggen finns ett enkelt bönealtare med knäfall. Inredning och inventarier Altaret består av ett enkelt blockaltare i trä som sannolikt tillverkades 1939. Altaruppsatsen i huggen sandsten tillkom Holmby kyrka i samband med restaureringen 1939 genom en deposition från domkyrkan i Lund, där den från 1880 utgjorde högaltaruppsats. Uppsatsen domineras av fem figurer, Jesus och evangelisterna, placerade i rundbågiga nischer avdelade av korintiska kolonner. På överstycket finns fler bibliska figurer och uppsatsen kröns av ett krucifix. Skulptören, bildhuggaren och professorn vid Konstakademin John Börjeson utförde altaruppsatsens övre parti, medan skulptören A. Mattsson står bakom dess nedre del. Den halvcirkelformade altarringen av vitmålat trä har genombruten barriär bestående av en rundbågearkad med detaljmålerier i rött, blått och förgyllning. Överliggare och knäfall är klädda med röd sammet. Altarringen är öppen i mitten, i axel med mittgången. I kyrkorummets nordöstra hörn finns ett enkelt sidoaltare i trä och i sakristian ett bönealtare i gråmålat trä med knäfall klätt med röd sammet. Predikstolen i snidad ek tillverkades troligen av bildhuggaren Statius Otto omkring 1612 och ansågs av professor Otto Rydbeck vid sidan av predikstolen i Helsingborgs Mariakyrka utgöra ”den konstnärligaste predikstolen av trä i Skåne”. Den femsidiga korgen pryds av fält med snidade bibliska scener i relief som flankeras av skulpturer föreställande Petrus, Paulus och de fyra evangelisterna med respektive attribut. Predikstolen var under en period vitmålad men återfick vid restaureringen 1939 sin ursprungliga polykroma bemålning. Till predikstolen hör trappräcke och predikstolsdörr som utfördes av bildhuggaren Jacob Kremberg, som var verksam vid samma tid som Statius Otto. Räcket och dörren är kopior av originalen som idag förvaras på Lunds historiska museum. Den sexsidiga baldakinen över predikstolen har okänd upphovsman. Det är inte heller känt när den tillverkades, men den är sannolikt betydligt yngre än tidigt 1600-tal. Den polykroma färgsättningen och många av de arkitektoniska dekorationerna går emellertid igen från predikstolen och trappräcket. Den oktogonala dopfunten av snidad ek bär stora likheter med dopfunten i Gårdstånga kyrka som tillverkats av Jacob Kremberg. Cuppan bärs upp av ett mittskaft samt karyatider och kannelerade kolonnetter med joniska kapitäl, medan dess sidofält pryds av reliefer som bland annat framställer Jesu dop. Dopfunten är polykromt bemålad i främst grönt, rött, svart, grått, blått och förgyllning. På väggen bakom dopfunten i kyrkorummets nordöstra hörn finns en polykromt bemålad och arkitektoniskt uppbyggd handdukshängare i snidad ek. I en oval mittavla framställs i relief Jesu dop, och på en tavla i krönpartiet Maria och barnet. Statius Otto anses möjligen vara upphovsmannen. På norra väggen i höjd med predikstolen hänger ett medeltida triumfkrucifix, vilket återfördes till kyrkan vid restaureringen 1939 efter ha förvarats på Lunds Historiska museum. Under triumfkrucifixet, på ett bjälklag av sentida datum, står två snidade träskulpturer föreställande Petrus med nyckeln och Paulus med svärdet. Figurerna ingick i kyrkans altaruppsats från omkring 1612 som förvaras på Lunds Historiska museum och vars troliga upphovsman är Statius Otto. Även den rikt dekorerade och polykromt bemålade ramen till den Series pastorum som är placerad söder om ingången till sakristian ingick ursprungligen i 1600-talets altaruppsats. Den slutna bänkinredningen i trä härstammar i sina äldsta delar troligen från 1720 men har byggts om åtminstone en gång, 1923, och målades om 1964. Bänkarna är försedda med fot- och bokstöd. Ryggpartier samt dörrar har spegelfyllningar. Bänkarna är färgsatta i grått och dörrarna har ljusare grå spegel med blå profil. Orgeln tillverkades 1956 av Wilhelm Hemmersam i Köpenhamn och har 17 stämmor fördelade på två manualer och bas. Den modernistiska fasaden av ek har två raka och höga sidopartier med träpipor medan det lägre mittpartiet har synliga tennpipor. Kyrkan har två kyrkklockor i malm. Storklockan göts 1758 av Andreas Wetterholtz i Malmö, medan lillklockan tillkom 1964. Båda klockorna pryds av inskription och dekor i överkant samt på sidorna. |
