Stäng fönster ESLÖV JEP KLOCKARE 7 - husnr 1, VÄSTRA SALLERUPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Västra Sallerups kyrka (akt.), VÄSTRA SALLERUPS KYRKA (akt.) | |
| 2016-02 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkan nås via tornets västportal som leder in till vapenhuset i tornets bottenvåning. Kyrkporten är tillverkad i brunfernissad ek med fem fyllningar i varje dörrblad. Rummet är rektangulärt och välvt med ett vitkalkat kryssvalv med synliga ribbor, troligen tillkommet på 1400-talet. Åt söder vilar valvet på inställda knippepelare med profilerade kapitäl. De norra valvribborna vilar på väggen vilken döljer stentrappan som leder upp till emporvåningen och vidare upp i tornet. Golvet är belagt med kvadratiska röda tegelplattor. Mitt på den södra väggen står en gravhäll över kyrkoherden Segud Langvagen, död 1753. På golvet framför hällen står en romansk lejonskulptur som liksom de två kolonnbaserna som också står i vapenhuset sannolikt huggits av Mårten stenmästare. Kolonnbaserna hör sannolikt till de kolonnetter som ursprungligen satt i tornets ljudöppningar. I det spetsbågiga fältet över ingången till långhuset finns en kalkmålning från 1400-talet föreställande Jesu korsfästelse. Långhuset har rektangulär planform och består av två valvtravéer. Golvet i mittgången är belagt med röda tegelplattor medan bänkkvarteren placerats på ett lackat furugolv. De slutna bänkkvarteren från Eiler Græbes restaurering på 1950-talet är placerad på ömse sidor om mittgången. Två rundbågiga fönster i sydmuren förser långhuset med dagsljus. Ritsningen i sydväggens puts markerar kyrkans ursprungliga ingång. Träbjälken som avlastade murverket över ingången syns ännu i muren. På norra väggen finns en ritsning som visar en äldre fönsteröppning. Över ingången från vapenhuset syns den romanska emporvåningens kolonnettgalleri, vilket sattes igen under medeltiden och i mitten av 1400-talet dekorerades med kalkmålningar. I den vänstra arkadbågen återges Sankt Göran och draken och i den mittersta ärkeängeln Mikael. I den högra arkadbågen återfinns ett odjur som räcker ut tungan. Långhuset domineras av valvens kalkmålningar från 1448. Den mest iögonfallande är Maria kröning där Kristus kröner Maria till himladrottning. I valvkappan norr om Maria kröning återges Olof den helige med en yxa i sin ena hand och ett klot i den andra. Olof, som var kung i Norge i början av 1000-talet, helgonförklarades efter sin död och blev då Nordens första helgon. Bredvid Olof står den heliga Dorothea, trädgårdsmästarnas skyddshelgon som i Västra Sallerups kyrka återgivits med en kvist med blommor i ena handen. Stora delar av 1400-talets bildsvit gick förlorad när tornet störtade ner och förstörde det västra valvet på 1700-talet, och vem som skapat dem är okänt. Även triumfbågväggen som delar av koret från långhuset är dekorerad med kalkmålningar. På den norra sidan om valvöppningen står Mattias som blev halshuggen, på yxan som han håller i sin vänstra hand finns ett bomärke. Triumfbågväggen dekorerades liksom koret redan under romansk tid med kalkmålningar. När långhuset valvslogs på 1300-talet doldes de delar av väggen som sitter ovanför valven. Bevarade delar av målningar daterade till 1250-talet återupptäcktes 1975. På vinden syns på den norra sidan av triumfbågväggen Sankt Kristoffer med Jesusbarnet, och på den södra sidan står Sankt Mikael. Koret utgörs av två valvtravéer. I det östra korvalvets östra valvkappa återges Kristus och de fyra evangelisterna med sina respektive attribut: Johannes med örnen, Matteus med ängeln, Markus med lejonet och Lukas med oxen. Motstående valvkappa framställer Paulus med sitt svärd lutat mot axeln och en bok i den andra handen. Det franska helgonet S:t Qvintinus återfinns i den södra valvkappan, och i den norra och västra valvkappan finns helgonnamnen S:t Blasius och S:ta Katarina angivna. Under den västra delen av koret finns ett gravkor som brukats av patronus på Ellinge åtminstone sedan 1600-talet. Gravkoret täcks av en stor kalkstensskiva. Inredning och inventarier Altaret tillkom sannolikt vid Eiler Græbes restaurering 1947–53 och är av blocktyp, murat i rött tegel som lagts i munkförband. Upptill ligger en skiva av grå kalksten med enkelt profilerad kant som beslagits med rostfritt stål. Altarringen utgörs av en halvrund balustrad tillverkad i trä. Över- och understycket är målade blå medan balusterdockorna är ljusblå. Knäfallet har klädsel av rött tyg. Dopfunten är placerad vid den mittersta gördelbågens norra sida och tillverkades på 1100-talet i sandsten av den skånske stenhuggaren Mårten stenmästare. Cuppan är dekorerad med palmettmotiv, livsträd och repstav. Överst finns runor med orden ”Martin mik giarde”: ”Mårten gjorde mig”. Foten är kvadratisk med accentuerade hörn och vilar på en cirkulär stenplatta. Dopfunten stod mellan 1891 och 1953 i Eslövs kyrka. Orgeln byggdes 1962 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har tio stämmor fördelade på manualverk och pedal. Orgelhuset är tillverkat i ek och ritades av Eiler Græbe. Orgeln är placerad mot långhusets norrvägg till vänster om ingången till sakristian. Bänkinredningen ritades på 1950-talet av Eiler Græbe och ersatte då en äldre sluten bänkinredning från 1700-talet. Dagens inredning består av slutna kvarter som utvändigt marmorerats i grönblått. Insidorna är brunmålade och dörrarna försedda med nummer. Kyrkan hade tidigare en bänkinredning tillverkad av Jacob Kremberg i början av 1600-talet. Idag återstår enbart fyra rikt snidade herrskapsbänkar som är placerade i koret. Den skulpterade övre delen bär donatorn Eskil Billes vapen. Bänkdörrarna är dekorerade med rundbågemotiv. På bänkgavlarna i norra raden finns längst fram släkten Gjöes vapen och där intill familjen Krabbes vapensköld. Predikstolen är placerad i långhusets sydöstra hörn och tillverkades i renässansstil av bildhuggaren Jakob Kremberg 1615. Korgen vilar på en snidad kolonn och har fem bildfält föreställande Jesu födelse, korsfästelsen, uppståndelsen, himmelsfärden och pingstundret. Bildfälten är det enda som återstår från den ursprungliga korgen sedan predikstolen byggdes om i samband med att den flyttades från Västra Sallerups kyrka till Eslövs kyrka i slutet av 1800- talet. Även baldakinen tillverkades av Jakob Kremberg och är rikt snidad i renässansstil. Fyra av sidorna är dekorerade med adelsvapnen för släkterna Bille, Brok, Gjöe och Krabbe. Stora kyrkklockan göts i malm 1753 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Lilla kyrkklockan göts ursprungligen 1840 av G.O Fredriksson i Kristianstad och omgöts 1930 av M och O Ohlsson i Ystad. Den polykromt bemålade minnestavlan som sitter på väggen är samtida med predikstolen och berättar om dem som bekostade träsnideriarbetena. Sidorna består av två hermener med änglaansikte som vilar på postament. Arkitraven är dekorerad med äggstav och tandsnittsfris. |
