Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HÖRBY LÅNGARÖD 9:1 - husnr 1, LÅNGARÖDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

LÅNGARÖDS KYRKA (akt.)
2017-09-21
Interiörbeskrivning
Interiör
Kyrkans huvudentré är placerad i korsarmen i söder och ett litet vindfång förstärker väderskyddet till rummet. Kyrkporten är en pardörr av stående plank med omålad insida och rundbågigt överljus. Inåt kyrkorummet är vindfånget rikt utsmyckat med en spegelindelad pardörr med överljus samt ett tempelgavelformat överstycke i nygotisk stil. Hela partiet är målat i ljust grå kulör. Korsarmen utgörs av två travéer slagna med ribbförsedda kryssvalv. Golvet är lagt med fiskbensmönstrat hårdbränt tegel medan väggar och valv är putsade och vitkalkade. Korsarmen används idag som dopkapell och är möblerad med lösa stolar i lackerad björk med snörflätad sits riktade mot öster. Under det östra fönstret som flankeras av två rundbågiga nischer finns ett mindre altare och framför detta står kyrkans medeltida dopfunt. Fönstret bär glasmålningar av konstnären Pär Lindekrantz och fungerar som altartavla.

Långhuset utgörs av fyra travéer slagna med kryssvalv. Golvet är belagt med fiskbensmönstrat hårdbränt tegel lika golvet i korsarmen. Väggarna är slätputsade och vitkalkade med fragment av medeltida målningar på ömse sidor om norrfönstret i andra travéen från koret räknat. En markering i putsen på norrväggen antyder en tidigare norrport. De två östra valven pryds av senmedeltida kalkmålningar i ljusa jordfärger i rött, gult och grått. Målningarna framställer skapelseberättelsen, syndafallet och utdrivande ur paradiset. Runt illustrationerna är valven rikligt dekorerade med olika mönster och växtornamentik. Långhusets fasta bänkinredning är uppdelad i tre kvarter kring mittgången och gången till korsarmen. Predikstolen med baldakin är placerad i rummets nordöstra hörn.

Den västra travéen upptas i sin helhet av orgelläktaren med underbyggnad av spontad lockpanel i oljad furu försedd med en pardörr samt två flankerande enkeldörrar. Här ryms sakristia, vapenhus och textilförråd. Vapenhuset i tornets bottenvåning återfinns längst i väster medan sakristian med textilförvaring är placerad i den norra delen. Kalkstensplattor i grått och brunrött täcker golvet i båda utrymmena. Tak och innerväggar är klädda med lockpanel av oljad furu och ytterväggarna är vitkalkade. Ovanför den västra portalen, som utgörs av en pardörr, sitter ett lunettfönster.

I långhusets östra del markeras övergången till koret med en rundbågig triumfbåge, en höjning av golvnivån med ett steg samt en kant av huggen granit mellan långhusets tegelgolv och korets kalkstensplattor i rombiskt mönster. Koret utgörs av en travé vars kryssvalv har senmedeltida kalkmålningar samtida med långhusets. Enligt vissa källor illustreras på de fyra valvkapporna delar ur St Nikolaus av Myras liv, medan andra källor menar att endast ett av helgonen är St Nicholaus. I koret finns även kalkmålningar på väggarna. Större delen av norrväggen upptas av ett Sankt Göran och draken-motiv, som dock saknar delar till följd av den sentida fönsteröppningen. Det samma gäller på sydväggen, där motiven tolkats som St Eligius och St Lars. Centrerat i koret finns altare, altaruppsats och altarring. I absiden bakom altaret täcks hjälmvalvet av en målning över Kristi himmelsfärd. I den östra väggen finns ett litet och smalt rundbågigt blyinfattat fönster och i murverket åt sydost finns en liten nisch.

