Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HÖRBY ÖSTRABY 23:1 - husnr 1, ÖSTRABY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ÖSTRABY KYRKA (akt.)
2017-09-21
Interiörbeskrivning
Interiör
Genom västportalen i tornets bottenvåning nås vapenhuset. Det kvadratiska rummet har kalkstensgolv, slätputsade och vitmenade väggar samt vitmålat innertak av pärlspontspanel. I rummets nordvästra hörn finns en trappa som leder upp till tornet och kyrkvinden, delvis inklädd i gråmålad pärlspont. På motsatt sida i sydväst finns ett förrådsutrymme, även detta utfört i gråmålad pärlspont. I vapenhuset står kyrkans tidigare storklocka från 1546 och en järnbeslagen fattigbössa från 1600-talet. De dubbla fönstren i norr och söder sitter i gemensamma djupa nischer. Ytterportens insida är utformad som en gråmålad fyllningsdörr. Dörren mot kyrkorummet sitter i en rundbågig valvöppning över vilken det löper ett textband i svart samt årtalet 1743. De glasade dörrbladen är rakt avslutade och över detta finns ett småspröjsat lunettformat överljus.

Kyrkorummet består av det medeltida långhuset, koret med absid och 1800-talets korsarm. Golvet är belagt med ljusa fyrkantiga kalkstensplattor. Väggarna är slätputsade och vitkalkade medan taket utgörs av ett tunnvalv av spontant virke målat i en ljust blågrå kulör. Över valven spänner listband mellan vägg och tak löper en profilerad och marmorerad gesims.

I mittgångarna ligger blåa mattor och på ömse sidor om dessa står öppna bänkkvarter på upphöjda trägolv målade i en ljusgrå kulör. Närmast koret har bänkrader tagits bort till förmån för lösa stolar. Långhusets östra del är upphöjt med två trappsteg och fungerar som en förlängning av koret. Här är predikstolen placerad i det nordöstra hörnet och dopfunten i det sydöstra.

I tribunbågen avskärmas absiden från resten av kyrkorummet genom en enkel skärmvägg. Absiden är inredd som sakristia och har äldre kalkstensgolv och vitkalkade väggar och valv. Östporten insida är gråmålad med fyllningar och sitter i en djup nisch.

Korsarmens södra del upptas av orgelläktaren med underbyggnader. Läktarbarriären är blåmålad och utformad som ett ramverk med kvadratiska fyllningar, vilka indelas av pilastrar med förgyllda detaljer. Från orgelläktaren kan ett fragment av kyrkans tidigare dekorationsmåleri i form av en bladslinga i grågrönt mot rödbrun bakgrund beskådas vid södra väggens takfot.

I utrymmet under läktaren finns väntrum med pentry, RWC och en trappa upp till läktaren. Golvet är belagt med rektangulära stenplattor och väggarna och läktarens brädade undertak är vitmålade. Här syns även de kvadratiska pelare med fasade kanter som bär upp orgelläktaren.

Inredning och inventarier
Altaruppsatsen från 1604 är ett renässansarbete i trä med polykrom bemålning. Den är arkitektoniskt uppbyggd kring tre engagerade doriska kolonner som bär upp ett entablement och kröns av ett gavelmotiv. Predellan har två liggande texttavlor som flankeras av kvinnohuvuden på kolonnernas baser. Corpus utgörs av två större texttavlor med evangelietexter inramade av rundbågiga flätband och sidovingar med frukter och änglahuvuden i relief. I gavelmotivet sitter en tavla med en krönt vapensköld.

Altarringen har rundbågig planform och utgörs av en rundbågearkad med ekådringsmålade kolonnetter med detaljer i rött och grönt. Överliggaren är täckmålad i mörkt brunt medan knäfallet är klätt med röd sammet och har en ljusbrun sockel.

Dopfunten av sandsten tillskrivs Hylliegruppen och är sannolikt samtida med kyrkan. Cuppan är cylinderformad och dekorerad med palmettbård och dubbla repstavar. Den timglasformade foten med vulst har kvadratisk planform och tappar i hörnen.

Predikstolen tillkom 1601 och är tillverkad i polykromt bemålat trä där rödbrunt dominerar med detaljer i rött, grönt, blått, grått, svart och förgyllning. Korgen är hexagonal där två sidor är öppna och ansluter till en enkel svängd trappa. Övriga sidor har rundbågiga tavlor, två med blomstermotiv och två med ätterna Rosensparres respektive Gyldenstiernas vapen. Hörnen markeras av kolonnetter med förgyllda doriska kapitäl. Korgen vilar på en oktagonal fot täckmålad i brunt.

Den öppna rödmålade bänkinredningen är fördelad på fyra kvarter, två i långhuset och två i korsarmen. Gavlarna avslutas upptill av trepassformer med fyrpassblinderingar med förgylld kant. Strax ovan sittytan finns rundlar med fyrpassblinderingar och nedtill rundbågeblinderingar. Ryggstöden är indelade i tre speglar. På bänkarna ligger stoppade dynor klädda med ljusblått linnetyg.

Kyrkan fick sin första orgel 1867 i samband med att läktaren byggdes i den nyuppförda korsarmen. Denna orgel, som var tillverkad av Sven Fogelberg i Lund, ersattes 1902 av en orgel byggd av Johannes Magnusson, Göteborg. Dagens orgel är tillverkad 1958 av Wilhelm Hemmersam, Köpenhamn och har 15 stämmor fördelade på två manualer och bas. Den femdelade fasaden med högre mittparti har enkel modernistisk utformning med vitmålade sidor och synliga pipor, av vilka de yttre är i furu. I läktarbarriären sitter ett tredelat ryggpositiv.

Kyrkan har tre kyrkklockor. Den äldsta från 1546 är sedan 1967 placerad i vapenhuset. Klockhalsen har ett textband med inskription. Lillklockan från 1640 har dekor i form av maskaroner, textband och bladfris. Kyrkans nuvarande storklocka i brons göts 1967 av M. & E. Ohlsson i Ystad och var en donation från församlingsmedlemmen Nils Persson. Klockan har ett Anna själv tredje-motiv i relief formgiven av kyrkans dåvarande kantor Nils Guttorp.

Av övriga inventarier kan särskilt nämnas ett polykromt bemålat krucifix med kristusfigur från senare delen av 1400-talet och kors av yngre datum. Krucifixet är placerat på altaret. På väggen söder om triumfbågen finns en polykromt bemålad träskulptur med Anna själv tredje-motiv, även denna har daterats till 1400-talet.