Stäng fönster BÅSTAD HOV 8:1 - husnr 1, HOVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Hovs kyrka (akt.), HOVS KYRKA (akt.) | |
| 2016-10 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset i tornets bottenvåning är rymligt med högt i tak. Dagsljus kommer från lunettfönstret ovan entrédörren. Golvet är belagt med kvadratiska röda tegelplattor från 1963, väggarna är putsade och vitmålade. Taket är klätt med mörklaserad lockpanel mellan takbjälkarna. I taket hänger en blyspröjsad glaslykta, ritad av Fant 1930. Rummet är möblerat med klädhängare, bänk och bokbord. Från vapenhuset kommer man in i ett litet ”vindfång” byggt 1930 med dörrar till trappor till orgelläktaren. Väggarna är klädda med vitmålade slät panel liksom det låga taket som är orgelläktarens undersida, golvet är belagt med kalksten. Dubbeldörrar leder både från vapenhuset och till kyrkorummet. Samtliga innerdörrar i kyrkan är av ramverk med tre fyllningar och målade i två grå nyanser. I kyrkorummet kommer man in under orgelläktaren. Läktarens undersida är täckt av vitmålade brädor. Läktaren vilar på fyrkantiga pelare med avfasade hörn och enkla kapitäl. Läktarbarriären är ramverk med fyllningar och förhöjd med rundstål. Kyrkorummets bakre vägg är klädd med vitmålade brädor. Vid sidorna finns ingångar till förråd och städ/wc. Kyrkorummet är en stor ljus sal täckt av ett trätunnvalv med vitlaserade brädor. Väggarna är putsade och vitmålade. I skarven mellan vägg och valv löper en kraftig profilerad trälist med tandsnitt målad i grått och grönt. Golvet täcks av kvadratiska kalkstensplattor. I mittgången ligger en gröngrå gångmatta. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången. Även sidogångar längs ytterväggarna finns. Under bänkarna ligger lackat brädgolv. Fem stora fönster i djupa rundbågiga nischer finns på varje sida. Innerbågarna av trä har sex lufter utan spröjsar och klarglas. Fönsterfallen är målade med blank färg. Färgsättningen i interiören är genomgående i olika grå och gröna toner från 1970. Koret är en del av långhuset men upphöjt två steg. Koret har samma golvbeläggning, väggar och tak som långhuset. Koret är i söder möblerat med dopfunt, dopträd, bordsaltare, digitalorgel, skåp, stolar, glasmonter med skepp och golvur. I norr finns predikstol, flygel, ljusbärare och en kyrkvärdsbänk. Innanför den täta altarringen är golvet täckt med en rödbrun textilmatta. En kristallkrona hänger i taket i koret. På korväggen fortsätter långhusets grönmålade taklist fram till en hög rundbågig nisch med en freskmålning från 1923. Sakristian, som är lägre och smalare än långhuset, nås från koret. Rummet har ljus från två lunettfönster. På golvet ligger lackat brädgolv, väggarna är putsade, målade och det innertak från 1970 med lockpanel. Rummet är möblerat med klädskåp, skrivbord och en bänkinredning från långhuset. Orgelläktaren nås via målade trätrappor från vindfånget mellan vapenhus och kyrkorum. Läktaren har lackat brädgolv. Tornets andra våning nås från orgelläktaren. Andra våningen med ljus från tre runda fönster har brädgolv, putsade, kalkade väggar och lockpanel i taket. En öppen enkel trätrappa leder till tredje våningen och vidare till klockvåningen. Dessa har oputsade gråstensväggar och obehandlat brädgolv. Äldre inventarier förvaras på tredje våningen. Stegar leder upp i torntoppen. Vinden nås genom en liten lucka från tredje våningen. Tunnvalvet är isolerat med kutterspån. Taklaget i fur har dubbla sparrar, den inre är en saxsparr. Vissa takstolar är svarta från branden 1970, många är förstärkta med påsalade brädor. Inredning och inventarier Altaret är av gråmålat trä uppbyggt av ramverk och fyllningar. Ritat av Robert Brouhn 1842. Eventuellt förstorat 1930. Altare 2. Bordsaltare av ek, flyttbart. Altarfresk från 1923 av Fritjof Swensson, Göteborg. Målades om 1953 av samme konstnär. Motivet föreställer Jesus och två apostlar på vandring till Emmaus. Altarringen av trä är från 1930, ritad av Erik Fant. Planformen är halvrund. Barriären är en tät skiva indelad i fält med räfflade pilastrar och profilerad överliggare. Vartannat fält pryds av en rund medaljong med stiliserad blomma. Målad i grått, grönt och förgyllning. Knäfallet är tygklätt. Altarringen är inspirerad av utseendet på den första altarringen. Däremellan fanns en altarring med stående spjälor. Dopfunten i granit är troligen från 1100-1200-talet. Cuppan är kvadratisk med rund skålformig urholkning. Foten är fyrkantig. Både cuppa och fot har formen av tärningskapitäl. Den tillhör gruppen ”Nordvästra skånes granitfuntar” enl Tynell som kännetecknas av fyrsidiga granitfuntar med rund urholkning. Dessa finns i Hjärnarp, Hov, Båstad och Västra Karup. Predikstolen av bemålat trä är från 1842 ritad av Robert Brouhn. Ommålad 1970. Korgen är rund med en kraftigt avsmalnad botten dekorerad med bladskivor och avslutad med en pinjekotte. Korgens dekoreras av utskurna reliefer av kristna symboler. Rak trappa med tät barriär. Rund baldakin. Målad i grönt, grått och förgyllning. Tidigare har funnits en draperimålning mellan predikstol och baldakin. Bänkinredningen från 1970 är ritade av Manne Carlman. Inredningen är sluten med rak ovankant. Dörrar, fronter och ryggstöd är uppbyggda av ramverk med fyllningar. En genomgående profilerad överliggare finns ovan dörrar och gavlar. Inredningen är målad i grått och grönt. Bänkarna efterliknar den tidigare bänkinredningen. Orgeln är byggd 1912 av Eskil Lundén i Göteborg. Orgeln renoverades 1925, 1935, 1949, 1960 och senast av Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1996. Orgeln används inte för tillfället. Orgelfasaden från 1931är ritad av Erik Fant. Ett högre mittparti flankeras av två utkragande halvrunda torn med synliga pipor och två lägre sidopartier. Fasaden kröns av en gyllene lyra och blåsinstrument. Fasaden är målad i grått med accenter i grönt och förgyllning. Digitalorgel från 2015 från Johannus i Holland märket Ecclesia. Fasad av slät ekfanér. Orgeln står på en sockel av obehandlad plywood placerad i koret. Storklockan är omgjuten 1927 av M&O Ohlsson klockgjuteri i Ystad. Den var tidigare gjuten 1704 av Wetterholtz i Malmö och omgjuten 1860 av Breusewetter klockgjutare i Hörby. Klockan har inskriptioner. Lillklockan är omgjuten 1923 av M&O Ohlsson klockgjuteri i Ystad. Tidigare gjutningar är 1513 och 1839 av Fredriksson i Kristianstad. Klockan har inskriptioner och en bård. Övrigt Triumfkrucifix från 1200-talets slut. Förvarades på Historiska museet i Lund till 1971 då det återlämnades till kyrkan. Ursprunglig kungakrona, liksom trolig senare törnekrona är borta. |
