Stäng fönster ESLÖV HURVA 35:1 - husnr 1, HURVA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
HURVA KYRKA (akt.) | |
2017-10-10 |
Interiörbeskrivning |
---|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster når besökaren först ett mindre vindfång. Golvet är belagt med rött äldre tegel och väggarna är vitputsade. Via enkla fyllningsdörrar målade i bruten vit kulör nås trappor som löper i tornets västmur. Den södra leder till orgelläktaren och den norra till tornvåningen. Insidan av den ådringsmålade ytterporten har fyra fyllningar i vardera dörrblad. Pardörren mot kyrkorummet, även den ådringsmålad, har tre fyllningar i varje dörrblad, av vilka de övre är försedda med småspröjsat trådglas. Kyrkan saknar egentligt vapenhus och innanför vindfånget nås kyrkorummet som består av tornets bottenvåning om en travé, långhuset om tre travéer samt det kvadratiska koret. Golven är belagda med grå och svarta viktoriaplattor i diagonalt mönster samt en bård bestående av två ränder. Bänkkvarteren på ömse sidor mittgången, där det ligger en röd textilmatta, står på något upphöjda tegelgolv. Väggarna är liksom ribbvalven slätputsade och vitmenade. Ribborna har fyrkantig profil och landar på tresprångiga pilastrar med enkelt profilerade anfanglister. Gördel- och sköldbågar är spetsbågiga. Fönsterbågarnas insida är gråmålade, innerbågar saknas. Valvtravéen i tornets nedervåning upptas i sin helhet av den ådringsmålade orgelläktaren som vilar i murverket samt på fyra kolonner i trä med kvadratisk bas och tärningskapitäl. Barriären består av smala balusterdockor med profilerad överliggare, och har höjts genom ett enkelt gråmålat smidesräcke. I utrymmet under läktaren har bänkrader avlägsnats till förmån för bland annat skåp för textilförvaring, klädhängare och ett mindre bord med stolar. Koret avskiljs från långhuset genom en rundbågig triumfbåge över vilken Fredrik I:s monogram hänger. Bakom altaret, som tillsammans med altarringen upptar stora delar av koret, finns en enkel skärmvägg av stående brädor målat i en bruten vit kulör. Genom fyllningsdörrar på ömse sidor altaret nås det innanförliggande utrymmet som nyttjas som sakristia. Golvet utgörs av ett trägolv som liksom skärmväggens och ytterdörrens insidor är målade i en bruten vit kulör. Långhusets och korets takstolar i ek är av gotiskt typ och sannolikt samtida med den senmedeltida valvslagningen, men har i senare tid förstärkts med furu av grövre dimension. Ekvirket är i sin tur delvis återanvänt och skulle således kunna härstamma från kyrkans uppförande. Inredning och inventarier Altaret i trä består av en ramverkskonstruktion med marmorerade fyllningar och altarskiva. Fyllningarna flankeras av karyatider. Under en tandsnittsfris i ramverkets överstycke finns en förgylld inskription rörande 1892 års restaurering av kyrkan. Marmoreringarna går i rött, svart och grått medan ramverken är mörkbetsade eller ådringsmålade. I övrigt är altaret färgsatt i rött, gult, svart, blått, vitt, grönt samt förgyllning. Altaruppsatsen är rikt snidad i renässansstil och tillverkades 1630. Bemålningen i grönt, grått, blått, svart och med inskriptioner i förgyllning tillkom i samband med restaureringen 1892, vilket anges på altarets krön. Över predellan står fyra hermer där de mittersta föreställer dygderna Temperatia (Självbehärskningen) till vänster och Sapientia (Visheten) till höger. Altartavlan utgörs av en pannå med förgylld text på svart botten med Jesu instiftelseord. Mittpartiet flankeras av vingar med sköldar med det danska riksvapnet. Ett kraftigt listverk med änglahuvuden skiljer altaruppsatsens huvudstycke från överstycket där en målning framställer Lammet med korsfanan. Altaruppsatsen kröns av Kristian IV:s namnskiffer. Den cirkulära altarringen i trä består av smala balusterdockor snarlika läktarbarriärens målade i svart med förgyllda detaljer, bland annat kors. Balustraden är öppningsbar i söder och norr. Hand- och knäfall är stoppade och klädda med röd sammet. Innanför altarringen är golvet upphöjt och klätt med en korsstygnsbroderad matta med röda stiliserade blommor på blå botten. Predikstolen med baldakin är tillverkad 1748 av den i regionen flitigt anlitade träsnidaren Johan Ullberg. Ullberg var bördig från Hurva men större delen av hans knappt 40-åriga produktion av predikstolar och altaruppsatser utfördes under de år han hade verkstad i Finja, så även predikstolen i Hurva kyrka. Den polygonala korgen vilar på en åttasidig fot och är uppbyggd av ramverk med fyllningar vilka flankeras av för Ullberg karaktäristiska volutformade pilastrar. Fyllningarna liksom korgen i övrigt pryds främst av akantusornamentik i relief, även detta typiskt för Ullberg. Baldakinen är hjälmformad med nedhängande lambrekänger och en centralt placerad duva i innertaket. Såväl predikstol som baldakin är delvis mörkbetsade eller ådringsmålade samt polykromt bemålade i bland annat rött, blått, grönt, gult, vitt, svart och förgyllning. I långhusets sydöstra hörn står den medeltida dopfunten i sandsten. Den odekorerade cuppan har rund planform och är svagt konisk. Den senare tillkomna foten är lika bred som cuppan och rak med karnisformad avslutning upptill. Den ekådrade bänkinredningen från 1892 i öppna kvarter har nygotiska skulpturerade gavlar med spetsigt överstycke, delvis svängda former och kolonnetter. Utsmyckning i relief finns i form av lunettbågar, fyrpass, trifoliebågar och mångpass. Ryggstöden består av ramverk med fyllningar. Bänkarna, som även är försedda med psalmbokshållare och fotstöd, utfördes som exakta kopior av de i Höörs kyrka. Dessa tillkom vid en restaurering 1890 som leddes av arkitekt Fredrik Ekholm, Stockholm, som därmed skulle kunna vara den som stått för ritningarna. Den nuvarande orgeln tillverkades av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund 1975 och har 10 stämmor fördelade på två manualer och bas. Den tredelade nygotiska orgelfasaden har bevarats från den tidigare orgeln, vilken byggdes 1912 av Eskil Lundén i Göteborg. Fasaden är ådringsmålad och arkitektoniskt uppbyggd med dekorativa detaljer som fialer, kannelering, rundbågefris och trifaliebågar i relief. Mittpartiet kröns av ett tympanonfält med Det allseende ögat och under detta finns den förgyllda texten LOFSJUNGER HERRANOM! på svart botten. Kyrkan har två kyrkklockor av malm. Lillklockan saknar inskription men lär enligt Ingvar Rohrs artikel Kyrkklockor inom Frosta kontrakt publicerad i Frostabygden 1996 ha gjutits på 1200-talet och därmed vara kontraktets äldsta kyrkklocka. Av en artikel författad 1912 av Mats Åmark i den av Vitterhetsakademin utgivna tidskriften Fornvännen att döma bör den även kunna räknas till en av landets äldsta kyrkklockor. Storklockan är rikligt dekorerad och göts av 175o av Andrea (ibland Andreas) Wetterholtz i Malmö. |