Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SÄFFLE VÄSTBRO 1:4 - husnr 2, BRO KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BRO KYRKA (akt.)
2002-08-22
Interiörbeskrivning
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet består av ett rektangulärt långhus med förhöjt, tresidigt avslutat korparti. Väggarna är putsade och bryts upp av rundbågiga fönster. En profilerad, rikt bemålad taklist med tandsnitt utgör avgränsning mellan mur och blåmålat trätunnvalv. Läktare i väster med orgel med klassicistiskt utformad orgelfasad. Öppna bänkar med anslutning mot yttervägg, fördelade på två kvarter. Altaruppsats i provinciell barock från 1600-talets slut finns bakom en hel femsidigt bruten altarring. Predikstol med rundad, blåmålad korg och ljudtak från 1700-talets mitt på norrsidan. Korets södra sida har ett litet dopaltare och dopfunt. På väggarna hänger epitafier från 1700-talets första hälft.
KYRKORUMMETS mittgång utgörs av stenhällar och gamla gravstenar, som döljs under en gångmatta av ull i gåsögonteknik, gråbrun färgton. Golvlist saknas. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. De okopplade träfönstren är rundbågiga och försedda med nio rutor i varje båge. Innerbågar och karmar är gråmålade. En rikt profilerad taklist med tandsnitt och marmoreringsmålning i brunt, orange, och mörkare rött. Taket utgörs av ett trätunnvalv klätt med vitmålad slätpanel. Vid de tre takkronorna finns en takrosett med roströd botten försedd med en vit genomskuren mönsterrelief. Långhusets väggar hålls samman av fyra stycken svartmålade dragjärn. BÄNKINREDNINGEN från 1936-37 står på ett förhöjt golv av lackade breda brädor. De öppna bänkarna som ansluter mot yttervägg, är fördelade på två kvarter. Gavlarna är försedda med speglar målade i brun botten med grå list. Överliggare i rostrött, brunt och grått. Sits, rygg och psalmbokshållare i grågrönt. Ryggens baksida roströd. De 19 bänkarna på var sida om mittgången har lösa tvådelade dynor i orange kypertvävt tyg. I kyrkan finns fyra stycken större epitafier. De tillhör Anders Svenske (död 1671), Per Lindström (död 1691), Olof Wallencrona (död 1748) och Erik Hård af Segerstad (död 1731). Den senare tillhör en adelssläkt från Småland.
KORET har ett golv av lackade brädor. Kormattan utgörs av ryamatta med brun botten och flerfärgade fält i rosa, vitt och blått. I de snedställda korväggarna sitter blyspröjsade fönster med färgat glas. En femsidig ALTARRING sluter nästan an mot österväggen och har öppningar i söder och norr. Innanför ligger en röllakansmatta. Speglar mot kyrkorummet i brunbeige och rosfärg. Knäfall klätt med brun tyg. ALTARUPPSATSEN tillkommen 1680, som gåva av Bengt Rosenbielke och hans hustru Christina Hildring. År 1749 bekostade Nils Gabriel Uggla från Remmene den gamla altaruppsatsens renovering och tillökning. För detta anlitades bildhuggaren Isak Schullström. Från hans påbyggnad härrör altaruppsatsens yttre avslutningar, dvs de genombrutna bladverken, akantus, samt flera figurer bland annat den stora 6-vingade serafen på listverket ovanför den korsfäste Kristus och de båda änglahuvudena nedtill på konsollerna under kolonnerna. De fyra kvinnofigurerna är äldre och ej tillverkade av Schullström. Moses och Aron på tavlans mittdel kan var Schulltröm. Vid renoveringen 1936 anlitades Värmlands Konserveringsanstalt (proffersorkan Stina Kjellin och konstnären Oscar Jonsson) för att ta fram de ursprungliga färgerna vilka under 1800-talet hade blivit helt övermålade i vitt med och förgyllda detaljer. PREDIKSTOLEN på korets norra sida, tillverkades 1755 av snickarmästaren Jöns Andersson och målades året därpå. Den har en blåmarmorerad korg med rundad form, spegelindelad med förgyllda lister. Korgen vilar på en sexkantig, vitmålad, gjuten fot. Den raka trappan har hela sidostycken. Ovanför predikstolen finns en baldakin, blåmarmorerad och invändigt försedd med en hängande förgylld duva. Baldakinen kröns av kula och kors, förgyllda. Under en period var korgen övermålad och försedd med snidade figurer, dessa togs bort i samband med konserveringsarbeten 1936. Predikstolen konserverades 1974-75. I koret finns en rund dopfunt av sandsten skänkt till kyrkan 1932. "Till minnet af sonen Johan Mohn *25 aug 1875 + maj 1879 skänktes denna dopfunt till Bro kyrka anno 1932 af Caroline Mohn född Stewart, på Remmene." Ett DOPALTARE står mellan dopfunten och fönstret. I koret finns också en öppen bänk vid norra väggen samt en sluten bänk vid södra väggen. Framför predikstolen står ett piano.
