Stäng fönster ÖSTRA GÖINGE GRYT 5:1 - husnr 1, GRYTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GRYTS KYRKA (akt.) | |
| 2019-03-01 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Från huvudentrén i väster kommer man in i ett litet vindfång eller en förhall till kyrkorummet. Västra halvan av utrymmet under läktaren rymmer olika inbyggnader medan den östra halvan är integrerad med kyrkorummet. På var sida om vindfånget finns dörrar till inbyggnaderna under läktaren. Det norra utgör förråd och i södra finns ytterligare ett mindre förråd och en trappa till läktaren. Läktaren är uppbyggd på pelare målade i en gröngrå nyans. Innertaket som är läktarens brädtäckta undersida är gråmålad. Övriga snickerier går i pärlgrått eller gråbeige. Innerdörrarna är spegeldörrar av enkelt utseende med kammarlås. De övre speglarna har en rombiskt spröjsad form. Inne i förrådet finns en äldre färgsättning på pelare och paneler målade i mörk brun träådring sannolikt från 1800-talet. I förrådet syns också rester av en kvadermålning i en sandstensfärgad nyans med rödmålad fogindelning. Måleriet tillhör 1800-talets andra hälft och fanns vid denna tid i hela kyrkorummet. Tornets bottenvåning täcks av ett kryssvalv vars fyra ribbor möts i en rundel i valvkrönet, en valvform som är vanlig under 1500-talet. Valvets ribbor och sköldbågar utgår från murarna utan pilastrar. Mellan förhallen och kyrkorummet finns en pardörr vars övre speglar är glasade. Långhuset och de västra delarna bestående av den romanska torndelen och det senmedeltida tornets östra halva är möblerat med bänkar. Mellan de båda tornensamt mellan det äldre tornet och långhuset finns gavelmurarna kvar med spetsbågiga tornbågar. Den östra tornbågen mellan långhuset och det äldre tornet, är något högre och har markerade vederlag. Den äldre torndelen har en mycket smal rektangulär planform och har möjligen ursprungligen haft en tredelad planlösning. Mittpartiet är valvslaget med ett kryssvalv slaget från sidomurarna utan pilastrar. Valvet påminner om kryssvalvet i det senmedeltida tornet och kan vara från samma tid. Sidopartierna täcks av höga tunnvalv med en antydan till spetsbågeform. Ursprungligen bör någon form av trappa ha lett upp till tornets övre våningar, vanligen var denna belägen i den södra delen. Det egentliga långhuset täcks av två travéer med stjärnvalv. Båda utgår från höga pilastrar murade med fem språng som bär upp valvens stomme i form av gördel-, sköldbågar och valvribbor. Kragbanden består ett par utskjutande murskift, det övre något indraget från det undre. Det västra valvet har lite enklare form än det östra och knyter samman de tre ribborna från varje pilasterknippe i en stjärnform vid valvkrönet. Det östra valet har förutom denna uppbyggnad även horisontella ribbor murade på tvärs från de längsgående ribborna vilket skapar en spindelnätsliknande form som har släktskap med perpendikularstilens nät och solfjädersvalv. Långhuset och de västra utrymmena har en enhetlig inredning med putsade och vitmålade väggar och valv, gröngråmålade bänkar och golv av brunlaserade brädor. Längst fram i långhusets nordöstra hörn finns en öppen yta intill gravkoret där kyrkans medeltida dopfunt står. Intill denna finns ett bevarat parti av ett äldre golv av rött murtegel lagt på flatan där dopfunten tidigare varit placerad. Mot triumfbågsmuren i öster finns ett medeltida, murat altare. Altaret är putsat och vitkalkat och upptar i stort sett hela norra triumfbågsmurens bredd. Delar av ett likadant altare finns bevarat under predikstolen från 1600-talet, på södra sidan av triumfbågen Koret är mycket högt beläget i förhållande till långhusets golvnivå och en trätrappa med sex steg leder upp till koret i triumfbågen. Vid trappans ovansida leder en dörr in till predikstolstrappan. Triumfbågen förefaller vara ursprunglig och har mycket hög, rundbågig form med profilerade vederlag. Sockeln är