Stäng fönster KRISTINEHAMN LILJEBÄCK 1:7 - husnr 1, KRISTINEHAMNS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KRISTINEHAMNS KYRKA (akt.) | |
| 2003-11-05 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkan är treskeppig med mittskepp dubbelt så brett som sidoskeppen. Grundplanen visar en rektangel, från vilken endast koret skjuter ut, däremot inte tvärskepp och torn. Koret är förhöjt, fyrkantigt med ett tresidigt utsprång. Ingångar till kyrkan finns i väster, efter norra och södra fasaden samt via sakristians östparti. Kyrkans längd uppgår till nära 70 meter. Kyrkan, som är byggd med 1300-talskyrkan Sankt Petri i Malmö som närmaste förebild, har mycket höga valv, även i sidoskeppen. Både mitt och sidoskepp är kryssvälvda. Mittskeppets murar bärs upp av tolv pelare i två rader. I koret är valven nedförda som smala spetsar till de betydligt kraftigare murpelarna. Arkadbågarna mellan sido- och mittskepp är också höga och bidrar till kyrkorummets öppna och luftiga karaktär. Stark ljusföring i koret då fem höga fönster med glasmålningar lägger altaret i ljus. Över kyrkorummets alla delar finns slagna kryssval med gördelbågar, sköldbågar och valvkappor putsade, medan ribbor utförts av fogstruket tegel. Putsade ytor är avfärgade med kalkfärg. Väggar och pelare är kalkfärgsmålade. Golvet är av tegel, maskinslaget och lagt i fiskbensmönster. Golv i bänkkvarteren är av trä med smala brädor. Golv i koret är av polerad kalksten. Golv innanför altarringen är av trä, belagt med matta. Korsarmarnas östra fönster har murats igen. I övriga fönster sitter de ursprungliga fönsterbågarna såsom ytterbågar. De är av järn. Innerbågarna är av svartmålat stål med kulörta glas. Avdelad sakristia finns i långhusets nordöstra hörn, i motsvarande södra parti ett dopkapell. Av kyrkans korfönster är de tre mittersta utförda av K R Callmander, Göteborg, de övriga av glasmästare Hugo Schultz, Kristinehamn. De tillhör alla början av 1900-talet. Korets predikstol och altaruppsats är utförda i provinsiell barockstil. Läktare finns i väster med barriär och orgelfasad i gotik. LÅNGHUSETS golv är av tegel, maskinslaget och lagt i fiskbensmönster. Golv i bänkkvarteren är av trä med smala brädor. Väggarna är vitputsade med kalkfärg. Från golv till ca 1,5 meters höjd finns en oljefärgsmålning. Över kyrkorummets alla delar finns slagna kryssval med gördelbågar, sköldbågar och valvkappor putsade, medan ribbor utförts av fogstruket tegel. Korsarmarnas östra fönster har murats igen. I övriga fönster sitter de ursprungliga fönsterbågarna såsom ytterbågar. De är spetsbågeformade med profil av järn och spröjsningar av bly med kulörta glas. Innerbågarna är av svartmålat stål. Utgångsdörr finns på den norra och den södra långhusväggen. De sitter i spetsbågeformade nischer med svagt bågformade pardörrar, mörkbetsade dörrblad med fyllningar. Kyrkorummets bänkinredning är omfattande med närmare 700 platser uppdelade i tio kvarter. Mittskeppet har fyra kvarter, med tvärgångar mitt för utgångsdörrarna i norr och söder. Mittskeppets bänkar når fram under predikstol och slutar i kant med det andra pelarparet från koret räknat. I sidoskeppen finns vardera tre kvarter efter ytterväggarna med bänkarna vända mot rummets längdaxel. Bänkarna har dörrar, utsidan är målad blå med förgyllda vertikala linjer och svarta överliggare. Invändigt är bänkarna laserade vita med grönbeiga dynor. Bänkvärmare finns. LÄKTAREN finns i väster med stor orgel. Barriären är utförd i gotisk stil, med rosverk, och målad blå med förgyllning. Mitt fram på barriären finns en förhöjd del i smitt järn med gulddetaljer. Läktaren bärs upp av sex kolonner avslutade med bladdekorerade kapitäl. Kyrkans ORGEL är byggd 1921 av E A Setterqvist & Son, Örebro och har 43 stämmor