Stäng fönster HÖRBY SÖDRA RÖRUM 28:1 - husnr 1, SÖDRA RÖRUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SÖDRA RÖRUMS KYRKA (akt.) | |
| 2017-09-22 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkans huvudentré i väst leder in till vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med rött tegel i löpförband. Utmed de slätputsade och vitkalkade väggarna är golvteglet bitvis gult. Taket är slätputsat och vitkalkat med synliga bjälkar målade i en ljust röd kulör. Kyrkporten är en inåtgående pardörr i lackad ek med fyra fyllningar i varje dörrblad. I nord- och sydväst finns dörrar till torntrappa respektive elcentral. Dörrbladen har fyra fyllningar och är målade i blågrått, vetegrått och ljust rött. Till kyrkorummet leder en pardörr med profilerade fyllningar och samma färgställning. Gjutjärnsfönstrens insida är målade i ljust grått. Mot den södra och norra väggen står två gravhällar från 1700-talet. I vapenhuset finns även en mindre klockstapel där kyrkans lillklocka från 1300-talet hänger, en fattigstock samt en äldre järnkista. Kyrkorummet utgörs av långhus, korsarmar och fullbrett kor i öster. Golvet är belagt med gult tegel som genom sin ytbehandling erhållit en kalkstensliknande kulör. I långhusets och korsarmarnas mittgångar samt i korsmitten ligger röda ullmattor. Väggarna är slätputsade och vitmålade, över bröstningslisten som löper i höjd med fönstrens nederkant med linoljefärg, ovanför med kalkfärg. Kraftiga pilastrar med förgyllda kapitäl bär upp det plana innertakets synliga och tätt liggande bjälklagskonstruktion. Bjälkarna är brunfernissade medan fyllningarna är slätputsade och målade i en ljust brun kulör. I korsmitten finns en flack blåmålad kupol med stjärnhimmel. Fönstren är placerade i djupa nischer. Ytterbågarnas insida är liksom i vapenhuset målade i en ljust grå kulör, medan de sekundärt tillkomna innerbågarna i trä med endast en horisontell spröjs är målade i en mörkare grå kulör. Västra delen av långhuset upptas till sin hela bredd av orgelläktaren som vilar i murverket samt på två vitmålade kolonner i trä med kvadratisk bas och kapitäl som står i de öppna bänkkvarteren. Läktarbarriären utgörs av en arkad med profilerad överliggare målad i vetegrått med ljust röda detaljer. Barriären har senare höjts med ett svartmålat stålräcke. I norra korsarmens nordöstra hörn finns ett sentida förråd av enkla reglade och gipsade väggar. Till korsarmarnas trapphus eller absider leder rakt avslutade dörrar med tio kvadratiska fyllningar målade i blågrått, vetegrått och ljust rött. Rummen, som används till förvaring, har snarlik gestaltning som i kyrkorummet, med gult golvtegel, vitputsade väggar och gjutjärnsfönster med ljust grå insida. Korets högre golvnivå nås via tre trappsteg i polerad betong. Golvet är täckt av en grå heltäckningsmatta. En dörr söder om altaruppsatsen leder in till absiden som är inredd till sakristia. Här täcks golvet av en marmorerad plastmatta. Väggarna med bröstningslist är målade i ljust brunt, golvsockeln i blågrått och taket vitputsat. De två rundbågiga järnfönstrens insida är målade i ljust grått. Fyllningsdörren i öster är målad i blågrått, vetegrått och ljust rött och leder till ett mindre vindfång där en granittrappa leder ner till ytterdörren. Sakristian är möblerad med skrivbord, stol och klädhängare. Här finns även kyrkans textilförvaring i högskåp. Torn, vindar och orgelläktaren nås via trappan i vapenhuset, vars nedre del utgörs av en gjuten spiraltrappa med putsade väggar och tak. Högre upp i tornet övergår trappan till en träkonstruktion. Tornrummen har plankgolv och vitputsade väggar. Orgelläktaren nås från första våningsplanet, medan kyrkvinden nås från det andra. Mellan dessa våningar finns mitt i rummet en lanternin. Det tredje våningsplanet inrymmer klockbocken med två klockor. Inredning och inventarier Altaruppsatsen är ett renässansarbete av en okänd träsnidare, enligt en numera övermålad inskription tillverkad 1663. Den är arkitektoniskt uppbyggd med kolonner, pilastrar och entablement. Sidorna