Stäng fönster ESLÖV GÅRDSTÅNGA 23:1 - husnr 1, GÅRDSTÅNGA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GÅRDSTÅNGA KYRKA (akt.) | |
| 2016-12-02 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan nås via västportalen som leder in till vapenhuset i tornets bottenvåning. Kyrkportens insida är brunmålad och har kassetterade dörrblad. Ett välvt överljusfönster förser rummet med dagsljus. Golvet är belagt med kvadratiska grågula, röda och svarta klinkerplattor. Väggarna är putsade och kvadermålade med en röd linjebård i övergången till det vitmålade övre väggfältet. Mötet med taket markeras av en zickzack-mönstrad bård i rött och brunt. Taket är putsat och målat med ekpanelsimitation. Längs vapenhusets södra sida löper en svängd trätrappa till orgelläktaren. En pardörr med polykromt glas i dörrbladens övre delar leder in till kyrkorummet. Dörren kröns av överstycket till epitafiet från 1640-talet över Peder Stensen Sommer vars huvudparti hänger på den norra väggen. Den västra delen av kyrkorummet täcks av orgelläktaren som bärs upp av nio ekådrade träpelare. Undersidan är bemålad med ekimitation likt vapenhustaket och väggarna med kvadermålning. På den södra sidan står ett vitrinskåp med fyra träskulpturer vilka daterats till 1600-talet och sannolikt utförts av Jakob Kremberg. Golvet utmed sidorna är belagt med såpade furubrädor medan mittgången markeras av mönstrade terrazzoplattor i svart, grått och rött. Långhuset utgörs av tre kryssvälvda valvtravéer. Valvribbor och sköldbågar är enkelt kvaderindelade med bruna streck och vilar på pilastrar dekorerade med stuckfris. Valvkappornas schablonmåleri utgörs av stiliserade vinrankor i brunt mot en ljust grågul botten. I kappornas mitt finns medaljonger med textremsor med Saligprisningarna (del av Jesu undervisning i bergspredikan och slättpredikan). Kapporna ramas in av bladornamenterade bårder i rött, blått och gult. Även fönsternischerna är dekormålade med polykrom växtornamentik mot ljust gul botten. Orgelläktaren är placerad i tornbågen åt väster och vilar på pelare med fasade hörn och kapitäl med prismatisk dekor. Läktarbarriären bärs upp av volutformade konsoler och en arkitrav bestående av tandsnitts- och äggstavsfriser. Pelare, konsoler och arkitrav är ekådrade medan läktarbarriären är snidad i ek. Barriären är sannolikt ett arbete av Jakob Kremberg och då troligen ett av de sista arbeten mästaren utförde i kyrkan. Sidorna i den genombrutna barriärens rundbågiga öppningar bildar formen av engagerade balusterdockor. Hermpilastrar bär upp en lätt förkroppad list avslutar barriären upptill. Mittgången flankeras av den öppna bänkinredningen och leder fram till koret som är beläget två trappsteg högre än långhuset. Predikstolen är placerad på triumfbågväggens södra sida åt kyrkorummet. Mot triumfbågens norra sida återfinns dopfunten med tillhörande baldakin, snidade av Kremberg. Korgolvet är belagt med samma terrazzoplattor som mittgången. Valvet, som daterats till 1400-talet, målades vid restaureringen 1890 i blått efter förslag från Svante Thulin. Även här utgörs växtornamentiken av vinrankor. I valvkappornas mitt finns medaljonger med mansfigurer. Figuren i kappan över altaruppsatsen i öster förställer sannolikt Kristus. Gravkoret som uppfördes i anslutning till kyrkans nordöstra del avskiljs från koret med ett kapellskrank som fyller hela gravkorets svagt spetsbågiga öppning. Den nedre delen av skranket har grunda herrskapsbänkar med gavlar som kröns av vapensköldar. Mittdelen utgörs av en pardörr. Formen på den genombrutna delen strax ovanför sittbänkarna påminner om den på orgelläktarens barriär, men är här mer skulpturalt artikulerad. Pilastrarnas hermer, ömsom kvinno- ömsom mansgestalter, lyfter alla på sina klädnader för att blotta lejonansikten. Ovanför arkaden, i höjd med hermernas huvuden, svävar bevingade puttiansikten. I mitten av valvöppningens övre bågfyllning syns livets och kunskapens träd slingra sig om varandra. Till vänster står Adam och Eva. I grenverket över dem klänger ormen, avbildad i kvinnokropp med fladdermusvingar som frestar Eva med ett äpple. Längst till vänster i bågfältet återges de sju dödssynderna inramade av vinranksringar. På den högra sidan om trädet, dygdens sida, återfinns en kalvariegrupp med den korsfäste Jesus samt de sörjande Maria och Johannes vid korsets fot. Längst ut återges de sju dygderna symboliserade av människogestalter i ringar av vinrankor. Gravkoret fungerar idag som sakristia. Ett nygotiskt gjutjärnsfönster i den norra väggen förser rummet med dagsljus. Koret är välvt med ett kryssvalv vars ribbor vilar på profilerade knippepilastrar i alla hörn utom i det sydvästra hörnet där de bärs upp av konsoler. Väggar och valv är avfärgade i bruten vit kulör. Golvet utgörs av svarta och vita kalkstensplattor som lagts i ett oregelbundet schackmönster. Mot den östra väggen står ett epitafium av sand- och kalksten till minne till minne av den danske riksmarskalken