skråfasad. Triumfbågens synliga sockel visar att korets golvnivå bör vara nära den ursprungliga. Inne i koret syns också grundstenar till tegelvalvets pilastrar vilket också tyder på att golvnivån sannolikt inte har höjts under senare tid. Liksom i långhuset är korets väggar och valv putsade och vitmålade. Valvet är ett kryssvalv murat från höga pilastrar med tre språng och vederlag utförda som på långhusvalven. Några horisontellt murade ribbor skär de vertikala ribborna på samma sätt som i det östra långhusvalvet Ett litet parti med kalkmålningar är framtagna på insidan av triumfbågen, mot norr. Kalkmålningen är utförd som en baldakin över dopfunten från 1500 talet som står intill triumfbågen. Baldakinmålningen har troligen utförts av målare Maltzan från Kristianstad som vid mitten av 1700-talet utförde liknande målningar i Hjärsås och Knislinge kyrkor. Altaret och altaruppsatsen är placerade längst i öster och framför dessa finns en nästintill rund altarring i mörkt trä och röd sammetsklädsel. Golvet i koret är av ljusbrunmålade brädor liksom trappan från långhuset. Mot öster delas koret av från sakristian i absiden genom en vitmålad brädvägg. En spegeldörr leder in till sakristian vid altarets norra sida. Golvet i sakristian är av brädor som i koret men beläget ytterligare två steg upp. Yttermurarna är putsade och vitmålade medan innerväggen mot väster och snickerier går i beige färg. Inner taket som består av ett skivmaterial är vitmålat. Sakristian är möblerad med ett svartmålat bord och ett par stolar som inköptes vid 1700-talets mitt. I absidens nordvästra hörn sitter ett väggfast skåp infällt i muren. Skåpet är av svartmålat trä med skuren dekor i renässansstil. I skåpet förvarades kyrkans nattvardstyg. I söder leder en dörr ut till kyrkogården. Dörren är gammaldags med narar på insidan och gångjärns beslag i 16-1700-talsstil. Orgelläktaren utgör ett rätt stort utrymme under tornvalvet. Orgeln står intill läktarens östra sida och består av en enkel gråmålad inbyggnad med en fasad i klassicerande stil. Spelbordet är placerat vid orgelhusets norra sida. Golvet på läktaren är av brunlaserade brädor. Läktarbarriären är indelad i speglar och målad i grått. I den mittersta finns en målad text i guld: Halleluja Loven Gud i hans helgedom. På ömse sidor om mittspegeln syns två pilastrar med bas och kapitäl. Runt kapitälen finns dekorativ utsmyckning med bland annat en förgylld pinjekotte. Gravkoret eller Grevekoret ligger ett halvplan högre upp från golvnivån i långhuset och fungerar som en läktare ovanför ett gravvalv. Gravkoret är öppet mot kyrkorummet med en stickbågig valvöppning som går att stänga till med en järngrind. Grindens ramverk är också av smide och har ett rikt dekorerat överstycke med familjen Jennings vapen sköld Golvet består av kvadratiska gråsvarta kalkstensplattor lagda på diagonalen. Väggarna är putsade och vitkalkade liksom innertaket som består av ett så kallat gratvalv där valvkapporna möts i en spetsig vinkel utan ribbor Gravkorets avskurna hörn är synliga även invändigt. Norra muren upptas av en stor minnessten över Friherre Carl Axel Hugo Hamilton som var landshövding i Kristianstads län och köpte slottet Wanås 1756. Efter hans död lät Betty Jennings uppföra gravkoret där de sedan kom att vila. Minnesstenen över Hugo Hamilton är av svart sten med inskription i guld och utförd i rokokostil med ett högt mittparti och uppåt svängda flikar vid sidorna. Vid västra väggen, under står en mindre gravhäll vilken anger namnen på de sex gravlagda i gravkoret däribland Betty Jennings och Baron Hamilton. Mot öster leder en dörr ut till kyrkogården. Dörren liksom överljusfönstret är gråmålat. Möbleringen i övrigt består lösa stolar som står vända mot kyrkorummet. Gravvalvet under greveläktaren täcks av ett flackt tunnvalv och väggarna och valv är slätputsade och vitkalkade. Gravkoret utgör ännu gravplats för ett flertal kistor. Ingång en till