Stäng fönster ÖSTRA GÖINGE KNISLINGE 45:1 - husnr 1, KNISLINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KNISLINGE KYRKA (akt.) | |
| 2019-03 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Från huvudingången i väster kommer man in i vapenhuset, eller förhallen, vars interiör har karaktär av 1800-talets slut då det renoverades och byggdes om. De brunmålade ytterdörrarna av trä tillhör denna tid liksom golven av viktoriaplattor, cementklinker i svart och vitt schackrutigt mönster. Väggarna är putsade och vitkalkade med ljusinsläpp från järnfönstren i söder och norr. Innertaket är välvt i stickbågig form och putsat och vitmålat. Vapenhuset är inrett med en bänk, psalmbokshyllor och bokbord samt kapphängare. På ena väggen sitter en minnestavla över renoveringen 1924 infattad i en ram från 1700-talet. Från vapenhuset leder en spegeldörr med glasat övre parti in till kyrkorummet vars västra del utgörs av den romanska kyrkans västparti. Gångjärnsstaplar från en äldre dörrinfästning finns ännu kvar i mursidorna. Ett stycke över dörren sitter ett stickbågigt, lågt fönster vilket har utgjort ljusinsläpp till en äldre läktare i denna del av kyrkan. Omedelbart innanför dörren till kyrkorummet finns trappor på båda sidor med uppgång till en orgelläktare. Trapporna är inbyggda mot kyrkorummet med paneler från en gammal läktarbarriär och mellan panelväggarna sitter ytterligare ett dörrparti till kyrkorummet. Läktaren upptar hela långhusets västra travé och når också ett stycke in i nästa valvtravé. Läktarbjälklaget bärs upp av fyra åttkantiga träpelare i fyra rader. Pelarnas kapitäl har lite olika form och har olika tillkomsttid. De äldsta delarna kan vara från 1700-talet och kanske återanvända från de läktare som tidigare funnits i kyrkan. Läktarens stomme, liksom trappuppgångarna, är målade i grått. De främsta fyra pelarna, som bär upp barriären, är marmorerade med kapitäl i beige, rött och grönt. Läktarbarriären består av ett ramverk av pilastrar mellan en profilerad sockel och ett listverk. Färgerna går i ljust grågrönt med blå, röd och brun marmorering. Under listverket finns en svartmålad bård med inskrift i guld och i speglarna mellan pilastrarna finns målade tavlor utförda av Alexander Jungner 1748. Tavlorna har tidigare suttit i barriären till två läktare byggda 1746. Motiven kommer från bibeln och föreställer; Syndafallet, Jesus på korset, Israels strid mot Amalek, Jacobs dröm med himlastegen, Andeutgjutelsen samt Jesu uppståndelse ur graven. Trappinbyggnadernas paneler föreställer; Adam och Eva, Noas offer, Moses på Sinai, Jesu dop, Moses i vassen samt Elia med korparna. Läktaren eller långhusets västra del täcks av en travé kryssvalv av tegel som är putsat och vitmålat. Valvribborna smalnar av ned mot vederlaget till ett gratvalv, där valvkapporna möts i spetsig vinkel utan markerad ribba. I den västra valvkappan finns en dekormålning från 1700-talet i form av en baldakin i gult och svart. Baldakinen är rikt tecknad med draperat tyg, kantad med fransar, fladdrande tofsar och snodda band. Liknande baldakinmålningar har varit vanliga intill predikstolar, exempelvis i Hjärsås kyrka. Långhusets två östra valvtravéer är från 1400-talet och har ett annat utseende än det västra valvet. Valven utgår från femsprångiga pilastrar vars kragband, (kapitälen) utgör vederlag för gördel- och sköldbågarna och tre ribbor till varje valvkappa. Kragbanden har ett tidstypiskt utseende med en vulst nederst och en snedfas under ett utkragande murskift. Gördel- och sköldbågarna är slagna med platta, breda följdskift och ribborna har kvadratiskt form i genomskärning. I valvkrönet förgrenas ribborna i en stjärnform med åtta armar. Valven är putsade och rikt dekorerade med målningar i framför allt rött, grönt, grått och gult som kan ha tillkommit i samband med valvslagningen. I en av valvkapporna framställs motivet Sankt Göran och draken med en fantasifullt målad ödleliknande drake med skägg och spetsiga öron samt flugliknande vingar. Valvets konstruktiva delar är dekorerade med sicksackformade band i rött och grått samt schackrutiga mönster, kvadrar, cirkelmönster samt även