Stäng fönster SÄFFLE ESKILSÄTERS KYRKA 1:1 - husnr 1, ESKILSÄTERS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ESKILSÄTERS KYRKA (akt.) | |
| 2002-08-22 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans långsmala enskeppiga kyrkorum täcks av ett relativt resligt ljusblått trätunnvalv med tandsnittsmönstrad taklist. Koret med tresidig avslutning är förhöjt ett steg från långhuset. Golvet i koret och mittgång är lagt med kalksten medan bänkkvarteren har golv av trä. Väggarna är putsade och avfärgade vita, fönsterbågarna gråvita. Fönstren sitter oregelbundet placerade. Västläktare som bärs upp av kolonner och med barriär figurativt målad av målarmästare Hans Georg Schüffner. Orgeln är byggd 1820 av orgelbyggeridirektören Johan Eberhardt, Stockholm och en av få av dennes produktion bevarade. Den byggdes ursprungligen för Södra Ny kyrka, men där skaffades en annan på 1860-talet, varefter den kom att bli uppsatt i Eskilsäter 1877. Två slutna bänkkvarter med dörrar mot mittgången följer ända fram till västväggen. Altaruppsats och predikstol i koret härstammar från 1683 och är utförda av okänd bildhuggare i för länet tidig barockstil. Altaruppsatsen har en från 1763 tillkommen altartavla målad av Hans Georg Schüffner. Altarringen är tät, kantigt u-formad och tillkom 1952. I korets södra del står dopfunten som är av täljsten på ett upphöjt podium. Funten är möjligtvis huggen i Norge under senare delen av 1200-talet. Spetsflikmönster runt övre kanten tyder på engelskt inflytande. Bredvid dopfunten finns öppning till sakristian med textilförvaring, arbetsbord och den sk Roostavlan från 1700-talet. I tornrummet, som nås via vapenhuset och läktaren, finns sedan år 1952 inrättat ett museirum med äldre föremål från kyrkan. Här kan man se resterna av ett krucifix från 1300-talet, en timvisare från 1700-talet i täljsten, en gammal kyrkport samt åtskilliga begravningsvapen. LÅNGHUSET har ett långsmalt kyrkorum med tresidigt avslutat förhöjt korparti. Fönstren sitter oregelbundet placerade. Bågarna är rundbågiga och målade gråvita. Småspröjsade ytterfönster, moderna innanfönster med helstora rutor. Mittgång och kor har kalkstensgolv medan bänkkvarteren har trägolv. Vita putsade väggar. Tre dragstag. Kyrkorummet täcks av ett relativt resligt ljusblått trätunnvalv med tandsnittsmönstrad taklist. Vid restaureringen 1950-52 var avsikten att framhäva kyrkans äldre stilkaraktär, varför flera tillskott från sent 1800-tal avlägsnades. Den ursprungliga färgsättningen av altaruppsats, predikstol, bänkdörrar och läktarbarriär framtogs. KORET har kalkstensgolv och är förhöjt ett steg från långhuset. Vardera ett rundbågigt fönster i de snedställda väggarna. ALTARUPPSATS i trä med snidade figurer härstammar från 1683 (okänd bildhuggare) och blev 1763 omstofferad av Hans Georg Schüffner. Därefter ommålad 1856 och 1896. Den har nederst en predella med det Silfverswärdska vapnet och bibelspråket Joh 3:16 jämte dateringen 1683 22 aug. Troligen är den skänkt av någon från denna ätt. Uppsatsen är rikt utsmyckad med ornament och skulpturer, bl a en calvariegrupp med Kristus på korset med jungfru Maria till höger och Johannes till vänster. Altaruppsatsens dominerade kulör är blått. ALTARTAVLAN i mitten är målad 1763 av Hans Georg Schüffner. Målningen framtogs och restaurerades 1950. De målningar som togs bort var Oskar Söderberg från 1856 och Fred Högberg från 1896. ALTARBORD av trä med sneddade hörn, refflade hörnpilastrar, triglyfrefflor i fris samt rundbågig fältindelning, vari målade vita schablonblommor i renässansstil, allt från 1896. Textilerna hänger på kardborreband eller i kork. Ypsilonformad intäkt ALTARRING från 1952 med fyllningar målad i grått, grönt, brunt och gult. Knäfall med brunt skinn. PREDIKSTOLEN är ett 1600-talsarbete i barockstil med skulpturer i olika fält mellan marmorerade kolonner. Från vänster syns Johannes, Kristus med jordgloben, Petrus och längst till höger Andreas med det X-formade Andreaskorset. Baldakinen ovan predikstolen har också en rik skulptural utsmyckning med änglamotiv, fruktgehäng och en duva, som utgör symbolen för Den Helige Ande. På trappräcket Maria och Johannes (flyttade från altaruppsats). Stödkolonnen tillkom 1950. Dominerade kulörer på stolen