Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FALKÖPING SLÖTA 21:1 - husnr 1, SLÖTA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SLÖTA KYRKA (akt.)
2001-08-08
Interiörbeskrivning
SLÖTA KYRKA är en stor, enskeppig salskyrka med högt och brett långhus, västtorn med vapenhus, runt avslutad, jämnbred kordel. Sakristian ryms bakom altaret i en absidliknande utbyggnad som i den övre delen är öppen mot koret.
FÖNSTER - Kyrkan har rundbågiga fönstersmygar och fönsterbågar. Fönstersmygarna är putsade likt väggarna medan fönsterbänkarna är klädda med grålackade masoniteskivor. Fönsterbågarna, som är målade i en ljust grå kulör, har vardera två tvärposter, en mittpost och ett rundbågigt överstycke. Alla fem lufterna är spröjsade i mindre rutor. Såväl inner- som ytterbågarna åt söder är recenta (sannolikt från 1929 eller eventuellt 1960), men norrfönstren har kvar de äldre ytterbågarna.
LÅNGHUS - Kyrkorummets färgsättning går i ljust grått, vitt, gråblått med förgyllda detaljer. Kyrkans väggar är invändigt slätputsade och vita liksom det flacka, tunnvälvda taket. Den putsade taklisten, i grått och blått, är bred och har profilerade vulster och ett brett hålkärl i mitten. Taklisten fortsätter längs den rundade östväggen, här med inskriften i guldbokstäver: "Så älskade Gud werlden, att han utgaf sin ende Son". Västväggen saknar taklist. Sex dragstag i taknivå håller ihop långsidorna. Långhuset får ljus genom fyra stora, rundbågiga fönster på södra och fyra på norra sidan samt tre, tätt sittande fönster, i den rundade sakristieväggen åt öster. Mitt på långsidorna finns syd- respektive nordportal med enkla pardörrar som laserats i en gråblå kulör och där varje dörrblad har fem fyllningar. Dessa dörrar, sannolikt tillkomna 1960, leder in till vindfång med golv av äldre gravstenar, putsade väggar och tunnvälvda, vitputsade innertak. Ytterdörrarna, vilka är ursprungliga, är beklädnadsdörrar med äldre lås och beslag. Ovan dörren, i vart vindfång, finns ett runt fönster spröjsat som en stjärna. På långhusets innervägg, ovanför sydportalen finns den tidigare, helförgyllda altarprydnaden, en liggande bibel som bär ett kors med svepeduk samt symbolerna för hoppet och kärleken. Ovan nordportalen, på ett pediment prytt med förgyllda detaljer står ett enklare, förgyllt kors med en törnekrona . Bänkinredningen är uppdelad i fyra öppna kvarter om fem bänkar i de främre kvarteren och åtta i de bakre. Mittgången är belagd med kalkstensplattor. Trägolvet under bänkarna är lackat, har smala golvtijor och ligger i liv med mittgången. Över mittgången hänger, från runda tuckaturmarkeringar i taket, tre olika ljuskronor av mässing.
Den öppna BÄNKINREDNINGEN är ursprungligen från 1906 men är ombyggda 1929 till nuvarande utseende. Bänkarna ansluter inte till väggen. Bänkskärmarna är prydda med vardera fem rektangulära fyllningar marmorerade i gråblått som är åtskilda av smala pilastrar med högsmal fyllning i vitt och grått. Bänkarnas ryggar har enkla fyllningar och är laserade i blågrått liksom skärmarnas ramverk. Varje bänkgavel har högsmal fyllning, liksom skärmgavlarna, och utskurna armstöd med liten volut uppburen av ett svarvat, smalt ben. Under bänkarna finns strålvärmare.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Kyrkorummets västra fönsterpar är inbyggt av en större läktarunderbyggnad som tillkom 1960. Underbyggnadens väggar går fram i liv med läktarens sex pilastrar, någon gång sannolikt förhöjda c:a 30 centimeter. Pilastrarna har avfasade hörn och är gråmålade. De yttersta paren åt söder respektive norr inramar gråmålade vikväggar som är uppglasade med tunna, vertikala slitsar. I samma stil är den breda pardörren till mittgången. Väggarna mellan mittgång och vikväggar är vitmålade, har varsin horisontell luftspalt och varsin modern ljusarmatur under denna. I den södra delen av underbyggnaden finns kapprum, toalett och ett informationsbord och i den norra delen finns ett samlingsutrymme med bord och fåtöljer. Utmed den västra väggen går en svängd trappa, där stegen klädda med plastmatta, upp till läktaren. Utmed väggen finns moderna handledare. Under trappan har man byggt in ett förvarings- och städskåp med vikdörrar åt öster.
LÄKTARE - Läktarbröstningen, som är rak med en något utskjutande mittdel, är prydd med rektangulära fyllningar som är marmorerade i beige och blått. Mittdelen markeras genom kannellerade, engagerade kolonnetter. Över bröstningen sitter ett säkerhetsräcke av metall. Läktargolvet består av smala, lackade tiljor emedan gradänger och läktarbänkar togs bort 1960. I läktarens sydvästra hörn står ett gråmålat, större textilförvaringsskåp av senare datum. Två mindre ljuskronor av mässing, enpå var sida om orgeln, hänger från taket. Bakom orgeln leder en modern dörr till tornets andra våning.
ORGELN tar upp större delen av läktaren och når takhöjd. Fasaden är nyklassicistisk, tredelad och målad i gråblå och blå kulörer och har förgyllda detaljer. Mittdelen kröns av ett tympanonfält med en förgylld lyra. Spelbordet är vänt mot kyrkorummet. Orgeln, som har tjugofyra stämmor, tillverkades ursprungligen för Folkärna kyrka i Dalarna 1769 och inköptes till Slöta kyrka 1857.