rektangulärt målade speglar med optisk djupeffekt. Motiven i valven föreställer olika helgon. I svicklarna och mellan figurmåleriet upptas valven av stiliserade växtornament av flikiga blad, rankor och trädliknande växter. Rundlar i valvkrönen bildar fantasifulla blommor. Längst ned i sydvästra hörnet av västra valvtravén finns en ensam framställning av ett manshuvud, kanske konstnären själv som lämnat sin signatur. Väggarna i långhuset är putsade och vitmålade men under den vita färgen syns en beigegul sandstensfärgad nyans, vilket kan tillhöra den kvadermålning som målades över vid renoveringen 1924. Långhuset upptas till största delen av en sluten bänkinredning vid sidorna av mittgången. Bänkarna är slutna och målade i beige med detaljer i blått, rött och svart. Bänkarnas insidor och en bröstningspanel utmed väggarna är grönlaserade. Långhusets östra del är traditionsenligt inrett med predikstolen i söder och dopfunten i norr. Golven i gångstråken är lagda med röda kvadratiska tegelplattor och i bänkarna ligger ett lackat brädgolv. I södra bänksidan finns ett uppehåll framför sydportalen som leder in till tornet. Dörröppningen består av en rundbågig öppning med invändigt raksluten nisch. I dörröppningen sitter den medeltida porten av kraftiga, breda ekplankor. Insidan är rödmålad med fragment av en svartmålad inskrift. Utsidan är beslagen med smala järnband, fastspikade med kraftiga nitar och med ett ringhandtag av smidesjärn. I muren, vid sidan om dörren, sitter en dragbom av ek, vilken stänger porten från insidan. Ingång till koret sker genom den höga rundbågiga romanska triumfbågen. Triumfbågen har en ovanligt rik utformning med profilerad sockel och vederlag. Vederlagen består av en kvartsstav med smalare följdskift och däröver en karnis samt en rak utkragning. Triumfbågens fint huggna kvaderstenar anas genom den tunna putsen på vilken man ännu kan se romanska målningar. Målningarna på valvbågens undersida är tydligast och föreställer Agnus Dei, Guds lamm, flankerat av två biskopsfigurer som trampar på drakliknande figurer eller möjligen fiskar eller delfiner. En målad bård finns också på vederlagen och under denna på vägglivet syns fragment av målningar. Målningsrester finns även bevarade på östra sidan kring valvbågen och ovanför valvbågen. På södra sidan om triumfbågen finns en framställning av Adam och Eva. Ovan valven kan man ännu se triumfmurs-målningarnas övre parti. Norra sidan av muren visar en framställning av Jerusalem och ett par knäböjande kvinnor. I krönet finns två oidentifierade personer och målningar mot söder visar heliga familjen framför Herodes. På flera ställen i triumfbågen finns inmurat trä av ek. Dessa har sannolikt utgjort fästen för ett krucifix eller en hel kalvariegrupp. Trästycken finns även på triumfbågsmurens östra sida, kanske fästen för ett korskrank eller liknande. Golvet i koret är lagt av tegel med samma utseende och på samma nivå som i långhuset och absiden/sakristian. Koret upptas av ett stort träaltare i renässansstil målat i dova gröngrå färger samt guld och rött. På altaret står en altaruppsats från 1500-talets slut eller tidigt 1600-tal. Framför altaret ramar en altarring in altarplatsen som närmast altaret är förhöjt med ett steg. Korets fönster-öppningar i söder och norr är försedda med glasmålningar från 1935 komponerade av Yngve Lundström. Målningen på södra sidan har motiv av en druvranka och en kalk samt texten ”För eder utgiven och utgjutet”. Målningen i norra fönstret föreställer en blomranka med texten Döpta till Kristus Jesus. Korvalvet har likartad uppbyggnad och likartad dekor som långhusvalven. Färgerna är lite svagare än i långhuset vilket kan bero på senare målningsbehandling. Motiven i valvfacken föreställer treenigheten, ett kvinnligt helgon och en biskop samt Judith och Helofernes. I valvsvicklarna finns en serie bilder som föreställer folksagan om häxans hare som tjuvmjölkar bondens kor. Under korvalvets östra sköldbåge syns en murad spetsbåge. Denna spetsbåge bör vara sekundärt upptagen i den forna absidens tribunbågsmur kanske för att ge plats för den höga altaruppsatsen. Den ursprungliga