Stäng fönster BÅSTAD FÖRSLÖV 30:1 - husnr 4, FÖRSLÖVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FÖRSLÖVS KYRKA (akt.) | |
| 2016-02 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Tornets bottenvåning upptas helt av vapenhuset. Det är täckt med ett vitputsat, halvstens kryssvalv utan markerade ribbor, som i rummets hörn vilar på murklackar med vulster som kapitäl. I den medeltida väggen mot öster finns en rundbågig öppning från 1775 med en icke bärande, ljusgråmålad panelvägg mot långhuset. I plankväggen sitter en pardörr, uppbyggd av ramverk och med fransk spegelindelning. Golvet är av fogat marktegel lagt i halvförband. En mittgång finns markerad med kvadratiska plattor. Kyrkorummet är täckt av ett tredingstak, klädd med pärlspontad, ljust gråmålad panel mellan takstolarnas synliga inre remstycken, hanband och sparrar med utskurna dekorer. Mötet mellan de vitputsade väggarna och taket betonas av en profilerad list, som sitter en bit ner på muren. Längs den västra väggen går en vitmålad dragbjälke. Långhusets västra del upptas av orgelläktaren, som vilar på kvadratiska, marmorerade pelare och pilastrar. Till läktaren går två symmetriska trätrappor med öppna räcken. Båda trapporna är underbyggda med förråds- och teknikutrymmen bakom vitmålade panelväggar. Orgelbarriären är uppdelad i tre täta partier av vitmålat ramverk och gulbeigt marmorerade speglar. I mittpartiets speglar finns tre målningar, utförda av Kaj Siesjö efter Pär Siegårds skisser, som föreställer Jesu intåg i Jerusalem. Läktarens undersida är klädd med vitmålad panel, ovansidan med linoleummatta. Långhuset är inrett med två fristående bänkkvarter, ställda på ett lackat brädgolv. Längs ytterfasaderna löper väggfasta sittbänkar med inbyggda radiatorer. Gångarna är belagda med marktegel från 1952-53, av samma rektangulära typ som i vapenhuset. Golvets främre del sluttar som en ramp upp mot det något högre belägna koret. Den främre delen av långhuset upptas av det fullbreda koret, som markeras genom sitt golv av kalkstensplattor från 1952-53. Predikstolen står på korets norra sida, dopfunten på dess södra. Korväggen är uppförd i slammat, gulrosafärgat tegel. I mitten av väggen finns en långsmal, rundbågig altarnisch, på ömse sidor flankerad av grågrönmålade, panelklädda dörrar mot förråd och sakristia. Ovan dörrarna och kring altarnischen finns en monumentalmålning, påbörjad av Pär Siegård och avslutad efter hans död 1961 av medhjälparen Karl-Einar Andersson. Fresken ”Trons under” är indelad i fem scener; nederst syns t.v. Jesus som sträcker ut handen till Petrus, t.h. Jesus som stillar stormen. Ovanför ett stiliserat tandsnitt finns bilder av jordbrukets och stadens människor, och som centralmotiv Kristusgestalten ”Kommen till mig”. Sakristian har gjutet golv täckt med heltäckningsmatta, slätputsade väggar och innertak av gips. Rummet är möblerat med bl.a. fasta skåp för textilier. Från sakristian nås en liten personaltoalett, gömd bakom en gråmålad skärmvägg i ramverkskonstruktion. Genom en lucka i taket når man vinden ovan sakristian. Dess takkonstruktion består av språng- och stickstolar av furu. Underlagstaket är en spontad brädpanel. Vinden ovanför långhuset nås genom en lucka i tredingtaket. Takstolarna består av sparrar, hanband och tassar, som vilar på dubbla remstycken. Varannan takstol är förstärkt med sparrsaxar och stödben. Sparrsaxar, hanband och sparrar binds samman av korta strävor och horisontella bjälkar längs sparrarnas insidor. Undertaket är inbrädat. Tornets övre våningar har mellanbjälklag av furu. På bjälkarna ligger obehandlade brädgolv. Väggarnas gråstensmurverk är slammat. I östra muren märks två igensatta öppningar: På första våningen, strax ovan kryssvalvet, syns övre delen av en rundbågig öppning av okänd ålder, på andra planet anas det