Stäng fönster FALKÖPING TRÄVATTNA 8:1 - husnr 1, TRÄVATTNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TRÄVATTNA KYRKA (akt.) | |
| 2001-06-13 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
TRÄVATTNA KYRKA är en enskeppig salskyrka med rakt avslutat kor i öster, vidbyggd sakristia åt norr och ett västtorn med vapenhus i första våningen. LÅNGHUS - Kyrkorummet täcks av ett tunnvälvt trätak som målats ljust gråblått. Över mittgången finns tre dekormålade rundlar av vardera en gracil "repstav" från vilken glesa eklöv är virade. Från mitten av varje rundel hänger en ljuskrona av mässing varav den längst åt öster är betydligt mindre än de andra två. Nedtill har taket en profilerad trälist som är marmorerad med orange och svart mot en svagt grårosa botten. Bården avslutas upptill och nedtill med en tunn gråblå list. Kyrkorummets väggar är putsade och kalkade i svagt gulvitt ända ned till den enkla och oprofilerade golvlisten som är målad gråblå. Långsidorna har vardera fyra djupa, rundbågiga fönstersmygar putsade likt väggen. Långhusets lackade golv av smala golvbrädor lades in 1953-54. Bänkarna står på däck av något bredare träplank som målats ljust gråblå. Kyrkorummet har fyra relativt breda och slutna bänkkvarter, de två främre om fyra och de två bakre om sex bänkpar som skiljs åt av en mittgång och en "tvärgång" mot den södra porten. Bänkskärmarna når c:a en dm in över korgolvet och de sista bänkparet till orgelläktarens främre pelarpar. I väster finns en orgelläktare på fyra enkla kolonner, med fyrkantig nederdel, av trä som marmorerats i blågrått. Invid de främre kolonnerna står svarvade och kraftigt profilerade "amplar" som bär upp träfat för kollekt. Sannolikt är de fråntiden kring förra sekelskiftet. Under läktaren, åt väster, har tre bänkpar tagits bort och på södra sidan finns staplade stolar och ett manöverbord för ljus och ljud. På den norra sidan är en enkel kappupphängning samt en spegel i guldram uppsatta på västväggen. Undertaket till läktaren består av vitmålade, breda träplank. Läktarunderbyggnaden har ett något utskjutande dörrparti. Dörren är en pardörr, sannolikt från 1953-54, med knopphandtag av lackad furu, varje dörrblad har fem fyllningar, de två översta av glas, och de andra färgsatta likt övriga dörrars. Mellan fönstren på långsidorna sitter nioarmade ljusamplar av mässing. FÖNSTER - Fönsterbågarna består av inner- och ytterbågar med en T-formad post som delar in bågen i tre lufter. De två nedersta lufterna är spröjsade till vardera tolv rutor av äldre glas och den översta luften, som har rundbågigt överstycke, är spröjsad i "tårtbitsform" till åtta rutor i innerbågen och tolv i ytterbågen. Fönsterbågarna är målade i en ljust grå kulör. Innanfönstren sattes in 1933, ytterfönstren sannolikt original. Ovan sagda gäller kyrkans alla fönster generellt om inget annat anges. VINDFÅNG - Centrerat på den södra väggen finns en djup, rundbågig dörrnisch. I valvets övre del finns ett rundfönster vars innerbåge är spröjsad till fyra "tårtbitar" och ytterfönstret i en stjärnform. Under rundfönstret finns ett lunettfönster vars innerbåge är spröjsad vertikalt och horisontellt till fyra rutor och ytterbågen är spröjsad i en rundel och ett kors. Vindfånget har, inåt kyrkorummet, profilerade dörrfoder och en pardörr med tre fyllningar per dörrblad och målad ljust grå med mörkare grå fyllningslist. Dörren, som är ursprunglig, går inåt och har utanpåliggande smidesbeslag med en rund form. Denna beskrivning av dörren gäller övriga dörrar om inget annat anges. Ytterdörren är en beklädd bräddörr som är målad i en ljust grå kulör och har långa, utanpåliggande smidesbeslag. Väggar, tak och golv i vindfånget liknar det övriga kyrkorummets. BÄNKINREDNING - Bänkarna, som enligt uppgift är från 1854 men ombyggda 1953-54, har utåtgående dörrar dekorerade med vardera en fyllningsspegel som marmorerats i beige, grått och blått. Fyllningslisterna har samma kulörer och ramverket, liksom bänkarnas sidostycken och bröstning mot ytterväggarna är målade i en gråbeige kulör. Överliggaren, som också har en smal rosa list, och golvlisten är målade i gråblått. Bänkskärmarna och bakstyckena har samma utseende som bänkdörrarna men med tre rektangulära fyllningar. Sittbänkar och ryggstöd är målade likt träimitation i en orangebrun kulör. LÄKTARUNDERBYGGNADEN har väggar av stående pärlspånt och tak och golv liknar det övriga kyrkorummets. Dörrar med tre fyllningar var (1953-54) leder in till förvaringsutrymme (bla textil) respektive städförråd söder och norr om mittgången. De inbyggda kolonnerna, målade likt övriga under läktaren, berättar om bänkkvarterens tidigare omfattning. LÄKTARE - Läktarbröstet, vars mittdel är något utskjutande, består av ett ramverk med rektangulära fyllningar som är marmorerade i beige med blå och grå inslag. Fyllningslisterna är blå, vita och förgyllda. I övrigt är färgsättningen likadan som bänkarnas. På överliggaren sitter ett enkelt säkerhetsräcke av metall som målats gråblå. På orgelns södra sida ligger ett nytt, platt golv med lösa stolar för kören, för fönstret sitter