Stäng fönster VELLINGE INGELSTAD 29:1 - husnr 1, VÄSTRA INGELSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| västra ingelstads kyrka (akt.), VÄSTRA INGELSTADS KYRKA (akt.) | |
| 2019-08-07 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Vapenhuset i tornets bottenvåning har tegelgolv, vitputsade väggar och lågt i tak. Taket är orgelläktarens golv med inklädda träbjälkar och puts däremellan. På norra sidan leder en trätrappa upp till läktaren. Lite dagsljus kommer från fönster som mestadels döljs av det låga taket. En pardörr med blyspröjsat glas från 1937 leder till kyrkorummet som består av långhus och upphöjt kor. Golvet är belagt med rött tegel från 1937 i långhus och kor. Under bänkkvarteren och innanför altarringen ligger fernissat brädgolv. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. Långhuset upptas av tre kvarter med slutna bänkar delade av en mittgång och en sidogång från sakristian i söder. Predikstolen står på södra sidan. Öster om den är kororgeln inplacerad i ett bänkkvarter. Kyrkorummet är välvt med fem travéer, tre i långhuset och två i östförlängningen. Kryssvalven i långhuset vilar på tresprångiga pilastrar med kragband. Ribborna har fyrsidigt snitt som avsmalnar nertill. Valven dateras till omkring 1400-talets mitt. Gördel- och sköldbågat har följdskift mot valvkapporna. Skvallerhål finns i valvkapporna. Östförlängningens valv är slagna samtidigt med dess uppförande på 1500-talet. Dessa kryssvalv utgår från murarna utan pilastrar och utan ribbor. I taket hänger mässingskronor. I det upphöjda koret finns innanför altarringen det breda snidade altarskåpet från Antwerpen tillverkat i början av 1500-talet ovanför det murade altaret. I koret inryms även dopfunt och digitalpiano. På norra väggen hänger en inmurad gravsten med relief i helformat av Henrik Bille i rustning och Christine Viffert samt evangelistsymboler. Mannen begravdes i gravkammaren 1592, men inte Christine som gifte om sig. Nergången till gravkammaren är via en murad tegeltrappa i norra kormuren. Gravkammaren återöppnades 1937 efter att ha varit stängd i 100 år. Gravkammaren är välvd, på golvet ligger tegel, väggar och valv är putsade och kalkade. Tre barnkistor och fem vuxenkistor står i gravkammaren. Vuxenkistorna nytillverkades 1937.Sakristian, i det tidigare vapenhuset, har fernissat brädgolv, vitputsade tak och väggar. Här finns ett litet runt fönster med glasmålning från 1939 av Armand Rossander med motivet den barmhärtige samariern. En stor samling av prästporträtt hänger i sakristian, bland annat ett från 1691. Skisser till kyrkans textilier av Märta Måås Fjetterström hänger också i sakristian liksom minnestavlor över döda i församlingen från mitten av 1800-talet. Orgelläktaren i väster byggdes om och förstorades 1937. Barriären har målningar av evangelisterna, Jesus, Moses och lärjungar. Målningarna från mitten av 1700-talet satt tidigare på drängläktaren. När denna revs flyttades målningarna till Historiska museet i Stockholm. De sattes åter upp permanent 2003. Ovanför orgelläktaren finns ett kryssvalv byggt vid tornets uppförande 1855. Tornets övre våningar nås utifrån. Vinden över långhuset har sentida taklag av fur med sparrar, hanband, tassar, stödben. Takpannorna vilar dels på spån, dels på brädor. Valven är isolerade med mineralull. På tredje våningen finns klockvåningen. Golvet är belagt med brädor, väggarna vitputsade och det är öppet upp i tornspiran. Dubbla ljudöppningar finns