Stäng fönster HÖÖR HÖÖR 59:25 - husnr 1, HÖÖR KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÖÖR KYRKA (akt.) | |
| 2017-10-11 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset i tornet. Golvet är belagt med kalkstensskivor medan väggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Taket utgörs av tornvåningens brädgolv på synliga bjälkar. Utmed södra väggen löper en brant trappa upp till tornvåningen som är inrett som vaktmästeri och därifrån vidare till tornkammare och klockvåning på plan 3 och 4. Under trappan finns utrymmen för wc och förråd, inklädda med stående vitmålade panel. Mot den norra väggen finns två äldre gravhällar uppställda och i det nordöstra hörnet återfinns en fattigstock. På den östra väggen hänger ett Series Pastorum. Till kyrkorummet leder svängdörrar i lackad ek uppbyggda som ramverk med små glasade rutor. Dörrarna sitter i en rundbågig nisch där tympanonfältet pryds av en sandstenstavla med två lejon i relief, vilken flyttades hit från det medeltida vapenhuset när detta revs och tornet byggdes. Långhuset är tre travéer långt medan tvärskeppet i form av de båda korsarmarna och korsmitten är två travéer brett och fem långt. Samtliga valv utgörs av kryssvalv med ribbor med kvadratiskt snitt som utmed väggarna vilar på tresprångiga pilastrar och i tvärskeppets centralaxel på granitkolonner. Långhusets valv är medeltida, med reservation för det västligaste som kan ha tillkommit senare, och har vagare spetsbågeform än tvärskeppets nygotiska valv från 1890. Väggar och valv är vitmålade. På golven ligger kalkstensplattor utom i korsmitten där viktoriaplattor i svart, vitt och rött från 1890 bevarats. Långhusets öppna bänkkvarter står på upphöjda trägolv. Två av långhusets norra fönster är försedda med glasmålningar av Gunnar Theander utförda 1937 respektive 1955. Glasmålningarna var fram till 1969 placerade i korets fönster men flyttades i samband med att målningar av Martin Sjöblom tillkom på två av korsarmarnas östra fönster. I långhusets västra vägg, över dörren mot vapenhuset, finns en nisch där kopian av Thorvaldsens Kristusstaty är placerad. Norra korsarmen upptas till stor del av orgeln samt den bakomliggande sakristian som inryms i en inbyggnad av gråmålad panel med orgelns bälgverk placerat ovanpå. I övrigt finns här skåpsinredning utmed norra väggen, en flygel samt lösa stolar. Den södra korsarmens delas av en glasvägg, där den södra delen fungerar som samlingsrum för bland annat barnaktiviteter men även som sidokapell. Mot den östra väggen står ett mobilt altare som kan förflyttas till långhuset vid behov. I den norra delen av korsarmen finns en ljusbärare och lösa bord och stolar. I koret och absiden täcks golven av ljusa sandstensplattor. Absidens golvnivå är ett steg högre än korets. Väggar och valv är liksom i övriga kyrkorummet vitmålade. Korets kryssvalv med pilastrar har samma utformning som i långhus och korsarmar och lär vara medeltida, medan absidens hjälmvalv i kyrkans vård- och underhållsplan beskrivs som ”nyslaget”, vilket möjligen ska tolkas som att det tillkommit under 1900-talet. Byggnadsdelarna upptas närmast i sin helhet av altarring och altaruppsats. Inredning och inventarier Altaruppsatsen med altarbord är ett utpräglat renässansarbete i ek tillverkat på tidigt 1600-tal, möjligen färdigställt 1609, av den namnkunnige träsnidaren Jacob Kremberg. 