ett modernt spjälräcke. På orgelns norra sida finns gradängerna kvar med fasta, gråmålade originalbänkar på de två nedersta avsatserna. På den sista avsatsen finns orgelns bälgverk med synlig trampfunktion. ORGEL - Den stora läktarorgeln, utformad i en stilblandning mellan av nygotik och nyklassicism, är färgsatt i gråblått, brutet vitt och med förgyllda detaljer såsom lyror och annat. Fronten har synliga pipor och består av ett brett mittparti samt sidopartier med formen av rundade "burspråk". Spelbordet är riktat mot kyrkorummet. Baksidan består av liggande, gråmålad pärlspånt. KYRKANS KORPARTI är markerat genom ett något upphöjt golv likt det i långhuset. Östväggen domineras av tre rundbågiga fönster där det i mitten är högre och bredare än de två flankerande. Glasmålningen i fönstren gjordes 1962 av den svensk- holländske konstnären Folke Heybroek. Motivet är treenigheten och scener ur Jesu liv. Framställningen är figurativ, på sina ställen åt det kubistiska hållet. Färgsättningen går i blått, gult och lila. Den kraftiga taklisten följer fönsternischernas rundning och bildar konsoler mellan dem. "Konsolerna" avslutas nedåt med var sitt förgyllt palmblad av trä. Nedanför mittfönstret, c:a en dm från östväggen står ett altare i trä. Det är sannolikt ursprungligt men kan ha stått på annat sätt ev. med tillhörande uppsats e. dyl. Altarringen ansluter till östväggen och har ett tydligt släktskap med predikstolen. Utmed den södra väggen finns en lång korbänk lik övriga slutna bänkar men med en dörr på mitten. Bänken ansluter till östväggen och till det främsta bänkkvarteret. Golvet i korbänken har mycket breda plankor och är sannolikt ursprungligt. Den östra delen av den enkla, väggfasta sittbänken har tagits bort för att ge plats åt elelement. Framför bänken står en dopfunt och en äldre, svart kororgel. I korets nordöstra hörn, mellan östväggen och sakristiedörren, finns en kort korbänk med dörr på kortsidan åt väster. Här står korbänken på det yngre golvet. Mellan altarringen och korbänkarna står psalm- nummertavlor i empireliknande stil. De är helt i trä och på fot. Färgsättningen är lik bänkarnas och tavlorna pryds av smala, förgyllda äggstavslister och kröns upptill av tre svarvade, stiliserade urnor. På korets norra vägg finns en predikstol. ALTARE - Altarets sidor och front består av ett beige ramverk med rektangulära fyllningar som är marmorerade i vitt och grått. Fyllningslisten är rosa och har en rundbågig överdel. Barriären består av utsågade, grå bågöppningar med en förgylld markering för "kapitälets" placering. Nedanför armstödet, finns en list med förgyllda blomstermotiv som förbinds genom ett böljande band. Armstöd och knäfall är klädda med ett blått tyg. KYRKANS DOPFUNT är av okänd ålder. Foten är av trä, sannolikt betsad ek, dekorerad med intarsia av pärlemor. Cuppan och locket är av koppar och har dekor i form av utpunsade kors som ger fornnordiska associationer. PREDIKSTOLEN är sannolikt ursprunglig och i empireliknande stil. Korgen är halvcirkelformad och fäst direkt på väggen med ingångsdörr från sakristian. Överdelen utgörs av två snidade bårder med förgyllda ornament, den övre bården med akantusblad och den nedre med blomstermotiv som förbinds genom ett böljande band. Mittdelen består av snidade, engagerade balustrar med förgyllda profiler och ornament framför en marmorerad, beige bakgrund. Nedtill kragar korgen ut i en lökform och här finns en förgylld lagerkransbård. Längst ned smalnar korgen och avslutas med en fritt hängande, förgylld "knopp" som omges av snidade, förgyllda "palmblad". Färgsättningen är beigegrå, med röd och blå överdel samt förgyllda ornament. Dörren till predikstolen är en beklädnadsdörr lik ytterdörren i söderporten. VAPENHUSET har ljusgrått tak och lackat golv av äldre, breda träplankor. Väggarna är putsade likt övriga i kyrkan. Åt öster finns en pardörr, ursprungligen likt den i söderporten, med tre fyllningar per dörrblad. Huvudingången i väster har en inåtgående beklädnadsdörr lik söderportens och överljus som utgörs av ett lunettfönster med en cirkelrund träspröjs i mitten och ytterligare spröjsar av bly. Fönstret har endast ytterbåge. Utmed södersidan finns en ursprunglig, gråblå trappa med ett enkelt räckverk av spjälor och profilerad överliggare. Trappans underdel är inbyggd och putsad likt väggen. Där ryms ett elskåp bakom en enkel pardörr. TORNVÅNINGAR - Tornets andra våning har väggar, tak och golv lika vapenhusets. Golvet är brunmålat. Åt öster leder en ursprunglig dörr in till läktaren, i väster sticker vapenhusets överljus upp och utmed den västra väggen leder en enkel trätrappa, genom en lucka av trä, upp till tredje våningen. Denna våning har en grövre puts och obehandlat trägolv. Taket utgörs av nästa vånings bjälklag vars bjälkar på sina ställen har spår efter eldsvåda. Åt väster, norr och söder finns mindre rundbågiga fönster som är blyspröjsade till nio rutor och endast har ytterbågar. Utmed östväggen går en enkel trätrappa upp till fjärde våningen där två klockor hänger. Beskrivning av SAKRISTIAN finns i inventeringsmaterialet. |
