Stäng fönster MALMÖ ROSENGÅRD 131:72 - husnr 1, VÄSTRA SKRÄVLINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Västra Skrävlinge kyrka (akt.), VÄSTRA SKRÄVLINGE KYRKA (akt.) | |
| 2017-05-10 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset i tornets bottenvåning är den äldsta delen av kyrkan som sparades när övriga kyrkan revs. Vapenhuset är välvt med ett kryssvalv med halvrunda ribbor som vilar på kolonetter på väggen mellan sköld- och gördelbågarna. Tegelvalvet är troligen från slutet av 1200-talet. Golvet är belagt med rött tegel, förmodligen lagt på 1950– 60-talet. De ojämna gråstensväggarna i norr och söder är putsade och vitmålade. I nedre delen av väggen mot söder är grundmuren av gråsten synlig. Rummet är möblerat med broschyrställ, stolar, bord och förvaringsskåp i ek. Dessutom finns en kista möjligen från 1600-talet. I fönstret står en kopia av Thorvaldsens Kristusfigur. 1966 byggdes ett vindfång framför västra entrédörren. Dörren är av ek i ramverk med glasfyllningar. Till långhuset leder en pardörr från 1864 som i ovandelen har glasning i rombiskt spröjsverk. Kyrkorummet består av långhus och fullbrett kor med en halvrund absid i öster. I väster finns en orgelläktare. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Inredningen i kyrkan är antingen målad i röda och blå nyanser eller ekådrad med gulddetaljer Golvet är belagt med rött och gult tegel från 1864, lagt på flatan i mönsterläggning. Under bänkkvarteren ligger linoleum från 1970-tal. Kyrkorummet är välvt med kryssvalv med fyrkantiga ribbor som avslutas med en konsol på väggen och övergår i pilastrar. De rundbågiga sköld- och gördelbågarna, pilastrarna samt ribborna är gulmålade med vita fogar. Väggar och valkappor är putsade och vitmålade. I taket hänger mässingskronor. Gjutjärnsfönstren har enkelglas förutom på orgelläktaren där fönstren är försedda med innerbågar. Koret är förhöjt med tre steg. Kor och trappa är belagt med terrazzo. I koret står en halvcirkelformad altarring och altaruppsatsen. Innanför altarringen ligger heltäckningsmatta. I korets fyra fönster sitter glasmålningar från 1955 målade och brända av Gunnar Theander. I norra och södra fönstret visas kyrkointeriörer med församling, präst och kantor. I nordöstra fönstret visas olika dopscener och i sydöstra fönstret bilder av nattvarden. Sakristian är inrymd i absiden bakom altaruppsatsen. Skåp för förvaring är byggda bakom altaret. Taket är välvt med hjälmvalv med ribbor som avslutas på konsoler på väggen. Golvet är täckt med heltäckningsmatta. Orgelläktaren i väster förlängdes 1958, då de runda pelarna tillkom. Den täta läktarbarriären är indelad med rundbågar och fyllningar, målade i rött och blått. Tornets övre våningar nås utifrån i tornets nordöstra hörn. En smal spindeltrappa med höga gjutna betongsteg leder till en plattform ovanför vapenhusets valv som är isolerat med mineralull. Trätrappor leder vidare. Våningsplanen har brädgolv och väggarna är slammade och kalkade. På tredje plan står klockstolen av furu med två klockor. Brädklädda ljudluckor sitter i alla väderstreck. Valven över långhus och kor är isolerade. Takstolarna är till största delen utbytta 1994. Inredning och inventarier Altaret av ek från 19o6-07 är ritat av Theodor Wåhlin. Det är sammanbyggt med altaruppsatsen och uppbyggt av ramverk med profilerade fyllningar. Altaruppsatsen av ek är tillverkad 19o6-07 av J Sommarin efter ritningar av Theodor Wåhlin. Uppsatsen är tredelat arkitektoniskt uppbyggd med ett högre mittparti. I mitten inom en rundbåge finns en oljemålning utförd av Olle Hjortzberg. Tavlan i dova färger föreställer interiör från stallet med Jesus, Maria, Josef och tillbedjande herdar. Tavlan flankeras av räfflade halvkolonner med korintiska kapitäl och i nischer står figurer av Petrus och Paulus. Flyglarna kröns av fristående figurer av Moses och Johannes. Uppsatsen har dessutom inskriptioner och dekorativa element som är guldfärgade. Uppsatsen skänktes till minne av Ludvig Kockum av hans änka. Altarringen av trä har en halvcirkelformad plan och är genombruten av arkadbågar målade i ekådring med detaljer i guldfärg. Knäfall och överliggare är klädda med röd sammet. 1972 kortades altarringen och dess grindar togs bort. Dopfunten av ek är från 1911. En kolonn vilar på en fyrkantig fotplatta. Kolonnen är indelad med räfflade pilastrar med kapitäl och dekorerad med blommönster inom snedställda fyrkanter. På kolonnen vilar en rund cuppa med uthuggen relief. Detaljerna är guldfärgade. Predikstolen av bemålat trä är från kyrkans uppförande 1864. Relieferna tillkom 1921, utförda av bildhuggare Axel Persson. Korgens fem sidor är försedda med rundbågar med snidade träreliefer med motiv av evangelistsymbolerna. Korgen vilar på en åttkantig pelare. En trappa med genombrutet träräcke leder till korgen. Predikstolen är målad i ek med detaljer i blågrönt samt guld. Över predikstolen hänger en baldakin med kupolformat tak krönt av en spira. Bänkinredningen är delvis från 1864. Efter svampangrepp förnyades en del bänkar på 1870-talet. Ursprungligen var de målade med ekådring. 1974 demonterades samtliga bänkar och byggdes om för att göras bekvämare och de fick ny färgsättning. Framskärmarna, överliggarna och underrede förnyades och gavlarna breddades. Dörrar, ryggar och framskärmar är uppbyggda med ramverk och fyllningar. En genomgående överliggare binder ihop gavlar och dörrar. Inredningen är målad i blå och röda nyanser. Inredningen är sluten men på de sex främsta bänkarna är dörrarna borttagna. Dynor ligger på sitsarna. Orgeln med 16 stämmor är byggd 1964 av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Fasaden från samma tid med synliga pipor är ritad av Roos & Thornberg arkitekter, Malmö. Fasaden med synliga pipor är indelad i sju fält. Högst är det rundbågigt mittpartiet med trappstegsformade partier neråt vid båda sidorna. Den är målad i blått med detaljer i rött och guld. Storklockan av malm är gjuten 1772 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Den pryds av bladbårder, inskriptioner, änglar och människofigurer. Lillklockan av malm är gjuten 1526 av Jörgen Kock i Malmö. Klockan har inskriptioner och otydliga stämplar mellan liljor. Kanten är taggig vilket enligt Wahlbom anses bero på folktron att metall från en kyrkklocka är läkande och flisor tagits bort. 1924 reparerades klockorna av M & E Ohlssons klockgjuteri. Övrigt Överstycket till en av kyrkans äldre altaruppsatser som hänger på norra långhusväggen, har troligen tillverkats omkring 1700. |