1615 försågs altaruppsatsen med polykromt måleri vilket emellertid avlägsnades i sin helhet 1890. Altaruppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd med kolonner som bär upp ett ljudtak vilket kröns av ett gavelmotiv. Corpus har tre fält där det centrala pryds av en skulptur av Madonnan med barnet, vilken härstammar från kyrkans medeltida altaruppsats. Skulpturen tycks ha återanvänts av Kremberg i den ursprungliga kompositionen men byttes ut i slutet av 1800-talet. Efter en tid på Historiska museet i Lund är den åter tillbaka. Altarets antemensale framställer de fyra apostlarna som hermer med åldrade ansikten. Eftersom Krembergs figurframställningar ofta speglade hans egen ålder kan denna del ha tillverkats senare, möjligen på 1630-talet. Den halvrunda altarringen i trä är uppbyggd som en arkadgång målad i grått, grågrönt och rött. Knä- och handfall är klädda med rött tyg. Predikstolen i ek tillverkades 1601 av Jacob Kremberg och bemålades två år senare. Liksom på altaruppsatsen avlägsnandes allt måleri 1890. Korgens fem sidor har skurna reliefer framställande Isaks offrande, Bebådelsen, Herdarnas tillbedjan, Nattvarden och Korsfästelsen. Dessa indelas av karyatider föreställande Tron, Hoppet, Självbehärskningen, Klokheten och Rättvisan stående på volutformade konsoler. Den senare adderade trappan i ek har en barriär med utformning lik altarringen. En tidigare trappa med dörr finns bevarad i tornkammaren. Till predikstolen hörde en ursprungligen en baldakin som gått förlorad även om vissa fragment finns bevarade på Historiska museet i Lund. Predikstolen är placerad i korsmitten, där södra korsarmen möter långhusets övergång till koret. Den romanska dopfunten tillverkad i Höörsandsten är samtida med kyrkan och dess äldsta inventarium. Mårten Stenmästare har själv signerat den i runskrift, vilket är ett av tecknen på att han är kyrkans byggmästare eftersom dessa även brukade hugga kyrkans dopfunt. Den runda cuppan pryds av repstavsmotiv och växtornament med rank- och bladmotiv samt ett skäggigt manshuvud som av vissa tolkats som ett självporträtt av Mårten. Foten utgörs av en attisk bas med hörntappar som vilar på en fyrkantig plint. Den öppna bänkinredningen tillkom 1890 och har tidstypisk nygotisk utformning med gavlar dekorerade med bland annat fyrpass, flerpass och spetsbågemotiv. Bänkarna har psalmbokshållare och ryggstöd uppbyggda av liggande spontade brädor. Mot koret avslutas de två kvarteren med skärmväggar uppbyggda som ramverk med fyllningar. Bänkinredningen är målad i en grågrön kulör med detaljer i rött och vitt. Den nuvarande orgeln är tillverkad av Orglarstvo Močnik och Tomaž Močnik i Slovenien 2009–10 med automatiserad bälgtrampning av Åkerman & Lund. Den invigdes 2011 och beskrivs i Lunds stifts orgelinventering som ”historiskt inspirerad med förebilder i sydtysk senbarock/rokoko”, och har den tyske orgelbyggaren Gottfried Silbermanns orglar som förebild. Den automatiserade bälgtrampningen med kilbälgar sägs vara unik i Sverige, där även orglar i sydtysk stil varit mycket ovanligt. Kyrkan har haft fyra tidigare orglar, tillverkade av Mårtenssons Orgelfabrik AB 1960, Salomon Molander & Co i Göteborg 1890, Sven Fogelberg i Lund 1853 samt kyrkans första orgel som byggdes 1751 av Christian Hardt i Malmö och 1843 köptes från Maglarps kyrka. Kyrkan har tre kyrkklockor av vilka den äldsta göts redan på 1400-talet av Jacob Jode i Stralsund och i översättning bär inskriptionen ”O, Kristus, du ärans konung, kom med Frid! Hjälp Gud, med din nåd, att ditt verk må lyckas väl för mig. Jaco Jode, en Guds tjänare. Amen. Amen.” Klockan är en av de äldsta inom Frosta kontrakt men kom emellertid inte till Höör förrän 1605. Kyrkans andra klocka är gjuten i Höör 1632 men har rämnat och omgjutits flera gånger, senast 1914. 1957 fick kyrkan sin tredje klocka, gjuten av Ohlssons klockgjuteri i Ystad och skänkt av en anonym församlingsmedlem. Bland kyrkans övriga inventarier bör nämnas ett antal äldre föremål som numera förvaras på Lunds historiska museum, däribland triumfkrucifix och krucifix från 1300-talet, ett medeltida rökelsekar, ett antependium från 1700-talet samt figurer som 1890 plockades bort från Krembergs altaruppsats. |
