Stäng fönster HÖRBY LYBY 56:1 - husnr 1, LYBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LYBY KYRKA (akt.) | |
| 2017-09-19 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkan nås via västportalen som leder in till det kvadratiska vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med brunröd och ljust varmgrå klinker. Väggarna är putsade och målade i ljust gulbeige kulör med profilerad taklist i bård i blått, gult och rött. I det plana, putsade och vitmålade taket hänger en pendlad prismaformad lykta av mässing och råglas. Kyrkportens insida har liksom dörren till torntrappan och pardörren till kyrkorummet tre fyllningar i varje dörrblad. De två förstnämnda är målade i mörkbrun kulör medan den sistnämnda är ekådrad. Kyrkorummet har långhus i fyra travéer, fullbrett kor som även utgör korsmitt, två kvadratiska korsarmar samt en tresidig absid i öster. Valven i korsarmarna och korsmitten spänner över ungefär dubbelt så stor yta som de i långhuset. Byggnadsdelarna har tillkommit vid olika tidpunkter men sammanbinds av en enhetlig utformning som i stor utsträckning härrör från Henrik Sjöströms restaurering 1903. Golvet är belagt med diagonalställt vitt och brunrött klinker. På ömse sidor om långhusets och korsarmarnas mittgångar står den nygotiska bänkinredningen på upphöjda trägolv. Samtliga byggnadsdelar är slagna med ribbade kryssvalv. Långhusets fyra travéer, varav de tre östra är medeltida, har spetsbågiga sköld- och gördelbågar medan korsarmarnas och korsmittens är rundbågiga. Väggar, valvribbor samt sköld- och gördelbågar är putsade och kvadermålade i en varmgrå kulör med röda fogar. Valvkapporna är målade i en varm ljusgul ton med bårder i rött och blågrått. Predikstolen och dopfunten är placerade i korsmitten, söder respektive norr om altarringen som skjuter ut från absiden, där kvadermålningen istället går i ljusgult medan ribbvalvets kappor är målade i gråblått med samma bårder som i övriga kyrkorummet. Sköldbågarna över absidens fönster är parabelformade. En polykromt bemålad skärmvägg av ramverk med fyllningar är sammanbyggd med altaruppsatsen och skapar ett utrymme bakom uppsatsen som tidigare använts som sakristia. Innanför den upphöjda altarringen ligger en handbroderad matta från 1936. Orgelläktaren som upptar långhusets två västra travéer bärs upp av kvadratiska pelare och infästningar i yttermuren. I den västra travéen är läktaren underbyggd med väggar av stående fasspontpanel i ljusblått som skapar utrymme för sakristia, väntrum och WC. Här står läktarpelarna dikt an mot väggen och har gavlar från de borttagna bänkraderna monterade på sig, inmålade i samma gråblå kulör. Läktarbarriären har ett enkelt utförande uppbyggd av ramverk målat i ljusgrått med fyllningar som markeras av förgylld pärlstav. Över mittgången pryds barriären av texten ”LOFSJUNGEN HERREN”. På vinden finns spår av igenmurade romanska fönsteröppningar högt placerade på långhusets väggar. Takstolarna är huvudsakligen i furu från ombyggnaden 1853, men det finns även återanvända delar av ek. Inredning och inventarier Altaret är tillverkat 1903 av furu. Baksidan utgörs av ett skåp med två luckor. Altaruppsatsen i renässansstil snidades i ek 1624 och har tillskrivits den tyske bildhuggaren Statius Otto. Uppsatsen har sex centrala fält ordnade med två i bredd och tre i höjd. De nedersta utgörs av text och de övre illustrerar passionsberättelsen. Fälten flankeras av tre apostlar med attribut. Skulpturerna avslutas neråt med blommor i relief. Ett kraftigt listverk bär upp krönpartiet med den uppståndne Kristus i relief och Christian IV:s monogram. På sidorna finns skurna snäckformade vingar med blomstermotiv och små figurer. Den polykroma färgsättningen har grå botten ljusblå botten med detaljer ibland annat ljusblått, mörkblått, rött, grönt, och förgyllning. Altaruppsatsen renoverades 1902 under ledning av arkitekt Henrik Sjöström, efter att ha förvarats på kyrkvinden mellan åren 1870 till 1901. En skärmvägg som tillkom vid restaureringen 1903–04 är sammanbyggd med altaruppsatsen och avskärmar utrymmet bakom altaruppsatsen som tidigare använts som sakristia. Snickeriet har en nedre och en övre rad med fyllningar, däremellan en gördellist och överst en krönlist som båda är smyckade med enkla sniderier. De nedre fyllningarna är kvadratiska med hörnklossar. De övre har rundbågemotiv i relief. Såväl gördellisten som krönlisten har smyckats med enklare träsniderier. Väggen har accenter i rött och grön mot grå botten. Även den segmentbågeformade altarringen tillverkades 1903–04 och utgörs av en balustrad med svarvade gråmålade dockor. Knäfallet och överliggaren är stoppade och klädda med vinrött sammetstyg. Dopfunten av sandsten är medeltida och har tillskrivits Torrlösagruppen. Den runda cuppan med uttömningshål pryds av palmettbård och flätat repmönster och är målad med tunn grå oljefärg. Den svagt koniska foten har rektangulär planform och överst en vulst. Predikstolen i polykromt bemålad ek anses liksom altartavlan vara ett verk av Statius Otto utfört 1624. Korgen har oregelbunden femsidig form och vilar på ett sexsidigt fundament med fyllningar och kraftig sockel. På korgens fem sidor framställs syndafallet, Jesu födelse, korsfästelsen, uppståndelsen och himlafärden i relief, flankerat av de fyra evangelisterna med attribut. Trappans barriär har två rombformade fyllningar. Predikstolens färgsättning går igen från altaruppsatsen. Predikstolen renoverades 1902 under ledning av arkitekt Henrik Sjöström, efter att ha förvarats på kyrkvinden mellan åren 1870 till 1901. Skulptören Per Månsson rekonstruerade då bland annat de två södra skulpturerna. Den öppna bänkinredningen i nygotisk stil tillkom vid restaureringen 1903 och är tillverkad i ekådermålad furu. Ryggstyckena utgörs av ramverk med nio speglar medan gavlarna är dekorerade med bland annat skurna rosetter och voluter. Dekorationerna är delvis bemålade i rött och grönt. Orgeln tillverkades 1912 av Eskil Lundén i Göteborg och har tolv stämmor fördelade på två manualer och pedal. Ur Lunds stifts orgelinventering: ”Stort kulturhistoriskt- och musikaliskt värde. Kvalitetsorgel i originalskick av en viktig svensk orgelbyggare. En unik rörpneumatisk traktur kopierad av Sauer. Veterligen finns ingen ytterligare sådan bevarad av Lundén.” Orgelfasaden i klassicistisk stil som ursprungligen hörde till en orgel tillverkad 1856 är ljust gråmålad med förgyllda detaljer och har synliga pipor. Det förhöjda mittpartiet kröns av förgyllda voluter och en harpa och flankeras av pipor ordnade som halvkolonner. Fasaden flyttades till sin nuvarande plats på läktaren i samband med förlängningen av långhuset 1879. I tornet hänger två kyrkklockor, båda gjutna av Mag. Kielström i Malmö. Storklockan är från 1788 medan lillklockan tillverkades 1773 och göts om 1801 av Lars Olsson i Malmö. |