Kyrkans KOR, förlängt till bänkfronterna 1960, markeras av ett förhöjt golv belagt med kalkstensplattor. I korgolvet finns två stora, äldre gravhällar. Korets östvägg är endast c:a två meter hög och rundad likt en absid, då den följer den bakomliggande sakristians form. På väggen står åtta gråmarmorerade kolonner med förgyllda joniska kapitäl och bär upp korets halvkupolformade innertak. Bakom kolonnerna skymtar den vitputsade, rundade sakristieväggen med sina tre rundbågiga fönster. Själva korväggen, som är putsad och målad ljust grå, är sedan 1960 försedd med fem mosaikbilder av olikfärgade glasbitar. Konstnären, Gun Setterdahl, har i mitten framställt Maria som håller fram en ung Kristus, på var sida om dessa ett kristusmonogram och livets träd samt, ytterst, sakramenten i form av dels en dopkälla med duvor och dels "två fiskar och fem kornbröd". Vid korgolvets början, invid nordväggen, finns kyrkans predikstol och ett gråmålat piano. På korets södra sida står en kororgel. Brevid kororgeln, på väggen nedanför söderväggens östra fönster, finns ett dopaltare från 1960 bestående av en kalkstensskiva som vilar på två konsoler av kalksten och framför detta står dopfunten. På ömse sidor om det rundade altargolvet står rektangulära, nyklassicistiska psalmnummertavlor på kannellerade kolonner med bas. Kolonnerna är stänkmålade. Nummertavlornas ramar är kraftigt dekorerade med utskurna och förgyllda detaljer. De raka sidodelarna av östväggen har var sin dörr in till sakristian. Dörrarna, från 1960, är målade gråblå och har tre fyllningar var.
KORORGEL - Orgeln sattes in i kyrkorummet 1978. Dess fasad, som är försedd med marmorerade fyllningar, är målad i gråblå toner för att harmoniera med kyrkorummet i övrigt.
Den nyklassicistiska PREDIKSTOLEN är målad i en ljust grå kulör med förgyllda detaljer. Predikstolens träunderrede är stänkmålat. Korgen är rund liksom tillhörande ljudtak från 1960. Trappan, åt öster, med barriär, är sannolikt ursprunglig. Alla tre delarna är upptill prydda med utskuren äggstavslist och nedtill av, först en lagerbård och sedan en stiliserad drapering med hängande "tofsar" i guld, det sistnämnda gäller dock ej trappan. Korgen och trappbarriären uppdelas genom smala, kannellerade kolonnetter med korintiska kapitäl. I de fyra fält som bildas på korgen finns förgyllda dekorelement, utskurna i trä, föreställande två facklor, ett brinnande hjärta omgivet av en orm samt en blomsteruppsättning. Även på trappbarriären finns blomsterdekor. Enligt uppgifter skall predikstolen vara från det att "kyrkan uppfördes" men sannolikt är att man skall tolka detta som att predikstolen införskaffades 1857 när kyrkan omdanades.
DOPFUNT - Cuppan, som vilar på en nyare fot i kalksten, är från 1200-talet, har bägarform och är dekorerad med en vegetativ bladslinga. Ovanpå finns ett dopfat i mässing.
Kyrkans ALTARE, från 1960, står fritt ett stycke från östväggen på en rund plattform av samma slags golv som koret men upphöjd ett steg. Altaret består av en bred altarskiva och två stengavlar av kalksten. Under altaret är golvnivån höjd ytterligare ett steg.
ALTARRINGEN, som ej ansluter till östväggen och är tillverkad 1960, består av ett vitmålat ramverk med profilerade fyllningslister kring rektangulära öppningar samt mellanliggande kannellerade, förgyllda pilastrar. Armstöd och knäfall är klädda i ett ljusblått tyg.
SAKRISTIAN utgörs av en långsmal gång utmed absidens östra vägg och har ingångar åt väster, norr och söder om altaret. Via en dörr på norra sidan, vars dörrblad är beklätt med lockpanel, når man kyrkogården. Vindfånget har två trappsteg ned till ytterdörren som har fyra fyllningar (1960). Sakristian får ljus från undre delen av de höga korfönster som även syns från kyrkorummet. Dessa fönster har mittpost och två småspröjsade lufter med ofärgat antikglas. Bågarna är recenta. Fönsterbänkarna är av kalksten. Sakristians golv är likt korets, väggarna är putsade och vitmålade och taket består av äldre, breda, hyvlade plankor som är målade i en gråblå kulör. Utmed västväggen hänger åtta porträtt i olja av tidigare kyrkoherdar. I den södra delen av sakristian finns ett textilskåp. Den sydöstra delen av sakristian är avskärmad av en omålad vägg bestående av lockpanel och med en spetsbågig öppning utan dörr. Sakristian har sin prägel från renoveringen 1991-92.
SAKRISTIANS KÄLLARE - Under sakristian finns åt söder ett utrymme för redskapsförvaring och en trappa ned till pannrummet. På norra sidan finns förvaringsutrymmen. Pannrummets dörr är äldre och beklädd med liggande, grönmålad pärlspånt. Tak och golv är av betong, troligen från 1936 då pannan installerades. Väggarna är putsade. Intill utrymmet åt norr hänger en äldre pardörr beklädd med profilerad panel i fiskbensmönster. Invändigt har den ett stockås och utvändigt en dragring av smide. Sannolikt är detta en f.d. ytterdörr till denna eller till den tidigare kyrkan. Det ena dörrbladet är nedtaget.

Ytterligare beskrivning av VAPENHUS och TORNVÅNINGAR finns i inventeringsmaterialet.