i alla väderstreck. Klockstolen av fur bär två klockor. Inredning och inventarier Altaret av putsat och kalkat tegel är troligen från 1520-talet när koret byggdes. Sekundär överdel av träbrädor. Altarskåp från omkring 1520 tillverkat i Antwerpen. Det är det enda nederländska skåpet i Skåne, vanligtvis kom skåpen från Nordtyskland eller var inhemska. Skåpet är av rikt snidad bemålad och förgylld ek, kompletterat med enstaka senare delar av fur. Krucifixet av metall liksom predellan är senare tillkommna. Skåpet som varit övermålat har konserverats vid flera tillfällen, senast 1994 av Lars Sandberg. Skåpet är märkt med symbolen för staden Antwerpen, en liten handflata, på flera ställen. Corpus består av sex skåp med ett myller av snidade detaljerade figurer som framställer Passionshistorien med Jesu lidande. Kring dessa finns sex flygelmålningar. På baksidan är målat med helgonbilder. Skåpets tillkomst är osäker. Kanske köptes det i Antwerpen av Anne Rudsdatter på Månstorp när koret byggdes till. Eller så tillverkades det för en kyrka i Malmö och köptes till Västra Ingelstad när helgonbilder i samband med reformationen rensades ut. I St Petri kyrka i Malmö var en så kallad ”bildstorm” 1529. Skåpet ställdes ut på Baltiska utställningen 1914. Altarringen av trä har en femsidig plan. Räcket består av sågade balusterdockor målade i grått och rött och svart överliggare. Knäfallet är klätt med gult tyg. Dopfunten är från 1967 av sandsten, utförd av stenhuggarmästare Eric Johansson. Ritad av arkitekt Torsten Leon-Nilsson. Cylindrisk cuppa som avsmalnar neråt. Smalare skaft som avsmalnar uppåt mot cuppan. Hela stenytan är lågerhuggen. Predikstolen är från 1620-talet av skulpterad ek. Skänkt av Frans Ratzau, herre på Rantzauholm. Han var son till Christence som byggde om östgaveln. Baldakinen är från 1742. Står på ett murat fundament från 1937. De ursprungliga färgerna togs fram 1937 av konservator Osvald Owald. Sidorna har grovt snidade figurer av evangelisterna med sina attribut inom rundbågiga fält. Hörnen markeras av kolonner. Bänkinredningen är sluten och delvis från tidigt 1700-tal. Förändrades med nya sitsar och ryggstöd 1937. Dörrarna är motivmålade på 1700-talet. Blom- och bladmålningar finns på tre bänkskärmar och är ursprungliga. Landskapsmåleriet tillkom 1758. Bland annat finns Månstorps gavlar avbildade. Den röda färgsättningen omkring bilderna tillkom 1937 vid Græbes renovering. Bänkarna öster om predikstolen är dubbelbänkar för att kunna sitta vända åt båda hållen. Orgeln är från 1937 och byggd av Th. Frobenius & Co, Lyngby, Danmark. Fasaden från 1853 är till kyrkans första orgel. Fasaden är indelad i tre fält med synliga pipor, avdelade med pilastrar. Mittfältet är högre. Dekorerad med voluter, akantusfris, fialer och pinjekottar. Målad i grått och guld. Orgeln används för närvarande inte men en renovering är planerad. Kororgeln är byggd 1981 av A Mårtensson i Lund. Den står inom ett bänkkvarter i söder. Storklockan är gjuten 1929 av M & E Ohlsson i Ystad. Lillklockan är omgjuten 1815 av Lars Olsson. Båda klockorna pryds av inskriptioner och växtbårder. Övrigt Kormatta, altarmatta, antependium vävda vid AB Märta Måås-Fjetterströms verkstad. Kormattan är ritad av Barbro Nilsson medan övriga är ritade av Märta Måås12 Fjetterström. Skisserna finns uppsatta i sakristian. Minnestavlor över avlidna från mitten av 1800-talet. Akvareller med kransar av tyg/papper. Hänger bland annat i sakristian. |
