Stäng fönster HÖRBY SALLERUP 10:1 - husnr 1, ÖSTRA SALLERUPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA SALLERUPS KYRKA (akt.) | |
| 2017-09-21 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Vapenhuset innanför huvudentrén i väster har golv av röd kvadratisk klinker och slätputsade och vitmålade väggar. På norrväggen, som tidigare utgjorde långhusets yttervägg, syns den skråkantade sockel som exteriört löper runt större delen av kyrkan. Innertaket är klätt med pärlspontpanel. Entrédörrens inre dörrblad har tre speglar vardera och är målade i två grå kulörer med grön profilering. Samma utformning och färgsättning har de två förrådsdörrar som flankerar entrédörren samt den pardörr i norr som nås via tre trappsteg i granit och leder in till kyrkorummet. Källaren under vapenhuset utgör bårhus och är inrett med golv av röd och vit klinker samt slätputsade och vitmålade väggar och tak. Mot den södra väggen, under tre tätt sittande långsmala fönster, finns ett altare murat i rött tegel. Kyrkorummet har sedan tillbyggnaden 1864 nord–sydlig orientering, med altaret placerat centralt mot den medeltida långhusväggen i norr. Golvet är täckt med röd kvadratisk klinker utom i de två stängda bänkkvarteren som står på ett upphöjt golv av lackad furu. Väggarna är putsade och vitkalkade. Långhusets östvägg kring triumfbågen mot koret är emellertid inte vitkalkad. Här syns istället fragment av medeltida måleri. Det plana innertaket är klätt med betsad pärlspontspanel i furu och bryts över mittgången upp i ett tunnvalv som bärs upp av klassicistiskt utformade pelare målade i en ljust grå kulör. Fönstret bakom altaret är försett med glasmålningar (se vidare Inredning och inventarier). I det breda murverket i väster ansluter långhuset till sakristian i tornets bottenvåning genom ett rundbågigt valv, i vilket kyrkorgeln är placerad. Bakom orgeln är valvöppningen igenbyggd med en vägg av stående furupanel. Sakristian nås genom en enkel spegeldörr norr om orgeln. På väggen väster om valvbågen är en del av den ursprungliga sydportalens tympanonfält uppsatt på konsoler. I öster ansluter det medeltida koret med halvrund absid som idag fungerar som sidokapell möblerat med lösa stolar. Golvnivån ligger ett steg över långhusets och är belagt med något mindre röd kvadratisk klinker. De slätputsade väggarna bär fragment av såväl romanska som barocka kalkmålningar, de senare utförda på 1600-talet. Bland de romanska motiven finns Kristus i majestät och de tolv apostlarna i absiden och Den samariska kvinnan på korets norra vägg. I absidens södra vägg finns ett inmurat rektangulärt skåp och strax intill en mindre nisch. Rakt i öster syns spår av en igenmurad tidigare öppning. Blomstermotiven i korets kryssvalv är utförda på 1600-talet. I tribunbågen finns Karl XI:s monogram samt årtalet 1667 och på triumfbågens undersida i framställs de fyra evangelisterna samt Guds lamm i rundlar. Korets väggmålningar fortsätter på kyrkvinden ovan valvet. Sakristian i tornets bottenvåning nås genom västporten eller från kyrkorummet via dörren i panelväggen mot långhuset. Övriga väggar är vitputsade, medan golv och tak är utförda i furu. Rummet är bland annat möblerat med ett större bord samt skåp för textilförvaring. En trappa av trä löper utmed väst- och sydväggarna upp till tornets två övre våningar, där den första används som förråd för äldre inventarier och det andra rymmer en klockbock i ek. Kyrkvinden nås utifrån, via stege till kortaket och en lucka i långhusets östra gavel. Korets och absidens takstol är av ek och sannolikt en ursprunglig romansk takstol som byggts om i samband med valvslagningen. På delar av korvindens väggar finns fragment av romanska kalkmålningar bevarade, bland annat framställande Kristi barndomshistoria. Målningarna täcks delvis av mineralull. Långhusets takstol av furu och återanvänd ek är senare tillkommen. Inredning och inventarier Kyrkan har fyra altare, samtliga tillkomna i samband med Eiler Græbes restaurering 1962–65. I det medeltida koret finns ett enkelt utformat altare tillverkat i vitputsat handslaget tegel med skiva av slipad Komstadkalksten. I bårhuset återfinns ett liknande altare, dock oputsat. Huvudaltaret mot långhusets norrvägg i obehandlad furu är utfört som ramverk med tre speglar. I sakristian finns ett mindre altare i tygklädd masonit. Som altartavla fungerar fönstret över altaret, med glasmålningar utförda av konstnären Hugo Gehlin 1935. Målningarna framställer Kristus i vit klädnad mot blå bakgrund. I en bård längs fönsterbågen löper i stilistiskt typsnitt texterna ’’GUD VARE TACK SOM GIVER OSS SEGER GENOM VÅR HERRE JESUS KRISTUS’’ samt ”JAG LEVER I SKOLEN OCK LEVA”. Predikstolen i polykromt bemålat och förgyllt trä tillverkades i samband med att kyrkan byggdes ut 1864 och stora interiöra förändringar gjordes. Den stod då i långhuset nordöstra del men står sedan restaureringen 1962–65 i det nordvästra hörnet. Från samma restaurering härrör dagens färgsättning i ljust rött, ljust grått, grönt samt förgyllning. Korgen har oktagonal form med en spegel på varje sida. Mellan speglarna och den profilerade överliggaren löper bibelcitatet Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det. Luc. 11 kap. 286. Även det koniska understycket och den kubiska foten är försedda med speglar. Fotens sockel är profilerad. Baldakinen är liksom predikstolen oktagonal och pryds av förkroppade listverk och vågformad lambrekäng. Ovansidan är färgsatt enligt samma princip som predikstolen medan undersidan föreställer en stjärnhimmel. Dopfunten i huggen sandsten är kyrkans äldsta inventarium, troligen tillkommen under 1100-talets andra hälft, och har tillskrivits Genarpsgruppen. Placeringen har ändrats under århundradena, sedan 1963 står den i långhusets nordöstra hörn. Cuppan, som har uttömningshål, är dekorerad med palmettfris, repstav och upp- och nervänd rundbågefris. Fotens övre del är rund med fyra hörntassar medan nedre delen är kvadratisk. Dopfunten står på en i förhållande till foten stor rund sockel, vilken vilar på en större rund häll som är nedsänkt i golvet. Den fasta bänkinredning som består av två slutna bänkkvarter är samkomponerad med predikstolen. Även här utgörs de dekorativa elementen av enkla speglar och profilerad överliggare. Färgställningen går igen från predikstolen, men på beige botten istället för ljusgrå. Ryggstödens lutning har senare justerats för ökad komfort, sannolikt vid restaureringen 1962–65. Orgeln tillverkades i samband med restaureringen 1962–65 av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund och har sju stämmor fördelade på två manualer och pedal. Den modernistiska och tredelade orgelfasaden med synliga pipor ritades av arkitekt Eiler Græbe. Kyrkan har två kyrkoklockor. Storklockan i malm göts första gången 1550, men har omgjutits 1812 och 1949. Klockan pryds av en ornerad fris och inskriptioner kring omgjutningarna samt bibelcitat. Lillklockan i malm är gjuten i Malmö 1617 och har inskription på latin. |