Inredning och inventarier
Altaret i polykromt bemålat trä är ihåligt med öppningsbara luckor på baksidan mot absiden. Framstycket består av ett ramverk i blågrå kulör med två infällda speglar marmorerade i svart och gult, vilka omges av en tunn list i rött och grönt. Den brunmålade altarskivan omsluts av en tandsnittsfris i blågrått och rött.
Altaret är införlivat i och möjligen samtida med altaruppsatsen i snidat trä som tillverkades 1755.
Färgsättningen går i blågrått rött, grönt och guld. Predellan (sockeln) bär i förgylld text på svart botten inskriptionen ”MUFET VITAM QUI VULT ACCIPERE VITAM. AUGUSTIN”, latin för ”Den som vill bevara sitt liv måste förändra det”. Altartavlan i skuret trä framställer Den sista måltiden och härrör troligen från det äldre altaret som lär ha tillverkats 1593. Reliefen flankeras av två snidade figurer, på den norra sidan Moses och på den södra sidan Johannes Döparen. I krönpartiet återfinns Adolf Fredriks monogram.

Altarringen i trä är hästskoformad med öppning mot altaret och består av vitmålade balusterdockor med detaljer i guld. Sarg och sockel är gråmålade medan överliggare och knäfall är klädda i rött skinn.

Dopfunten av sandsten anses vara tillverkad på 1000-talet, och skulle i så fall vara äldre än kyrkan. Cuppan är rund och hög med släta sidor och saknar uttömningshål. Foten är kvadratisk. Dopfunten var under 1800- och 1900-talet delvis bemålad. Sin nuvarande placering i dopkapellet i korsarmen fick den vid restaureringen 1963.

Den polykromt bemålade predikstolen tillverkades vid 1700-talets mitt av den i Skåne välrepresenterade träsnidaren Johan Ullberg (1708–1778). Korgen är tresidig och indelas av volutformade pilastrar som flankerar speglar med växtmotiv i relief. Under den enkelt profilerade överliggaren löper ett inskriptionsfält med förgylld text mot svart botten. Korgen vilar på en fyrsidig fot med profilerad nederdel. Predikstolen har grå bottenfärg medan dekorationerna går i blått, rött, vitt och guld. Den överhängande baldakinen är sexsidig och smyckad med rocailler, eldurnor samt en tofsförsedd lambrekäng. Innertaket pryds av en förgylld sol. Baldakinen är bemålad i samma kulörer som predikstolen.

Den öppna bänkinredningen i tre kvarter är tillverkad i vitlaserad furu av Westerlunds snickerifabrik i Hörby i samband med 1963 års restaurering. De enkelt utformade bänkgavlarna har välvd överdel och frästa spår som bildar en spegel, vilka är laserade i mahognyrött medan spåren är målade en gråblå kulör. Ryggstöden är svagt välvda och försedda med psalmbokshållare. Korsarmens lösa stolar tillverkades vid samma tillfälle av Sorö stolefabrik i Danmark.

Orgeln byggdes 1966 av orgelbyggare Johannes Künkel i Stångby och har åtta stämmor fördelade på två manualer och bas. Orgelfasaden är liksom orgelhuset tillverkat 1909. Den tredelade fasaden har ett klassicerande uttryck med högre mittparti och är vitmålad med detaljer i gråblått och förgyllning.

På triumfbågen hänger ett bemålat krucifix med en lidande Kristus, dock med kungakrona istället för törnekrona, ett attribut som inom bildkonsten vanligen förekommer på Kristus i majestät. Krucifixet anges i vissa källor vara ett sent 1300-talsarbete, medan andra bedömer det vara en replika tillverkad på 1500-talet efter romansk förlaga.

Kyrkans två kyrkklockor hänger i tornet. Storklockan i malm tillverkades 1587 och pryds med den inskriptionen VERBUM DOMINI MANET IN ETERNUM, Guds ord förbliver i evighet. Lillklockan, även den i malm, göts 1633 av Wilhelm Rieb Borger i Malmö och omgöts 1856 av L.R.L Brausewetter i Hörby men omgöts 1856.