hål som en gång lett mot den medeltida kyrkvinden. På klockvåningen märks några ursparningar som möjligen fungerat som upplag för någon äldre bjälklagskonstruktion. Tornets taklag bärs av tre sorters takstolar. De enklaste består av endast sparrar och tassar, övriga av sparrar, hanband i två nivåer, stödben och tassar resp. bindbjälkar. Undertaket är inbrädat. Altaret från ca 1850 är byggt som en ramverkskonstruktion av målat trä. Framsidan är indelad med 10 gulorangemarmorerade speglar, de tre största prydda med vardera två rundbågsomramade fält. Altaret står på ett podium i altarnischen. Altarkorset från 1961 är odekorerat, tillverkat av sågad och mörkbetsad furu. Altarringen från ca 1850 är tredelad med två grindar och en välvd framsida. Räcket är byggt av figursågade bräder, som bär en tygklädd överliggare. Samma orangeröda tyg finns på knäfallet, också tapetserat 1990. Dopfunten är formgiven 1952 av Pär Siegård. Den är snidad av en ekstock, som man hittat i en torvmosse i Önnarp. Foten är cylindrisk och lätt profilerad, cuppan bägarformad med utskurna dekorer med religiösa motiv. Predikstolen av trä inköptes 1875. Den sexsidiga korgen, som vilar på en profilerad fot, nås genom en rak trappa med tätt räcke. Det är byggt av ramverk med rundbågigt inramade, gulorangemarmorerade speglar. Samma arkadmotiv finns på korgens sidor, uppbyggda av större mittfält mellan över- och understycken av gröngråa speglar och profilerade listverk. Ovanför korgen hänger en baldakin, prydd med trepass- och rundbågsfriser och krönt av ett förgyllt klot med kors. Under taket hänger en förgylld duva. Bänkinredningen är samtida med 1850-talskyrkan. Bänkarna är byggda av ramverk med släta, gråmålade gavlar och gulorangemarmorerade spegeldörrar. I samband med Graebes restaurering 1852 förkortades bänkarna, så att det blev gångar runt kvarteren. Några av de gamla delarna står idag i tornet. Sidorna mot fasaderna omgestaltades utan dörrar och med släta gavlar. Samtidigt fick skärmarna mot koret målningar av Kaj Siesjö efter skisser av Pär Siegård. I varannan spegel målades religiösa figurer. Orgeln, byggd 1972 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har 27 stämmor fördelade på tre manualer och pedal. Orgelverket är installerat bakom orgelfasaden från 1862, ritad av N. R. Pettersson för kyrkans första orgel. Fasaden var tidigare sammanbyggd med läktarbarriären, men när dagens orgel sattes in byggdes fasaden om till fristående med en ny nedre del. Mittpartiet från 1929, med målningar av Pär Siegård från 1952, togs samtidigt bort och integrerades med läktarbarriären. 1800-talsfasaden är arkitektoniskt uppbyggd i nyrenässansstil med tre öppna, rundbågigt omfattade pipfält skilda av pilastrar. Mittfältet är förhöjt och omfattat av två kopplade rundbågar inskrivna i en större rundbåge. Fälten avslutas uppåt av kransgesimser med vegetativa dekorer. På norra sidan av orgelläktaren står dessutom ett spelbord från den föregående orgeln, byggd 1929 av Magnussons orgelbyggeri i Göteborg. I pipmaterialet finns några stämmor från kyrkans första orgel, byggd 1862 av A.V. Lundahl i Malmö. Lillklockan, som hängde redan i klockstapeln som fanns före 1775, är omgjuten 1830 och senast 1904 av Jo.A. Beckman& C0 i Stockholm. Storklockan är tillverkad 1871 av en okänd gjutare. Båda klockorna pryds av palmettfriser och textmedaljonger. Övrigt Från den medeltida kyrkan har överförts ett fåtal föremål, bl.a. en silverkalk med tillhörande paten från 1720. Från 1600-talet finns endast ett dopfat och några figurer, som tros ha suttit på gamla kyrkans predikstol. Från 1900-talet finns flera inventarier, som är tillverkade av konstnärer i kretsen runt Pär Siegård. Bland dessa märks en dopljusstake av Christian Berg och fyra lampetter av Otto Djerf, gjorda efter Siegårds skisser. |