romanska tribunbågen finns därmed inte bevarad. Under den höga spetsbågen har därefter en lägre rundbågsformad öppning tillkommit mellan kor och sakristia. Öppningen är nedtill tillstängd från koret genom altaruppsatsen i mitten och, vid sidorna av denna, ett träskrank målat i vit och grå marmorering med förgyllda detaljer. Skranket är utfört med korsformade fyllningar, i samma stil som bänkgavlarna, mellan svarvade spjälor som bär upp ett listverk. En dörr till sakristian finns i skranket på var sida om altaret. Sakristian täcks av ett plant innertak av brädor och väggarna är putsade och vitmålade. Ett stort skåp står mot baksidan av altaruppsatsen och altaret. I övrigt är altaret möblerat med ett stort bord och stolar. I öster leder en dörr ut till kyrkogården. Över ytterdörren hänger ett antependium med orientaliskt ursprung från 1600-talet i glas och ram. Sakristians fönster är försedda med målningar av Yngve Lundström. Målningarna ska symbolisera lagens tavlor och korset. Genom sydportalen kommer man in till tornets bottenvåning som numera används till samlingsrum. Rummet är möblerat med bord och väggfasta träbänkar längs södra och östra väggarna. Mot väster finns en skåpinredning med pentry. Längs västra sidan, intill ett vindfång till tornets ytterdörr, har wc och förråd inretts med väggar av vitmålade brädor. Övriga väggar är tunt putsade och vitmålade. Golvet är av röda kvadratiska tegelplattor och innertaket är av vitmålade brädor. Från bottenvåningen bär kraftiga, gröngråmålade stolpar upp bjälklaget till tornets andra våning. Ingången till tornets övre våningar sker genom en liten dörr till en murtrappa i nordöstra hörnet. Trappan till andra tornvåningen är murad av stora flata stenblock och löper i östra yttermuren. Tornets murverk är oputsat med undantag av långhusets södra mur, den forna yttermuren där puts och kalkavfärgning ännu finns bevarad. Små kvadratiska fönsteröppningar med träluckor finns i söder, öster och väster. I södra långhusmuren kan man ännu se den yttre mursmygen till ett av kyrkans ursprungliga fönster. Mot norr finns även en liten rundbågig öppning med tegelmurad omfattning vilken leder in till vinden. Tornets övre bjälklag av ek bärs upp av ett stolpverk av fur. En enkel trätrappa leder upp till klockvåningen. På klockvåningen står en klockstol av kryssförsträvade bockar av fur och ek. De äldre delarna kan vara från 1800-talets början eller äldre medan delar kan vara från 1907 vilket finns angivet på klockstolen. Ovanför klockstolen finns en inbyggnad för det mekaniska tornuret från 1781. Det mekaniska urverket är sedan 1977 ersatt av ett elektriskt urverk. Torntaklaget är av fur och därmed relativt sentida. Även taklaget över kyrkans långhus och kor är sentida och av fur liksom sakristians taklag. Långhusets östra gavelmurverk förefaller vara bevarat medan den västra långhusgaveln, ovan valven, är nedriven sedan länge. Även västpartiets gavel mot väster är ommurad liksom korets östra gavel. Den senare består i sin helhet av tegel. Inredning och inventarier Altare Altaret är tillverkat av målat och skulpterat trä. Dess ålder är okänt men kan delvis vara samtida med altaruppsatsen från 1500-talets slut eller tidigt 1600-tal samt renoverat 1724. Sidorna och altarskivan är målade i brungrå nyans. Framsidan är indelad i fyra rundbågade speglar på pilastrar med kedjeornament samt runda rosetter emellan. Framstycket är målat i olika gröna toner, rött och guld. På altarskivans framkant finns en inskription på latin. Altaruppsats Altaruppsatsen är ett s.k. additionsaltare från 1500-talets slut eller tidigt 1600-tal, möjligen tillverkat vid Daniel Tommisens verkstad i Malmö. Enligt en inskrift renoverades altaret 1724 då målningar, tavlor och inskriptioner utfördes av målare Jesper Fritz. Uppsatsen är utformad med en predella, ett understycke, nederst som bär upp ett corpus, ett mittparti, med sex rundbågsformade tavelfält med kolonnetter, och ovanför detta finns en utkragande baldakin med en himmelsmålning, uppburen av kolonner i framkant. Ovanför baldakinen och mittstycket finns ett överstycke med en tavla med Kristusbarnet och Kristus