Stäng fönster HAMMARÖ HAMMAR 1:67 - husnr 1, HAMMARÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HAMMARÖ KYRKA (akt.) | |
| 2003-04-02 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummets form präglas av de ombyggnadsarbeten som företogs på 1700-talet, då den medeltida kyrkan förlängdes åt väster och något senare fick korsarmar åt norr och söder. Interiören får en speciell karaktär efter två romantiskt tillbakablickande restaureringar på 1900-talet. Rummet är ljust med vitmålade panelade väggar, trägolv och täcks av två korsade trätunnvalv. Koret med rakt avslut är förhöjt och har en altaruppsats med huvudmotivet korsfästelsen, tillverkad av Isac Schullström år 1748 i provinciell barockstil, bakom en öppen närmast halvcirkelformad altarring från år 1852. Predikstolen med korg och baldakin i sexsidig form tillkom 1934 och är placerad på korets norrvägg. Läktare i korsarmarna i söder, norr och väster, den sistnämnda med orgel. Läktarunderbyggnader. KYRKORUMMET är korsformat med rakt avslutad korvägg där bilat timmer är synligt med fragment av medeltida målningar. Väggarna i övrigt är panelade, vitlaserade med inklädda tvärstöttar likt pilastrar som delar upp väggpartierna mellan fönsteröppningarna. Golvet av trä betsat och lackat. Taket är välvt, två korsande trätunnvalv, panelat och målat vitt över en gråmålad profilerad taklist. Tre vitmålade dragstag i järn. Kyrkorummet har åtta rundbågeformade FÖNSTER, varav två är placerade i koret. Bågarna är vitmålade med spröjsningar. Utvändiga bågen har kulörta, pastellfärgade glas i blyspröjs. Innerbågen har helstora glasrutor av antikglas. Långhuset har två GLASMÅLNINGAR, i den södra och norra korsarmens östväggar, utförda efter kartong av konstnären Gunnar Torhamn och tillverkade av glastekniker Walter Schultz, Kristinehamn år 1934. Korskyrkan har LÄKTARE i väster, söder och norr, de två sistnämnda relativt små. Under läktarna entréer till kyrkan. Under läktarna i söder och norr finns underbyggnader som rymmer spiraltrappor upp samt förråd för diverse inventarier bland annat ett textilförvaringsskåp. Underbyggnadernas väggar sluter an mot läktarbarriärerna. Väggarna är slätpanelade och vitlaserade. Samtliga barriärer är raka med fyllningar och målade lika bänkarnas gavlar. Har förhöjts med inmålade smidesräcken. Västläktaren med ORGEL bärs upp av två runda svarvade pelare. Orgeln är ursprungligen byggd 1926, men ombyggd och utökad år 1943. DEN har en modern design och är målad röd, grå och gul. Uppe på läktarna står lösa stolar, på västläktaren finns ljus- och ljudmixerbord. Kyrkorummets DÖRRAR har fyllningar och är målade lika läktarbarriärerna och bänkarnas gavlar. Kyrkorummets BÄNKAR är uppdelade i kvarter (11+11 och 3+3 i långskeppet och 6+6 i vardera korsarm) runt mittgång och tvärgångar och har raka gavlar och en enkel stilren utformning. Bänkarna sluter an mot ytterväggarna och mot läktarväggar. De tillkom 1934 och är relativt raka med gavlar, allt målat i grönblått med listverk på gavlarna i rött och vitt. Lösa dynor med mönstrat tyg. Elektriska bänkvärmare under sittdynan. KORET är förhöjt två steg och lagt med trägolv lika kyrkorummet. En rikt skulpterad, målad och förgylld ALTARUPPSATS står placerad mot östväggen. Den skänktes år 1748 av änkeprostinnan Anna Catharina Dionysia Geijer, syster till Uddeholmsbolagets grundläggare Bengt Gustaf Geijer, och antas vara utförd av bildhuggaren Isac Schullström. Altaruppsatsen är utförd i barockstil och dess mittparti upptages av en skulpturgrupp föreställande den korsfäste Kristus, omgiven av Maria och Johannes, medan tre skulpturer i krönpartiet symboliserar Tron, Hoppet och Kärleken. Raka kolonner med grå marmorering bär upp det översta partiet. Dova blåa, svarta kulörer med röda inslag samt förgyllning. Altaruppsatsen vilar på ett rektangulärt ALTARE av trä, målat mossgrönt, från 1852. Textilierna är monterade med kardborreband. Framför altaret en ALTARRING från 1852 med svarvade balusterdockor och knäfall med brunt vävt tyg. PREDIKSTOLEN tillkom 1934 och är placerad på korets norrvägg, väster om korfönstret. Tillverkad av Peder Jensen med korg och baldakin i sexsidig form. På korgen framträder de fyra evangelisterna. Målad i brunt, blågrönt, rött och med förgyllda inslag. Vid korets sydvägg finns ett DOPALTARE av trä med ett ÄLDRE ALTARSKÅP i form av en triptyk. Skåpet är medeltida med en skulpterad bild av jungfru Maria som centralbild. Det är ett Mariaskåp och har troligen ursprungligen stått på ett