gravkoret har varit från långhuset men är numera igenmurad. Via ytterdörren i tornets södra sida kommer man till en smal murtrappa i södra muren, vilken leder upp till tornets andra våning. Detta våningsplan är mycket lågt i tak och är endast tillgängligt genom valvkappornas ovansida. Väggarna består av det rikligt skolade stenmurverket utom den östra muren som är murad av mer kvaderliknande stenar med minimala fogar och delvis putsad. Taket består av tredje våningens golvbjälklag av kraftiga ekbjälkar och ovanpåliggande brädgolv. En trappa i rummets västra del leder upp till tredje våningen som är klockvåning. Murverket är liksom i andra våningsplan synligt. Ljudöppningarna har stickbågiga omfattningar murade av rött och svartbränt tegel. Nischernas insidor är putsade. Klockvåningen upptas av klockstolen som är en försträvad stolpkonstruktion av bilad ek och furu för kyrkans två klockor. Torntaklaget är en sinnrik konstruktion av ek, möjligen ursprunglig. Takstolarna består av sparrar och två hanband varav de två yttersta takstolarna och en i mitten har bindbjälkar och stolpar fogade mellan bindbjälken och hanbanden. Dessutom finns längsgående styrbjälkar i samma nivå som hanbanden, stormläkt och strävor, möjligen sekundära som stärker upp konstruktionen ytterligare. Mellan gavlarna finns ett par dragbjälkar och i gavelspetsen är dragbjälkar sammanfogade med de två hanbanden längst i norr och söder. Vindarna över långhus, kor och absid nås via en högt placerad lucka i långhusets norra fasad. Ingen ingång finns från tornet eller från kyrkorummet. Ingångarna mellan långhuset och koret samt mellan kor och absid består av ursprungliga öppningar, murade av fint tuktade gråstenar något trapetsoida till formen. I långhusets södra sida finns rester av en romansk fönsteröppning. Rester av en grov medeltida puts finns bevarad. Putsen når ända upp till murkrönen och bildar en skarp linje i samma höjd mot gavelsidorna vilket skulle kunna indikera att kyrkorummet har varit putsat upp till ett innertak före valvslagningen. Under denna putsyta finns en äldre finare putsyta som kan ha utgjort underlag för ett romanskt kalkmåleri. Inga synliga färgspår har dock påträffats. Vindarna över långhuset och koret är inte isolerade och valven är slagna med halvstens tjocklek med överribbor. Absidens hjälmvalv täcks av mineralull. Taklaget över långhuset och koret består av underkilade takstolar av fur, en konstruktion som kan dateras till 1700-talets sista hälft eller 1800-talets första hälft. Inslag av återanvända virkesdelar av ek, troligen senmedeltida finns i taklagen. Taklaget över absiden är av ek och utgör ett omfogat medeltida taklag. Delar av ekvirket har en romansk karaktär, exempelvis kan remstycket vara original. Inredning och inventarier Kyrkans huvudaltare är av trä, med snidad och bemålad dekor i renässansstil. Sidorna är uppbyggda av spegelfyllningar i brunt inrama de av dubbla rundbågvalv på pilastrar måla de i grönt rött och guld. Altaret kan vara från 1500-talets slut eller tidigt 1600 tal. Altaruppsatsen av ek är från 1636 polykromt bemålad i ljusa färger samt guld, rött och svart. Den har en arkitektonisk uppbyggnad med en nedre låg sockel, predella, ett större mittparti, corpus, bestående av en tavla flankerad av kolonner, hermer och sidovingar och däröver ett mindre krönparti i samma stil. Stilen är typisk för barocken och överdådigt dekorerad med stiliserade beslag, listverk, maskaroner och änglahuvuden. Den nedre tavlan föreställer korsfästelsen och en mindre tavla i krönpartiet föreställer uppståndelsen där Jesus bär på den danska flaggan. Överst kröns altaruppsatsen av Christian IV:s monogram. På predellat finns två speglar med målade vapensköldar med initialerna MI och AR tillhörande för Malte Juul och Anne Ramel till Vanås slott. Mellan vapensködarna finns initialerna DCPQ och DAAM vilket står för Claus Pedersen Qviding och Anders Andreae