Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MALUNG-SÄLEN MALUNGS PRÄSTGÅRD 1:10 - husnr 1, MALUNGS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

MALUNGS KYRKA (akt.)
2014-02-20
Interiörbeskrivning
Takstolarna i långhuset har inom ramen för projektet Medeltida taklag i Västmanland bedömts vara senmedeltida, eventuellt kring 1400‐1500‐tal. I tornet finns återanvänt timmar som troligen är tidig‐ eller högmedeltida. Spår tyder på att de har ingått i en timrad stomme.

Det medeltida taket över långhuset finns kvar under det nya från 1930‐talet. Nya högben lades utanpå yttertaket och bindbjälkarna stacks genom den gamla takytan genom uppsågade hål. Fyra olika utförade av de medeltida takstolarna men enligt två principer. Två varianter med saxkryss och hanbjälke samt två varianter med övre och nedre hanbjälke. Takstolarna har kraftiga deformationer och förstärkningsåtgärder har vidtagits genom åren. (Medeltida takstolar i Dalarnas kyrkor, Blomberg och Linscott 1993)

Det finns ett stort antal sprätthuggen taktro, skavt längst i väster på lite bevarad taktro från tiden innan tornet byggdes. Knäbockarna på samma plats förefaller vara yngre.

Tornets återanvända timmer/bjälkar är sprätthuggna. Fyra av dem håller en bredd av ca 170 mm, varierande höjd. Två av dem har ett gradspår i vardera ände med en rak och en lutande sida. Det finns ett antal rektangulära tapphål både genomgående och ej genomgående. Minst ett av dem har tydliga ritsar i hålets båda ändar, utdragna på timrets ena eller båda bredsidor. I ett av hålen finns en ”plankdymling” kvar. Ett timmer har ett längsgående spår som först borrats och sedan huggits ur. Ett timmer har flera snedfasade urtag i ena kanten. Ena av sidan av timret har skavd yta.

Det finns medeltida sprätthuggna brädor i torntrappan. Det finns en tvinnad björkslana, som ett rep, runt en medeltida hanbjälke i långhusets taklag. Den har använts vid resningen av takstolen. I samma takstol finns en träbit kvar som använts för att stabilisera takstolarna med varandra vid resningen. Äldre bevarade, inbyggda, stavspån har spår efter ytbearbetning med hyvel.