och fältmarskalken Steen Maltesen Sehested. Konsthistorikern Anna-Maria Göransson drar i sin avhandling om Kremberg slutsatsen att han bör vara upphovsman även till detta epitafium, trots att det utförts i sten. På kapellskrankets baksida sitter kistplåtar från 1600- och 1700-talen vilka kan knytas till släkten Ramel. Inredning och inventarier Altaret som står bakom altaruppsatsen härrör från romansk tid. Altarskivan är tillverkad i kalksten och har en relikgömma i mitten. Den lätt avfasade framkanten är vitmålad. Altarskivan vilar på ett blockaltare av rött tegel. Altarringen är femkantig och utgörs av balusterdockor med joniska kapitäl. Räckverket är ekådrat och har förgyllda trepass upptill. Hand- och knäfall är stoppade och klädda med vinröd sammet. Altaruppsatsen snidades i ek 1612 och var ett av de första arbeten Jakob Kremberg utförde för Gårdstånga kyrka. Predellans inskription berättar att altaruppsatsen bekostats av Anna Brahe, och tavlan omges av de Braheska och Sehestedska vapen. Fotpartiet har en rektangulär inskriptionstavla med nattvardens instiftelseord. Huvudpartiets målning (osignerad) omges av en kraftig rullverksram och återger nattvardens instiftande. Fyra kolonner med korintiska kapitäl bär upp överstyckets bjälklag. Mellan kolonnerna på ömse sidor om tavlan står Petrus och Paulus. Sidorna anslutas med rikt utsirade flyglar vilka pryds av Christian IV:s och hans hustrus vapen. Överstycket utgörs av en rullverkskartusch med oval inskriptionstavla som kröns av tre trumpetblåsande änglar. Kartuschen flankeras av evangelisterna Markus och Lukas som vilar mot sina respektive attribut, lejonet och oxen. Dopfunten med tillhörande baldakin och handdukshållare tillkom kyrkan 1621 och är snidad i ek av Jakob Kremberg. Funten är åttkantig och bärs upp av en karyatid och sju atlanter. Cuppans åtta reliefer återger syndafloden, Israeliternas räddning ur röda havet, omskärelsen, Jesu dop, Johannesdopet, det kristna dopet, Naaman tvår sig i Jordanfloden från sin spetälska samt besegrandet av ondskan. Cuppan avslutas upptill av ett listverk bestående av äggstavs- och tandsnittsfriser. Ovanför funten hänger baldakinen i en rikt skulpterad ekkonsol. Baldakinen har formen av en åttkantig kupol med rundbågiga nischer med puttifigurer som håller olika pinoredskap. Överstycket bärs upp av åtta hermer föreställande dygder. Överst står Kristus hållandes i världsklotet, som bildar länk mellan baldakin och konsol. Kronan på predikstolen i Lunds domkyrka anses vara förebilden för baldakinens utformning. Mittavlan i handdukshängaren som är placerad på väggen mellan funten och baldakinen föreställer Kristi dop. Det rikt utsirade överstycket bärs upp av en karyatid och en atlant. Sidorna flankeras av utsirade flyglar. Orgeln tillverkades 1956 i Köpenhamn av orgelbyggaren Wilhelm Hemmersam. Orgelhuset är tillverkat av rödmålad kryssfanér. Fasaden är indelad i tre sektioner med träpipor i de yttre och metallpipor (återanvända från den tidigare orgeln) i den mittersta sektionen. Spelbordet är vänt från kyrkorummet och har två manualer och pedal. Bänkinredningen tillverkades sannolikt av Jakob Kremberg omkring 1621 i samband med herrskapsbänkarna i koret. Kvarteren var ursprungligen stängda. Vid okänd tidpunkt, möjligen i samband med restaureringen 1889–90, avlägsnades bänkdörrarna vars utseende är okänt. Kvarteren består av ådringsmålade bänkar placerade på trägolv. Bänkgavlarna har enkel utformning med dubbla kannelerade pilastrar och arkitrav med tandsnittsfris. Ryggstöden består av ramverk med enkelt profilerade fyllningar. Bänkinredningen var tidigare målad i gråblå kimrökskulör men är idag ekådrad. Herrskapsbänkarna i koret har motsvarande grundform men är avsevärt rikare utsmyckade (se interiör). Predikstolen med tillhörande trappa och baldakin snidades i ek av Jakob Kremberg 1609–12. Den sexsidiga korgen är fäst i triumfbågens sydvästra sida och nås från koret via en tillhörande trappa. På predikstolsdörrens överstycke syns arken med lagens tavlor, vilken vilar på döden och djävulen. De fyra evangelisterna symboliseras av sina respektive attribut och överst kröns arken av Kristi kors. Dörren flankeras av skulpturer föreställande Moses med lagtavlorna till vänster och Johannes döparen med lammet till höger. Predikstolskorgens fem relieffälten delas in av kraftfulla skulpturer föreställande de fyra evangelisterna samt Petrus och Paulus. Reliefbilderna skildrar Moses utdelande av det heliga ljuset, Jesajas syn i templet, pingstundret, livsträdet samt Johannes och de sju ljusen. Över korgen hänger en sexsidig baldakin med bemålade vapensköldar och över predikstolstrappan en kartusch föreställande besegrandet av ondskan. Den stora kyrkklockan göts i malm av Andreas Wetterholtz i Malmö 1741. Klockans slagring och övre del pryds av akantusfriser och sidorna av textfält. Lilla kyrkklockan göts i malm 1963. Klockans övre del, midja och slagring är dekorerade med textband. |
