Stäng fönster HÖÖR MUNKARP 4:40 - husnr 1, MUNKARPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MUNKARPS KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom huvudentrén i tornets bottenvåning nås vapenhuset. Rummet är i det närmaste kvadratiskt. Golvstråket mellan huvudentrén och dörren som leder vidare in i kyrkorummet är belagt med gula tegelplattor indelade i smårutigt mönster medan sidopartierna är belagda med senare tillkommen röd klinker. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Rummets ljusinsläpp kommer från den undre delen av de södra och norra fönstren vilka sitter i djupa nischer och delas av ett platt och vitputsat innertak. Längs den norra väggen löper en svängd gråmålad trätrappa som tillkom 1947 upp till tornets nästa våning. Såväl ytterporten som pardörren som leder in till kyrkorummet har insidor med tre fyllningar i vardera dörrbladet. Ytterporten är gråmålad medan dörren mot kyrkorummet är brunlaserad. Tornet har utöver vapenhuset tre våningsplan. Kyrkorummet utgörs av långhus, fullbrett kor och avslutande femsidig absid i öster. Långhusets och korets fem travéer är slagna med kryssvalv vars valvribbor har fyrkantig profil och vilar på knippepilastrar med rektangulär planform, kragband och trapetskapitäl. Gördel- och sköldbågar är rundbågiga. Valven är liksom väggarna slätputsade och vitkalkade. Varje travé har ett fönster i norr och söder i djupa nischer. I söder finns innerbågar av gjutjärn med blyinfattat och delvis polykromt glas. I norr har de tidigare innerbågarna avlägsnats. I den mittersta travéen på sydsidan återfinns sydportalen vars pardörr invändigt är gråmålad med tre fyllningar i vardera dörrblad. Långhuset har golvbeläggning av rött och gult tegel i diagonalställt mönster, vilket är en replika av det ursprungliga golvet som lär vara bevarat men överspacklat under nuvarande golv. De öppna bänkkvarteren står på gråmålade trägolv. Koret har två steg högre golvnivå och är belagt med grå och röda kalkstensplattor. Långhusets västra travé upptas av orgelläktaren och dess underbyggnader som inrymmer sakristia, förråd, wc samt elcentral. Läktaren vilar på två pelare med avfasade hörn och tärningskapitäl som bär upp en bjälke på vilken läktarbarriären står. Läktarbarriären är uppbyggd som ett ramverk med släta fyllningar och indelas av enkelt utformade pilastrar. Den förkroppade överliggaren är marmorerad i grågrönt liksom pelarna och bjälken. Barriären är täckmålad i grått med ljusare grå marmorering i fyllningarna. Underbyggnaderna är mot mittgången utförd i spontad och vitmålad panel medan väggarna mot långhuset är slätputsade och vitmålade. Absiden avskiljs från det övriga kyrkorummet genom en rundbågig tribunbåge. Golvbeläggning och golvnivå är desamma som i koret. Väggar och ribbvalvet är slätputsade och avfärgade i en kulör bruten till en gulare ton än i det övriga kyrkorummet. Valvets ribbor med fyrkantig profil vilar på vardera en pilaster placerad mellan de fem fönstren, vilka har innerbågar av gjutjärn med blyinfattat och polykromt bemålat glas. Målningarna har gemensamt tema men skiljer sig i detalj och färgställning mellan fönstren. Mot den östra väggen finns en relativt låg gråmålad skärmvägg uppbyggd som en ramverkskonstruktion med fyllningar som döljer östentrén från kyrkorummet. Utrymmet bakom skärmväggen används för förvaring. Inredning och inventarier Altaret som tillkom 2004 utgörs av ett enkelt och nätt utformat bordsaltare i oljad ek. Altarskivan i vit och gul marmor eller marmorimiterande sten pryds av ett litet försänkt grekiskt kors i varje hörn. På altaret står ett glaskors och två ljusstakar av glas. Kyrkan tidigare altaruppsats och altarring har avlägsnats. Den sistnämnda ersattes 2004 av lösa knäfall i gråmålat trä och rött tyg. Dopfunten i sandsten har daterats till tiden mellan 1150 till 1175 och tillhör en grupp av fyrsidiga dopfuntar som brukar benämnas Munkarpsgruppen. Cuppan pryds av palmettbård, repstav och rundbågemotiv omslutande rosetter. Basen, som även den har kvadratisk planform, är timglasformad med vulst. Predikstolen överfördes liksom dopfunten från den medeltida kyrkan och ska ha tillverkats 1612–1615 av den namnkunnige träsnidaren Jacob Krembergs verkstad. Enligt ett anbudskontrakt från 1882 skulle även en baldakin medfölja predikstolen till den nya kyrkan, vart denna försvunnit är inte känt. Korgen är femsidig med fyra fält och en öppning mot trappan. Hörnen markeras av karyatider föreställande dygderna Tålamodet, Tron, Klokheten och Rättvisan. De fyra sidorna har rundbågar som omger motiven Herdarnas tillbedjan, Korsfästelsen, Uppståndelsen samt Himmelsfärden, allt i skuren relief. Den smala foten med hexagonal planform och den svängda trappan med barriär av smala svarvade balusterdockor tillkom i samband med flytten till nuvarande kyrkan. Detsamma gäller för dagens brunbetsade utförande som är typiskt för det sena 1800-talet. Predikstolen var innan dess polykromt bemålad. Bänkinredningen tillkom 1894 och utgörs av tre öppna kvarter, det ena löper längs hela långhusets norra vägg medan de två i söder delas av gången till sydportalen. Alla kvarter avslutas åt öster med skärmar av ramverk och fyllningar. Gavlarna är sågade i volutliknande former och avslutas upptill av utkragande tympanonfält. Ryggstöden utgörs av ramverk med liggande rektangulära fyllningar. Bänkarna har bokställ, fotstöd och rockhängare. Färgsättningen gick innan restaureringen 2004 i brunt och gult men är idag utförd i grå kulörer där fyllningarna har stiliserad marmorering i ljusare ton. Orgelfasaden ritad av Carl Möller tillkom när kyrkan fick sin första orgel 1892 (enligt vissa uppgifter 1895). Den tredelade nygotiska fasaden har en relativt enkel utformning med spetsgavlar som kröns av korsblommor och flankeras av pilastrar med filer. De synliga piporna är placerade i trifoliebågar. I mittpartiet som är högre och bredare vilar bågarna även på kolonnetter. Fasaden är färgsatt i två grågröna kulörer med detaljer i rött. Den nuvarande orgeln som invigdes 1964 byggdes av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund och har 12 stämmor fördelade på två manualer och bas. De båda kyrkklockorna i tornet härstammar från den gamla kyrkan. Storklockan lär var från 1704 men blev enligt dess inskription omgjuten 1846 av G. O. Fredriksson i Kristianstad. Lillklockan göts 1788 hos änkan Maria Wetterholtz i Malmö. Av kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse kan särskilt nämnas en madonnaskulptur från 1300–talet och ett krucifix från 1400– talet vilka idag förvaras på Historiska Museet i Lund. Replikor av dessa med rekonstruerad bemålning utfördes 2004 av bildhuggare Mårten Hultenberger och sattes upp i kyrkan. Madonnan hänger norr om triumfbågen framför dopfunten och krucifixet på långhusets västra vägg. |