världshärskaren. Den skulpturala utsmyckningen har ett rikt utförande i renässansstil i form av voluter, listverk, änglahuvud, maskaroner och beslagsornament. Altarring Altarringen från 1882 består av en halvrundel uppbyggd av svarvade balusterdockor målade i grågrön marmorering samt textilklädd överliggare och knäfall i rosa tyg. Viss ombyggnad av knäfallet gjordes 1963. Predikstol Predikstolen tillverkades 1747 av bildhuggaren Johan Ullberg i Finja och anses tillhöra ett av hans främsta verk. Till predikstolen hör en baldakin tillverkad några år efter korgen samt en vinkelbyggd trappa med uppgång från koret. Korgen har en kraftig form med fyra sidor uppbyggda av segmentsbågade spegelfyllningar mellan ett krönande listverk och karnisformad underdel avslutad med en druvklase. Korgen och trappan är marmorerad i vitt och grått med dekor av skurna, kraftiga voluter, draperier med tofsar, girlanger och bladverk målade i grått, rött, guld och silver. Baldakinen är sexsidig med liknande dekor samt rikt dekorerat listverk med facklor och ovala inskriftstavlor. Baldakinen kröns av den segrande Kristus i friskulptur, hållandes ett segerstandar med ett bibelcitat. En duva hänger från baldakinens undersida som är målad med en himmel. Dopfunt Dopfunten är av sandsten med reliefbehuggning. Cuppan består av en cylinderformad överdel och en nedåt vinklad undersida som smalnar av mot ett cylinderformat skaft. Dekoren på cuppans överdel föreställer olika motiv ur Jesu födelseberättelse framställda i en rundbågsarkad. Cuppans undersida har en bladflikig behuggning. Relieferna på skaftet symboliserar möjligen kampen mellan det onda och det goda och föreställer olika fabeldjur och figurer som är sammanvävda med varandra såsom människor som omslingras eller blir uppätna av lejon och ormliknande väsen. Möjligen illustrerar några av dem Thomasevangeliet 6 eller 7 med texten: ”Saligt är det lejon som människan äter upp, och lejonet så kommer att bli människa, och avskyvärd den människa som lejonet äter upp, och lejonet så kommer att bli människa.” Bland motiven syns också en orm som diar en kvinna på ett lejonhuvud. Ett liknande motiv finns på Hemse kyrka på Gotland. Dopfunten i Knislinge har även likheter med dopfuntarna i Kviinge och Oppmanna kyrkor. Funtarna tros ha samma upphovsman; Knislingemästaren. Av funtarna anses den i Knislinge vara den äldsta. Likheter med stenhuggarmästarna Sighraf och Calcarius har också påtalats. Knislingemästaren tros också ha hämtat inspiration från Tove stenmästare verksam vid 1100-talets slut. Till dopfunten hör ett dopfat av mässing tillverkat 1951 av Frithiof Dahlqvist i Osby. Bänkinredning Bänkinredningen är från 1941 och ritades av Knut Nordenskjöld. Bänkarna är slutna med rakt avslutade sidor och ryggar. Bänkarnas insidor är ådringsmålade i en grön kulör med svarta överliggare. Gavlarnas och dörrpartiernas utsidor är målade i beige färgton med utanpåliggande speglar och pilastrar i gråblå marmorering samt vitt och rött. Den nuvarande bänkinredningen ersatte en äldre bänkinredning med öppna bänkar från 1882. Orgel Orgeln på läktaren är av orgelbyggaren Johannes Künkel, Stångby, och invigdes 1980. Delar av en äldre orgel byggd av E.A Setterquist & Son år 1892 finns magasinerad. Fasaden från 1892 kvar i kyrkan återanvänd till den nuvarande orgeln. Fasaden har en klassicistisk tredelad komposition med ett högre mittparti krönt av en trekantsgavel och lägre sidopartier med synligt pipverk. Orgelfasaden är målad i beige kulör med förgyllda detaljer. Spelbordet på fasadens framsida är från 1980. Klockor Kyrkan har två klockor. Storklockan gjöts 1728 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Vid gjutningen användes malmen från kyrkans två äldre klockor. Lillklockan gjöts av Gehr Meyer 1731. Övrigt I långhuset och i vapenhuset hänger tre tavlor infattade i äldre ramar från 1700-talet utförda i senbarock, försedda med luckor och målad dekor i rött, grått och grönt. I två av ramarna i långhuset sitter Series Pastorum från 1963 och i vapenhuset en minnestavla över restaureringen 1924. I långhuset hänger två ljuskronor i mässing från 1800-talet. |