fördelade på 3 manualer och pedal. Själva fasaden tillhör den ursprungliga orgeln, ritad av C G Brunius i nygotisk stil. Orgelverket är romaniskt och i ursprungligt skick sedan 1921. Läktarens golv är lagt med textilmatta och har stolar. Under läktaren finns inbyggnader i lätt laserad vit panel för samlingsrum, ljudanordning mm. Här hänger en originell ljuskrona av trä. I långhusets västra del finns utrymmen bakom bänkarna. I det norra partiet en stor snidad ljusbärare, efter arkitekt Jangvik, med skyddsplåt under fylld med vit marmorkross. Här står även ett skåp för antipendieförvaring och finns ställ för klädavhängning. I det södra partiet finns bokbord samt en ny vikväggssektion för att dölja lagring av gradänger. Här finns en nisch med en gammal kista och en målning över den tidigare träkyrkan. Efter långhusets väggar hänger en rad målningar, epitafier och huvudbanér. Kyrkorummet har en omfattande belysningsanläggning, dels med äldre malmkronor dels med modernare mässingstakkronor. De senare skapade av konstnär Knut Hallgren, Stockholm. I mittgången ligger en röd, vävd, yllematta. KORET är förhöjt tre steg och lagt med blankpolerad kalksten. Nedanför trappen är koret förlängt och här finns plats för ett flyttbart altare av trä, kororgel, kören (stolar på gradänger) och en stor flygel. Koret lyses upp av fem höga fönster med glasmålningar i gråmålade bågar. De är utförda i början av 1900-talet vid Glava glasbruk efter förlaga av konstnären Hugo Schultz och visar i distinkt figurstil Moses och David, Petrus och Paulus och de fyra evangelisterna. Figurerna omges av gotiska byggnadselement. I koret fanns ursprungligen sakristia placerad bakom en skärmvägg i koret och framför detta altaret med ett enkelt kors. Hela anordningen förändrades på 1930-talet då sakristia inrymdes vid norra korsarmen. ALTARUPPSATSEN i provinsiell barockstil skänktes 1717 till den gamla kyrkan och insattes i den nya kyrkan 1937. Dominerande kulör är brun. Mellan vridna kolonner står fyra figurer föreställande evangelisterna. Överstycket kröns av Gudslammet omgivet av symboliska figurer för Tron och Hoppet. Längre ner finns motsvarande figurer för Kärleken och Rättvisan. Mittpartiet upptas av en oljemålning utförd 1716 av J W Kiölman. I ett övre fält framställs Korsfästelsen och i ett nedre fält Nattvarden. Stilen är tydligt påverkad av den flamländska mästaren Rubens skola. Altaruppsatsen står på ett högt brunmålat podie. På ALTARBORDET står ett förgyllt krucifix från 1700-talet. Trappor framför altaret. Textilierna hänger på kardborreband. ALTARRINGEN är femsidigt bruten, tät med fyllningar i blått ramverk och förgyllda lister samt rött knäfallstyg. En stor kormatta är komponerad av Ethel Halvarsson-Andersson och vävd av Värmlands Hemslöjd 1953. Den ovanligt ståtliga PREDIKSTOLEN är utförd 1750, sannolikt av den värmländske bildhuggaren Isac Schullström, i provinsiell barockstil. Den kommer från den gamla kyrkan och skänktes år 1750 av brukspatronen Anders Lostbom och hans maka Anna Lisa Kolthoff, och insattes i kyrkan vid renoveringen 1937. Predikstolen sitter placerad på den norra pelare i det andra pelarparet från korväggen räknat. Den har en rikt genombrutna akantusfyllningar samt på såväl den mångkantiga korgen som trappräcket och predikstolsdörren snidade apostlagestalter. På korgens mittfigur ses Världsfrälsaren, på predikstolsdörren Tomas tvivlaren med sin vinkelhake och på ljudtaket Kristus med fana trampar på en drake omgiven av en basunblåsande änglakör. Dominerande kulör är blått. KORORGELN, placerad mellan två pelarpar mot söder, tillkom 1995 och är byggd av Nye Orgelbyggeri efter ritning av C G Lewenhaupt. Den är målad grå med förgyllda detaljer. Hämtar upp formspråk i dekor från bänkarna. Kan