SAKRISTIAN har lackat trägolv och putsade väggar. Ett fönster mot öster med två träbågar, 12 rutor per båge, blyspröjs. Ett litet altare mot norrväggen som där är försedd med liten väggnisch i vilken det står ett litet träkors.
LÄKTARE tillkom enligt uppgift 1861 och bärs upp av tre kolonner på var sida om mittgången samt två pelare mot respektive yttervägg. De sex kolonnerna i kyrkorummet står på en fyrkantig, ca 1 m hög, gråmålad bas. De marmorerade skaften har upptill en avslutning som kan liknas vid ett doriskt kapitäl. På golvet på den södra delen av läktaren ligger såpskurade brädor i öst-västlig riktning. En generalskarv i framkant av de östligaste fönstren kan tyda på att det läktaren byggs ut härifrån. Läktarbarriären är svängd utåt mot respektive långsida och består av svarvade balusterdockor som vilar på ett fält dekorerat med liggande speglar. Dockorna är marmorerade i gulbrunt med små blå inslag. Överliggare i brunrött. Räcket är förhöjt med en ställning av metallrör, målat i grått. På läktarens södra sida är gradängen och sju bänkar bevarade. De två främsta bänkarna följer läktarens mjuka form. Mot väggen finns här en bröstlist. På den norra sidan finns fyra snedställda bänkar bevarade längst bak. Resten av bänkarna är bortmonterade för att göra plats åt kören. Golvet är lagt med blå heltäckningsmatta.
VAPENHUSET utgörs av tornets bottenvåning och har stengolv som är nästa helt täckt av en sisalmatta. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt, försedd med gråmålad golvlist. Mot norr finns en delvis inbyggd trätrappa som leder upp till läktaren. Väggen på denna sida är av vitmålad slätpanel. Vitmålade träspjälor i trätrappen. På södra väggen finns nedre delen av ett fönster. Dubbelport i väster av trä, målad i brun-svart. Vitmålat trätak. Dubbelport av trä i öster mot förrum.
Mellan vapenhus och långhus finns ett FÖRRUM med vitmålade panelklädda väggar. Enkla trädörrar mot norr respektive söder. Mot norr; förrådsutrymme, mot söder WC och bänk med vatten, städutrustning. Textilförvaring finns i kyrkorummet i skåp mot västra väggen.
ÖVRIGT - Bildhuggaren ISAC SCHULLSTRÖM föddes omkring 1712, fick burskap i Karlstad 1736, död 1778 i Rolfsbyn i Svanskogs socken, dit han flyttat 1768. Först känd blev Schullström 1735 då han gjorde predikstolen till Östra Fågelviks kyrka i Värmland. Från den tiden var han i drygt fyra decennier anlitad i Värmland och även i Dalsland. Utanför kyrkan har en minnessten rest över Schullström.