Stäng fönster NORBERG BRÅFORS 2:3 - husnr 5, BRATEGÅRDENS MANGÅRDSBYGGNAD
Byggnad - Beskrivning
| Brategårdens mangårdsbyggnad (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Stora salen Mangårdsbyggnadens välbevarade tak- och väggmålningar i övervåningens festsal (Gästabudssalen), Stora salen, är sedan länge uppmärksammade. Bland annat beskrivs de i Sigurd Erixons uppsats "En bergsmansby" i Svenska kulturbilder, tryckt 1930. Bråfors har avbildats såväl exteriört som interiört av arkitekten Ferdinand Boberg (född i Falun och uppvuxen i Norberg) på 1920-talet och av Fanny Brate. Hennes oljemålning Namnsdag från 1902 med motiv från Stora salen i Brategården ägs av Nationalmuseum. Ägare och målare har fö1modligen tillsammans kommit överens om målningarnas motiv och utformning. Målningarna domineras av bibliska motiv, vanliga i allmogens imedningar, men här finns även profana scener, bland annat en dörrväktare och en gustaviansk porträttmedaljong. Som andra samtida allmogemiljöer är de bibliska målningarna gjorda efter bildförlagor och inspiration från figurbiblarna, religiös uppbyggelselitteratur som Hubners bibliska historia och Johan Arndts Paradis lustgård samt kistebrev. Målningarna i Stora salen är utförda som stora tavlor med förgyllda ramar mot blå väggar. Måleriet, som är utfört i limfärg på väv, går i blått och är kraftfullt och livligt men strikt, vilket är ovanligt och utgör ett kvalitetskriterium. Blått var en vanlig kulör vid den här tiden men den användes inte frekvent i imedningsmåleri. Därför är målningarna ovanliga av denna anledning också. Takets dekorationsmåleri är utfört med limfärg på trä. Konstnären har fått ihop rummet till en mycket uttrycksfull men väl sammanhållen helhet. Stora salen är ett praktfullt rum men ger samtidigt ett lättsamt intryck. Möbleringen har varierats många gånger genom åren men måleriet dominerar och utgör en bärande del i rummet med såväl nutida som tidigare möbleringar. Av den ursprungliga inredningen finns bevarat ett gustavianskt vitt hörnskåp, ett blått slagbord, en gustaviansk förgylld spegel och en barockljuskrona från Kungsholms glasbruk, liknande den som finns på Skoklosters slott i Uppland. I prånget mellan öppna spisen och långväggen där nu ett golvur står, har det funnits en inbyggd sparlakanssäng (sängskåp) för högaktade gäster. Målaren har arbetat med rummet som en helhet med möbler och detaljer integrerade i ett för Stora salen speciellt utarbetat estetiskt koncept i färgstark rokoko, gustaviansk stil och anslag av barock; stilbegrepp ännu inte etablerade på målarens tid. Lilla salen Utöver målningarna i Stora salen finns interiört måleri i Lilla salen och kammaren på övervåningen. Enligt muntlig tradition på gården har Lilla salen haft väggmålningar på linneväv dekorerad med en traditionell svit dalmålningar som revs ut i samband med renoveringen i mitten av 1900-talet. Vid denna tid, efterkrigstiden då folkhemmet utformades, skulle bostadsstandarden förbättras varvid äldre inredningar revs bort eller försvann under masonitskivor. Väggmålningar och taklister togs ned och lades i en hög ute på gårdsplanen där det sedan började regna. Någon såg hur mönster framträdde under den vita färgen. Delar av listen kunde räddas som förlaga till delvis ny taklist medan endast ett motiv av väggmålningarna gick att rädda. Det finns nu uppsatt i kammaren invid Lilla salen. Taklisten i Lilla salen är delvis i originalskick med "grästuvor" i rött och blått mot vit botten, i samma stil som "grästuvor", t.ex i Adam och Eva vid kunskapens träd, i Stora salen. Lilla salens väggbeklädnad tillkom kring 1950 och är en anspelning av den gustavianska stilen med sina vita väggfält med gul inramning mot ljust blå väggar. Väggfältens övre del är dekorerade med ljust blå och röda band uppbundna som rosetter och ramar in rummets porträttmålningar. Lilla salen har ett brädgolv lagt på 1950-talet och målad bröstpanel i fönsterhöjd med rektangulär indelning. Taket från samma tid är plant (masonitskivor spikade på reglar på originaltaket) och vitmålat. övre farstun Ovanför dörren till övre kammaren finns ett målat dörröverstycke, tidigare flankerat av två målade lejon men nu uppsatt på sin ursprungliga plats. Dörröverstycket har en inramning med rokokoornament och blommor. Samma målare som utfört måleriet i Stora salen har även gjort dörröverstycket. På väggarna i farstun finns en äldre stänkmålning bevarad. Kammaren Den enda kvarvarande äldre målningen från Lilla salen är numera uppsatt i kammaren monterad som ett väggfält, en "tafla" som dalmålarna kallade dem. Motivet kan tolkas som älgjakt i en skog med gruvdrift ochjärnhantering i Bergslagen, i närheten av en stad vid en sjö med båtar på redden. Inramningen och "taflan" i sin helhet tyder på att den utförts av en rättviksmålare. Väggarna i rummet är tapetserade med en småblommig blå tapet. Trappan till övervåningen Trapphuset uppfördes som en tillbyggnad på 1860-talet. Den ursprungliga ytterväggen har gått vid de marmorerade pelarna i farstun. Trappan upp till övervåningen är marmorerad i en grågrön färgskala. Det mesta är original med undantag för vissa sentida kompletteringar. Köket Renoveringen av köket påbörjades vid mitten av 1950-talet, men färdigställdes först i slutet av 60-talet. Det uppvisar för tiden alla typiska inredningsdetaljer. Köksinredningen består av väggfasta bänk- och överskåp. Dessa målades i en grön kulör under 1970-talets första del. Ovanför diskbänken i rostfritt stål sitter ett gult kakel i tre skift. Det finns en liten separat utslagsvask vid sidan om. V asken är från den ursprungliga inredningen troligen från mitten på 1800-talet då byggnaden kortades av. Arbetsbänkarna är gjorda i Perstorps skivor. På väggarna sitter vävtapeter. Taket har lackade lockbrädor. Köksutrustningen har kompletterats med en modern elspis och kyl- och frys. |