Maglowius, båda präster i socknen. Altarringen är från 1852 kompletterad med stoppat och klätt knäfall 1888. Ringen har nästintill rund form med grindar mot söder och norr. Den är uppbyggd av svarvade balusterdockor av lackad ek mellan en överliggare och ett knäfall klätt med röd sammet. Predikstolen med tillhörande dörr och trappuppgång, väggpanel och baldakin är från 1634. Samtliga delar är av ek rikt skulpterad i renässansstil med tidstypisk dekor av beslagsornament, festonger, änglahuvuden, lejonmaskaroner samt olika listverk och bemålad i guld, vitt, grönt och rött. Predikstolens korg är uppbyggd av fyra sidopaneler samt en femte panel som ansluter mot trappuppgången. Sidorna är ornerade av rundbågsfält med framställningar av Kristus och evangelisterna. Mellan väggfälten finns karyatider och upptill avslutas väggfälten av ett inskriftsfält och ett listverk Under väggfälten finns ett smalare sockelparti med små ornerade tavlor och en inskrift med namnen Ky Peder Nellson, Olle Fayerson som var kyrkvärdar i socknen vid denna tid. Korgen smalnar av nedåt med karnisformade sidor och avlutas med en knopp. Baldakinen har sju sidor och är uppbyggd av ett kraftigt listverk dekorerat med ansiktskonsoler och änglahuvuden samt krönt av kontursågade övers tycken med maskaroner. Från baldakinens undersida hänger en silverfärgad duva. Dörren till predikstolen är indelad i speglar och dörromfattningen har formen av en trekantsgavel uppburen av kolonner. En inskrift finns i dörr överstycket. På sidostycket till trappan finns inskriften; D Clavdivs Petri Qvidingis. Pastor A. Pavlo Pictore Labor Finitivs est av vilket framgår dåvarande pastorns namn Claus Pedersen Qviding och målarens namn Paulus. Väggpanelen bakom predikstolen är uppbyggd av kannelerade pila strar mellan tre rundbågar med Christian IV:s monogram och släkterna Juels och Ramels vapen samt initialerna MI och AR. Upptill på väggpanelen finns ett inskriftsfält som berättar om predikstolens tillblivelse och årtalet 1634. Två dopfuntar finns i kyrkan. Den äldsta består av en cuppa från 1100-talet kompletterad med en fot från 1959 ritad av Erik Cinthio. Cuppan har upptill relativt rak cylindrisk form med an nedre delen har rund form. Upptill på cuppan finns en förtjockad mynningskant och nedtill mot foten en rundbågsdekor. Foten är pyramidformad och försedd med en smal skaftring mot cuppan. Den yngre dopfunten med tillhörande baldakin är från 1600 talet. Både dopfunten och baldakinen är sjusidiga till sin form och tillverkade av mörk ek med polykrom bemålning. Dekoren är tidstypisk med inslag av beslagsornament, stiliserade volutformer och tandsnittslistverk. På både dopfunt och baldakin finns ett svart inskrifts band. På baldakinens undersida finns en strålsol. Bänkinredningen utförd i nyrenässansstil tillverkades 1888 vid Bergström i Nyteboda. Den nuvarande färgsättningen går i ljus grågrön kulör med detaljer i grått och tillkom 1933. Bänkarna är öppna, utan dörrar och med kontur sågade gavelsidor, dekorerade med fyrpass och krön i form av en trekantsgavlar. Kyrkans orgel byggdes 1837 av P Z Strand. Orgeln har blivit renoverad och kompletterad med nya delar flera gånger. Av den ursprungliga orgeln återstår fasaden, orgelhuset, bälgverket och fyra stämmor. Fasaden är gråmålad med förgyllda detaljer och utförd i nyklassisk stil med synliga pipor. Piporna är indelade i tre sektioner med ett rundbågsfält i mitten och ett högre krön över mitten vilket av slutas med en lagerkrans och korslagda trumpeter. I tornet hänger två klockor. Den stora klockan tillkom möjligen på 1600 talet och har gjutits om flera gånger, senast 1762 av Gerhard Meyer i Stockholm. Lilla klockan är från 1778 och gjöts om 1801 av Jonas M. Fries i Jönköping Övrigt I sockenstugan har ett museum med äldre inredning och inventarier ställts i ordning. Bland dessa finns en läktarbarriär med spegelfyllningar målade av Alexander Jounger 1750. |
