Stäng fönster KÄVLINGE STORA HARRIE 46:1 - husnr 1, STORA HARRIE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Stora Harrie kyrka (akt.), STORA HARRIE KYRKA (akt.) | |
| 2014-08 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Tornets bottenvåning och vapenhus i väster har golv av kvadratiska, rödbruna tegelplattor och tunt putsade, kalkavfärgade väggar. Bakom kalkskiktet kan man ana stortegel och naturstensmurverk, och på norra sidan en igensatt öppning till torntrappan. På östra väggen syns rester av kalkmålningar från 1400-talets andra hälft. Motiven, som togs fram 1973, föreställer ”Korsnertagningen”. Man diskuterar om de är utförda av Harriemästaren eller Mörarpsgruppen. Vapenhuset är täckt av ett kryssvalv med kalkmålningar på valvribborna och med en tunn kalkmålad linje där valvet möter väggen. Valvet i vapenhuset vilar direkt på väggarna på tre sidor, medan den östra sidan vilar på en gördelbåge. Från vapenhuset kommer man in i långhuset via en passage under orgelläktaren. Väggarna och taket i passagen är klädda med stående vitlaserad furupanel och golvet är belagt med samma tegelplattor som i vapenhuset. På ömse sidor om passagen finns wc med förrådsutrymme, trappa till orgelläktaren och ett väntrum. Kyrkorummet är i stort symmetriskt med fönster i alla väderstreck. Dessa är försedda med innerbågar. Väggar och valv är slätputsade och kalkavfärgade. Långhuset består av tre travéer täckta med kryssvalv med rektangulära ribbor, och en tresidig avslutning åt öster med tre valvkappor. Tvärskeppen i norr och söder är täckta med varsitt kryssvalv av samma typ. Golven är belagda med grovslipad gotlandskalksten. I långhuset och i tvärskeppen finns öppna bänkkvarter med golv av lackade furubrädor. Långhusets västra sida upptas av orgelläktaren. Den bärs upp av sex grågröna pelare försedda med förgyllda korintiska kapitäl. Barriären med sin framskjutna mittdel framställer ett arkadmotiv med rundbågigt täckta nischer. Läktaren, väggen under läktaren och orgelfasaden är samordnat färgsatt i vitt med förgylld utskuren dekor. Barriärens arkader är målade i grågrönt. Det på senare tid tillkomna skyddsräcket av järn, buret av G-klaver, är målat i ljusgrått. Under läktaren finns en inmurad runsten. Sakristian finns bakom en cirka 2,5 m hög trävägg i bakre delen av norra tvärskeppet. Väggen mot kyrkorummet är dekorerad med rundbågigt täckta nischer som i sin tur är indelade i fält. Väggen är färgsatt i vitt med förgyllda medaljonger upptill på utsidan. På insidan mot sakristian är väggen klädd med stående laserad furupanel. Innanför altarringen är golvet förhöjt cirka 25 cm. I östra korväggen bakom altaret finns en rundbågig täckt nisch med en kalkstenshylla där det förgyllda altarkorset står uppställt. Nischen minner om var ytterdörren till den tidigare sakristian var placerad. En smal trappa, inbyggd i den norra väggen, leder till tornets övre våningar. Trapphusets väggar, steg och valv är uppförda i rött tegel av storformat. Golvet på tornets andra våningsplan utgörs av valvkapporna ovanför vapenhuset. Härifrån kan man via en stållucka ta sig till långhusets och tvärskeppens vind. Ytterväggarnas klackar bildar fundament för ett bärverk av ek och fur som bär upp klockbocken och nästa våningsplan. En smal trätrappa leder upp till tornets tredje våning där kyrkans klockbock av ek står uppställd. Golvet är belagt med brädor. I nivå med ljudöppningarnas nederkant finns ytterligare ett litet våningsplan, från vilket yttertaket är synligt upp till nock. Långhusets och tvärskeppens takstolar är av fur med sparrar, tassar på dubbla ramstycken, ett hanband och stödben. Tornets takstolar är uppbyggda med sparrar, tassar, hanband, stödben och bindarbjälkar. Taktronen utgörs av breda ospontade bräder. Inredning och inventarier Altaret från 1973 är formgivet av byggmästare Nils Persson, tillverkat i rött tegel med vita fogar och med en altarskiva av polerad kalksten. I fundamentet lät man mura in en lista över församlingsmedlemmarna vid tiden och ett tidningsblad, som handlar om den då nyligen bortgångne Gustav VI Adolf och hans efterträdare. Altaruppsats saknas. Bakom altaret står, på en kalkstenshylla i en nisch i korväggen, ett stort träkors samtida med kyrkans ursprung. Korset är på senare tid förgyllt. Mellan 1938 och 1972 var det ersatt av en altartavla av Einar Forseth, utformad som en triptyk med motiv från Kristi uppståndelse. På tavlan märks dessutom en bild av Stora Harrie kyrka. Triptyken förvaras nu i bårhuset. Altarringen från 1973 är formgiven av byggmästare Nils Persson. Den har halvrund form med knäfall och överliggare av ljusgrön sammet. Barriären består av svarta smidesståndare formade som franska liljor i vilka kors parvis infogats. Dopfunten är av öländsk kalksten och ritad av Gustav Widmark år 1952. Dopfunten har kvadratisk bas, konkavt skaft och oktogonal cuppa smyckad med inhuggna dekorer. Predikstolen av trä är ritad av C G Brunius år 1851 och är uppställd framför korets södra sida. Den sexsidiga korgen vilar på en träpelare och över korgen finns en åttasidig baldakin. Fyra av barriärens sidor är sedan 1956 dekorerade med inskriptioner och symboler för de fyra evangelisterna. Både korg och baldakin har ljust grå grundton, accentuerad av förgyllning på listverk och evangelistsymbolerna, som står mot mörkt gråblått. Predikstolen nås via en rak trätrappa, som har en tät barriär på ena sidan. Bänkinredningen fick sitt nuvarande utseende år 1955 ritad av arkitekt G W Widmark. Den äldre inredningen i nygotisk stil från år 1902 byggdes om och försågs med nya gavlar. Bänkarna är målade i gulaktig ekådring utan dekor. Gavlarna är släta och enkla. I ryggarna finns ramverk med slät fyllning. Framåt begränsas bänkkvarteren av skärmar med ramverk av pärlspontpanel monterad vertikalt eller skråställd. På bänkarna ligger ljust gröna dynor, och det finns psalmbokshylla, krok och fotbräda. Orgeln är från år 1862 alternativt år 1865 och är byggd av J O Lundahl. Instrumentet byggdes om 1897 och renoverades 1973 samt 2014. Orgelfasaden med synliga orgelpipor är tredelad med ett förhöjt mittparti och med ett spelbord vänt mot församlingen. Fasaden är målad i vitt med förgyllda ornament upptill i form av listverk, korintiska kapitäl, utskurna eklöv, blommor och tofsförsedda urnor. Klockorna är gjutna av K G Bergholz i Stockholm år 1875. Storklockan åt väster och lillklockan åt öster har båda långa inskriptioner på dess norra och södra sidor. Övrigt Karl den XII:s vapen av trä, från år 1701, är ett krönt riksvapen omgiven av akantus och två lejon som sköldhållare. Vapnet är utfört av bildhuggaren Johannes Andrae och är monterat på södra väggen i södra tvärskeppet. |