är blått och engelskt rött. DOPFUNT av täljsten, dateras 1200-tal. Fot och skål i två lösa delar vilka förenats genom en nu försvunnen tapp. Skålen rund med nästan raka sidor och flat botten. Upptill pryds kuppan av upphöjd flikbård, nedtill av inskuret zick-zack-band. Funten är av norsk typ men spetsflikmönster runt övre kanten kan tyda på engelskt inflytande. Till funten finns ett lock av trä målat grönt, 1600-tal. Fyra kvartcirkelsegment möts ovanpå locket i en fyrkantig, knopprydd ståndare. Dopfunten vilar på ett uppbyggt halvcirkelformat golv. Textiltavla vid dopfunt från 1985. På kyrkans södra vägg hänger huvudbaneret för överstelöjtnanten Leonard Silfverswärd (1636-1676). Den är målad i blått, rött och guld med underst en silvrig tavla med text i svart. En båt "Stora Karolina" hänger i korets norra del. Tillverkad av Per Kullander. Kormatta från 1953 ritad av Stina Hjortsberg. Ambo från 1996 tillverkad av Bertil Ottersten, Gaperhult. Två stolar i koret från 1952 efter ritning av arkitekt Fant. I korfönsternischerna sitter två psalmnummertavlor, vit botten med ram av räfflade pilastrar som bär upp en gesims. Underst en pärlstav. Målad grön och guld. LÄKTARE med orgel i väster. Bärs upp av 8 runda kolonner, marmorerade i grått, svart och beige. Läktarbarriär med målningar av H G Schüffner. Motiv apostlarna med deras attribut. De är målade i röda fält, sidorna gröna. Av foton framgår att västläktaren tidigare sträckt sig längre ut i rummet med ett utbyggt mittparti i vilket orgeln varit placerad, dikt mot barriären. Under 1900-tal har läktaren förminskats och orgeln flyttats bakåt. Lösa stolar tillkom 1952-54. Läktaren har brunbetsat golv. ORGELN är byggd 1820 av orgelbyggeridirektören Johan Eberhardt, Stockholm och en av få av dennes produktion bevarade. Den byggdes ursprungligen för Södra Ny kyrka, men där skaffades en annan på 1860-talet, varefter den kom att bli uppsatt i Eskilsäter 1877. Orgeln har klassisk ton, mekanisk med 10 stämmor. Konserverades 1949 av bröderna Moberg i Sandviken. Den är målad grön, grå med förgyllning. BÄNKAR är slutna med panel mot ytterväggarna och dörrar mot mittgången. I väster sluter de an ända fram till västväggen. Invändigt rödbruna, överliggare brun, utsidor i grönt, ljusbrunt, orange och beige med fyllningar med landskapsliknande marmoreringar. Bänkdynor tillkom 1994, tegelröda. Elektriska bänkvärmare. 15+15 st. 1 kyrkvärdsbänk längst fram vid utgång till sakristian. SAKRISTIAN nås via brun och gråblå trädörr från långhusets sydvägg. Nyanlagt furugolv, putsade väggar och brunbetsat trätak. Ritsat i väggarna som visar hur äldre fönster och dörr varit placerade. Fönster i söder och dörrar ut i östfasaden. Efter västra väggen ett textilskåp. Skrivbord, kista, och en stor tavla med avbildningar av majoren Carl Gustaf Roos af Hjelmsäter från Rosenborg (1694-1741), hans fru Merta Magdalena von Stefken samt sju av deras 12 barn. Bakom de levande skymtar de döda barnen. VAPENHUS i tornets bottenvåning har kalkstensgolv, vitkalkade väggar och grönmålat trätak. Trappa upp till tornet efter södra väggen, grönmålat räcke och förråd under. Ett litet förråd i norr. Pardörrar med fyllningar till kyrkorummet, lika ytterdörrarnas insida. TORNRUMMET fungerar som MUSEIRUM och har gamla föremål från kyrkan sammanställd av fd kyrkvaktmästaren Gustaf Lindberg. Dess äldsta föremål är ett skadat triumfkrucifix från 1300-talet. En timmervisare i täljsten från 1700-talet, orgelpipor, delar från predikstol, en rad begravningsvapen från 1600- och 1700-talen. De sistnämnda består av mindre vapensköldar som efter en adelsmans död bars i likprocessionen och uppsattes i kyrkan kring huvudbaneret. Över museirummet finns i tornet tre nivåer. ÖVRIGT - HANS GEORG SCHÜFFNER föddes i Lidköping och inskrevs som 15-åring vid målarämbetet i Göteborg. 1735 anhöll han om mästarvärdighet. Han bodde sedan först i Lidköping och inspirerades av Läckötraditionen. I slutet av 1730-talet kom han att arbeta med ett flertal kyrkor i Dalsland bl a Fröskogs kyrka. Från mitten av 1700-talet målade han i Värmland. 1750 Stavnäs, 1750 Holmedal, 1753 Glava, 1763 Eskilsäter, 1764 Millesvik, 1767 Ölserud och slutligen 1769 Botilsäter. Troligtvis har han även målat i Kila kyrka. |