pryds av vingar och överst syns danske kungen Fredrik 3:s namnschiffer, trots att Skåne varit svenskt sedan 1658. Den nuvarande färgsättningen fick altaruppsatsen 1911 av J.M. Pettersson i Hörby. Det polykroma måleriet domineras av blått, rött, grönt och förgyllning. Predellan har inskriptionsfält med latinsk text på svart botten flankerat av änglahuvuden. I corpus omger Moses och Johannes som friskulpturer altartavlan som framställer nattvarden i relief. I överstycket syns Kristus, Paulus och Petrus som friskulpturer och mellan dessa finns två fält med oljemålningar av betydligt senare datum, troligen senare delen av 1800-talet, framställande korsfästelsen och himmelsfärden. Enligt uppgift ”förfinades” altaruppsatsen 1742 av den mycket produktive bildhuggaren och målaren Johan Ullberg. Möjligen kan Ullberg ligga bakom altartavlan, då just nattvarden är ett återkommande motiv i hans altartavlor, även om några av Ullbergs typiska kännetecken här saknas. 2004 konserverades altaruppsatsen av konservator Magnus Wihlborg från stiftelsen Skånehantverk. Den halvrunda altarringen är samtida med kyrkan. Barriären är uppbyggd som ett ramverk målat i vetegrått med kvadratiska blinderingar med ljusröda profiler och ljusblå cirkulära fyllningar på förgylld botten. Knä- och handfall är stoppade och klädda med blått tyg. Kyrkans medeltida dopfunt av sandsten är placerad i korsmittens nordöstra hörn. Den runda cuppan som saknar dekor och uttömningshål sammanlänkas genom ett kort skaft med en kvadratisk fot med avfasade hörn. Dess relativt enkla utformning kan möjligen härledas till att den är omhuggen. Predikstolen är sannolikt tillverkad kring 1688 och är enligt traditionen skänkt till kyrkan av den danske kungens räntmästare Peder Viibe, vars släktvapen är ett av två som pryder korgens bildfält. Här framställs även korsfästelsen och himmelsfärden. Bildfälten flankeras av skulpturer föreställande evangelisterna samt S:t Mattias. Dagens färgsättningen tillkom vid en restaurering 1911. I den medeltida kyrkan var predikstolen monterad i väggen. Vid överförandet till den nya kyrkan tillverkades ny fot och trappa med barriär, båda av enklare karaktär. 2004 konserverades predikstolen av konservator Magnus Wihlborg från stiftelsen Skånehantverk. Kyrkans öppna bänkinredning omger mittgångarna i långhus och korsarmar. De kraftiga bänkgavlarna har en relativt enkel klassicistisk utformning med rundad framkant och en oktagonal kolonnett som bär upp överstycket. Ryggstöden består av ramverk med tre fyllningar målade i vetegrått och ljust rött, i övrigt är bänkarna målade i blågrått. Sittdynorna är klädda med ljust rött tyg. Bänkarna har fotstöd och hylla för psalmbok. Orgeln från 1962 är byggd av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har 16 stämmor fördelade på två manualer och bas. Orgelfasaden härrör från kyrkans första orgel, byggd 1888 eller 1890 av Rasmus Nilsson, Malmö. Den klassicistiska fasaden är tredelad med högre mittparti. De synliga piporna är placerade i rundbågiga öppningar flankerade av engagerade kolonnetter med förgyllda kapitäl som bär upp entablement vilka upptill avslutas med en tandsnittslist. Fasaden är målade i vetegrått med ljusröda och förgyllda detaljer. Kyrkan har tre kyrkklockor, av vilka två härstammar från den medeltida kyrkan och då hängde i den fristående klockstapeln. Lillklockan från 1300-talet som numera hänger i en liten klockstapel i vapenhuset togs ur bruk 1968 då kyrkan fick en ny lillklocka gjuten av M & E Ohlsson i Ystad. Storklockan ansågs 1747 på grund av sin form vara äldre än lillklockan, vilket skulle göra den till en av de äldre klockorna inom Frosta kontrakt, men har sedan dess omgjutits 1767 och 1849. På södra korsarmens östvägg hänger ett triumfkrucifix i ek som daterats till mitten av 1400-talet och tros vara ett nordtyskt arbete. Idag saknar krucifixet bemålning men i 1929 års inventarieförteckning anges att det hade färgspår. På törnekronan fanns rester av grönt med röda blodsdroppar medan håret hade blåsvarta färgfragment. |