Mariaaltare i medeltidskyrkans nordöstra hörn. Skåpet dateras 1500-tal, men dörrarnas målning, föreställande Moses och Aron, tillkom troligen vid 1600-talets slut. Framför dopaltaret står kyrkans äldsta inventarie, en DOPFUNT av täljsten från 1200-talets mitt. Den inskaffades troligen till stavkyrkan, som föregick den medeltida timmerkyrkan. Cuppan är koniskt kittelformad med plan undersida och cylindriskt skaft, avslutat med platthugget bladornament. Foten är rund med skrånande översida, praktfullt utsirad med två koncentriska, veckade bandkretsar. Utanför dem ytterligare en krets med karvsnitt, kors och ribbor. Genomgående centralt uttömningshål. Funten har varit sönderslagen, men är numera restaurerad. Till dopfunten hör ett lock av trä av ålderdomlig typ, men möjligen tillkommen först under 1700-talet. En gravhäll av kalksten med ornamentik i relief, en sk LILJESTEN och dateras 1200-tal, är också en lämning från stavkyrkan. Den ligger placerad i korets sydöstra hörn. Ett KRUCIFIX är upphängt i öppningen mot koret. Det dateras 1300-tal. Kyrkans nuvarande SAKRISTIA, det medeltida koret, nås via dörr bakom altaruppsatsen och är beläget något lägre än kyrkorummet. Utgång finns i söder, fönster i öster och medeltidskyrkans sakristia i norr. Golvet är lagt med furutiljor, väggarna med synligt bilat timmer och ett treklöverformat tak är klätt med slätpanel. Den äldre medeltida sakristian, nyttjas som förråd. Skåpförvaring efter vägg mot väster. På den södra väggen ett stort sakramentskåp, där de heliga kärlen förvarades under medeltiden. Bemålat, på skåpets dörr framställs en stor monstrans, som bärs upp av två änglar. I sakristian är väggarna dekorerade med MEDELTIDA MÅLNINGAR utförda i kalkfärg direkt på timmerstockarna. Målningarna saknar signatur eller datering. Konstvetenskapligt stilanalytiskt placeras målningarna till tiden 1470-80. De har sitt närmaste släktskap med bilderna i Götene kyrka. Vissa forskare har antytt att målningarna har samma målarmästare som Södra Råda gamla kyrka hade, Amund. Betydande likheter finns, men målningarna i Hammarö är något äldre. Bildprogrammet återger berättelsen om Adam och Eva efter syndafallet samt berättelsen om Kain och Abel. Berättelsen fortsätter med historien om Jesu liv, död och uppståndelse från palmsöndagen till och med pingst. Vidare finns i västgaveln en framställning av Nådastolen som omges av liknelsen om de tio brudtärnorna. I östgaveln finns en framställning av Marie kröning. I båda fallen är tronerna framställda på ett speciellt sätt som påminner om borgliknande byggnader - kanske sinnesbilden för Det himmelska Jerusalem, där i förstnämnda fallet den treenige guden och i det andra fallet Maria och sonen tronar. En del av målningarna längst i öster på nordväggen döljs av en stor krigarfigur, troligen Olof den helige. Denna figur tillkom antagligen på 1500-talet och efterföljs av en inskrift, delvis på latin. Det medeltida långhuset, det nuvarande koret, var också helt dekorerat med målningar. Dessa är idag svårt skadade. Endast östväggens målningar är i sådant skick att de kunnat lämnas synliga (se ovan). Större delen av väggen har upptagits av en figurrik framställning av Yttersta domen. Här kan identifieras Kristus som domare och ängeln Mikael som själavägare, båda i så kallad mandorla. Utöver målningarna i kyrkan finns det på Statens historiska museum bevarade bräder med figur och ornamentmåleri som ingått i det medeltida bildprogrammet. Dessa har med största sannolikhet ingått i kyrkans treklövervalv. VAPENHUSET är vidbyggt kyrkan i väster. Ingång från rundbågeformad pardörr via vindfång. I vindfånget trappa ned till nedgrävd källarvåning med toalett och förrådsutrymmen. I vapenhuset golv av rödpolerad sten, väggar med liggande panel i grönblå kulör och ett vitgråmålat paneltak. I vapenhusets södra vägg kvadratiskt mångspröjsat fönster och efter norra väggen trappa upp till västläktaren. Bord med bokförsäljning och infomaterial. I sydvästra hörnet ett förrådsutrymme. Pardörr med fyllningar målat i huvudsak grågrönt öppnar upp till kyrkorummet. Ovanför vapenhuset ett rum med väggar och tak lika vapenhuset. Heltäckningsmatta. ÖVRIGT- Bildhuggaren ISAC SCHULLSTRÖM föddes omkring 1712, fick burskap i Karlstad 1736, död 1778 i Rolfsbyn i Svanskogs socken, dit han flyttat 1768. Först känd blev Schullström 1735 då han gjorde predikstolen till Östra Fågelviks kyrka i Värmland. Från den tiden var han i drygt fyra decennier anlitad i Värmland och även i Dalsland. |