spelas från två håll. Vid väggpelaren mot korutsprånget finns PSALMNUMMERTAVLOR. De är av trä med en svart mittpanå och däromkring ramstycken med överstycken försedda med gotikdekor. Ramen är målad med blå marmorering på grå botten med förgyllda kapitäl, korsblommor mm. Tavlorna dateras till 1700-talet. Ytterligare två finns i långhuset. SAKRISTIAN är inbyggd i norra korsarmen och har väggar av trä som utgör delar av den vägg som ursprungligen fanns i koret och avskiljde en sakristia. Golvet är lagt med parkett, väggarna vitmålade och taket av trä i kassettform. I väster finns en nisch med altare. I öster utgång och toalett. Efter södra och norra väggen skåp för textiler mm. I väster en smal trappa upp till en museiläktare. Dörrarna är mörkt trälaserade. Två fönster finns på den norra fasaden samt två mindre på den norra. Piscina vid entré till kyrkan. Ovan sakristian, på den fd läktaren, finns ett MUSEUM med äldre föremål. Samlingen är omfattande och här visas även ritningar från byggnadsprocessen. Ett större föremål är ett dopställ, en figurgrupp skuren i trä föreställande Jesu dop. Johannes håller i högra handen en trätallrik, på vilken dopskålen stått. Gruppen dateras 1700-tal. Här finns även en äldre altaruppsats i form av ett träkors, tillverkat 1858 av Carl Ahlbom i Stockholm efter Brunius ritning. I form av ett grekiskt kors med lika långa armar, på vilka en stor lagerkrans är fästad. Kransen ersätter bilden av Kristi kropp och föreställer Frälsarens seger över döden och avgrunden. I varje korsarms trebladiga ände sitter evangelistsymbolerna. I korsmitten flyger en duva med vingarna utbredda åt söder och norr, huvudet nedåt och stjärten uppåt så att fågeln själv bildar ett kors. Det är den helige ande, som svävar ned mot jorden, symboliserande av halvklotet. Duvan målades vit, lagerkransen grönglänsande och korsets nedre del marmorfärg. I motsvarande södra korsarm, mitt emot sakristian, finns ett DOPKAPELL. I dopkapellet står, fast monterad, en medeltida DOPFUNT av sandsten från 1200-talet. Den är kyrkans äldsta inventarium. Cuppan är på översidan skadad och ersatt med en ny sten. Cuppan har något skrånande sidor och en konkav undersida. Den saknar utsmyckning. Foten har en fyrkantig bottenplatta, som uppåt övergår i rund form, avslutas med kraftig vulst, från vilken utgår åt vardera hållet trianglar, varannan uppåt och varannan nedåtriktad, platthuggna och räfflade. Funten saknar skaft. Den bär spår efter tömningshål, numera igensatt. På kapellets östra vägg hänger ett MEDELTIDA TRIUMFKRUCIFIX från 1300-talet. Korset har form av två korslagda trästammar. Kroppen av snidat och målad trä med förgyllt ländkläde. Sidosår, grönmålad törnekrona. Ovanför dopaltaret finns en stenmosaik gjord av konstnären Akke Hugh Malmeström. Den är utförd i svensk sten från olika delar av landet och invigdes 1972. Lösa stolar. VAPENHUSET har tegelgolv, vitmålade putsväggar och ett vitt tak. Ytterdörren är brunlaserad på insidan, rundbågeformad. I norr finns toaletter och trappa till tornet, läktare och vind. Efter väggarna i vapenhuset är blåmålade bänkar uppställda, fast monterade. Här hänger en minnestavla i sten över restaureringen 1937-37, och 1985 samt äldre psalmnummertavlor. Innan man kommer in i kyrkorummet passeras ett vindfång av stående panel, lätt vitlaserat. ÖVRIGT - I kyrkans två torn hänger tre klockor. Storklockan i norra tornet är gjuten 1724. Mellan klockan och lillklockan hänger i södra tornet. Båda anskaffades 1665, men den första blev omgjuten 1725. I kyrkan finns uppsatt ett antal minnestavlor bl a av A Hedengran 1719 över Karl XII:s begravning. I ett av kyrktornen förvaras kyrkans ursprungliga predikstol skapad efter Brunius ritningar. Porträtt över kyrkans arkitekt C G Brunius. |
