Stäng fönster SKURUP KATSLÖSA 1:15 - husnr 1, KATSLÖSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KATSLÖSA KYRKA (akt.) | |
| 2019-09-13 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset vars golv är belagt med handslaget rektangulärt rött tegel. Utmed södra väggen avviker teglet som tillkom när den ursprungliga inbyggda torntrappan revs 1992 något i kulör. Väggarna är putsade och vitkalkade utom mot öster där en vitmålad brädvägg och skåp av skivmaterial återfinns. Innertaket utgörs av ett brädtak målat i vit alkydoljefärg. Fönstren, vars övre delar avskiljs av taket och ger ljus åt första tornvåningen, saknar innerbågar och har ljust gråmålad insida. Kyrkportens insida är utformad likt utsidan och målad i en ljust grå kulör. Mot kyrkorummet i öster har den delvis glasade och gråmålade pardörren hängts av från karmen och flyttats österut i samband med att läktarunderbyggnader för ny trappa och väntrum m.m. tillkom 2011. Kyrkorummets golv är i mittgången belagt med rektangulärt rött tegel som tillkom vid det tidiga 1950-talets restaurering. Koret, med ett steg högre golvnivå, bevarar ursprungligt oktagonalt rött golvtegel med gula låsstenar förutom närmast de slutna bänkkvarteren där en rad rektangulära kalkstensplattor adderades när bänkarnas placering justerades vid samma restaurering. Golvet i bänkkvarteren utgörs av ett upphöjt brädgolv av lackad gran. Kyrkorummets tre travéer, där den östra utgörs av koret, är slagna med ribbvalv som liksom väggarna är slätputsade och vitkalkade. Ribbvalven vilar på knippepilastrar med enkelt profilerade kapitäl. Sköld- och gördelbågar är rundbågiga. Fönstren med gråmålad insida sitter i djupa nischer och saknar liksom i vapenhuset innerbågar. Orgelläktaren i väster upptar hela kyrkorummets bredd och vilar på tio kolonner med oktagonalt tvärsnitt och förgyllda bladkapitäl. Barriären med framskjutande mittparti är uppbyggd som ett ramverk med fyllningar av stående panel och enkelt profilerade över- och understycken. Sedan 1991 nås läktaren via en svängd trappa i trä i långhusets sydvästra hörn. Orgelläktaren är liksom merparten av kyrkans fasta inredning i trä färgsatt i två grå kulörer. Sakristian i absiden avskiljs från kyrkorummet av ett skrank i trä utformat med rundbågigt arkadmotiv, vilket upptill avslutas med ett profilerat överstycke och en krönlist med trepass. De yttre rundbågarna är försedda med dörrblad. Skranket är målat i två grå kulörer. Absidgolvet utgörs av ett brädgolv av gran. Hjälmvalvet är liksom väggarna slätputsade och vitmålade och fönstrens utformning går igen från kyrkorummet. Östentréns inre ljust gråmålade dörrblad är utformat med stående brädor med tvärslå och hänger i kraftiga bandgångjärn av smide. Absiden är möblerad med ett textilskåp samt två brunmålade svängda sittbänkar, samtida med kyrkan. Första tornvåningen nås från orgelläktaren genom en rundbågig murverksöppning med brädad vägg närmast tornrummet. Golvet utgörs av ett obehandlat äldre brädgolv och tak och väggar är vitputsade. Rummet får dagsljus av de övre delarna av vapenhusets fönster. En enkel trätrappa utmed västra väggen leder upp till andra tornvåningen som har obehandlat brädgolv, putsade väggar och tak som utgörs av klockvåningens golvbjälklag. I öster leder en ståldörr in till kyrkvinden. Klockvåningens golv utgörs av obehandlade bräder och väggarna är grovt putsade. Rummet upptas av klockbocken av bilad furu i vilken kyrkans två klockor hänger. I tornspiran har flera vilplan med fasta stegar i furu tillkommit i samband med reparation av hjärtstock m.m. 2018. Takstolskonstruktionen över kyrkorummet utgörs av saxsparrar i bilad och dymlad furu. Även absidens takkonstruktion är i furu. Valven är oisolerade. Inredning och inventarier Katslösa kyrka bevarar i stor utsträckning ursprunglig inredning och inventarier. Om inte annat anges är nedanstående föremål samtida med kyrkan. Altaret utgörs av ett blockaltare i trä i ramverkskonstruktion med fyllningar. Altartavlan med ådringsmålad och förgylld ram är en oljemålning på duk framställande Jesus i Getsemane. Tavlan ersatte på 1950-talet ett träkors som nu förvaras i tornvåningen. Den halvrunda altarringen i ljust grå kulör med förgyllda detaljer är uppbyggd av smala svarvade balusterdockor med oprofilerade över- och underliggare. Grindar finns i söder och i norr, där halvcirkelformen bryts och balustraden ansluter till predikstolen. Sockeln har träimiterande bemålning i mörkbrunt brunmålad och knä- och handfall är klädda med röd sammet. Predikstolen i renässansstil är placerad i korets nordöstra hörn och vilar på en brunmålad fot med oktagonalt tvärsnitt med karnisformat överstycke marmorerat i brunt. Korgen har hexagonal planform och på de fyra sidorna framställs de fyra evangelisterna med respektive attribut i skuren relief ståendes i rundbågiga tempelgavelmotiv där frontonerna flankeras av puttis. Korgens hörn markeras av kolonnetter med kompositakapitäl och skurna änglaansikten och frukter som vilar på maskaronförsedda postament. Det förkroppade överstycket som bland annat pryds av en tandsnittsfris återfinns även på trappbarriären, vilken är uppbyggd som ett ramverk med en fyllning. Under korgen och trappbarriären löper en mindre zig-zagformad lambrekäng. Färgsättningen går i två grå kulörer, grå marmorering samt detaljer i blått och förgyllning. Enligt källmaterialet ska en (möjligen liknande) predikstol från den medeltida kyrkan initialt ha varit tänkt att återanvändas i den nya kyrkan, men uppgifter i en materialförteckning anger att det istället kom att tillverkas en ny. Delar av predikstolen har emellertid en ålderdomlig karaktär som skulle kunna tyda på att vissa delar, exempelvis sidornas reliefer, skulle kunna härstamma från den äldre predikstolen. Kyrkans brunmarmorerade dopfunt är troligen tillverkad i sandsten och samtida med den medeltida kyrkan från 1100-talet. Den runda cuppans överdel är odekorerad medan den undre delen pryds av godronnering. Foten med hörntappar och oregelbunden timglasform vilar på en kvadratisk sockel. I cuppan finns ett dopfat i mässing från 1500-talet. Den slutna bänkinredningen är indelad i två kvarter som flankerar mittgången. Dörrarna och skärmarna mot koret är liksom ryggstöden uppbyggda som ramverk med fyllningar medan gavlarna sedan 1950-talets restaurering pryds av pålimmade pilastrar. Överst löper ett enkelt profilerat listverk. Färgsättningen går i fyra grå och grågröna kulörer. Bänkarna har psalmbokshylla, fotstöd och klädhängare. Vid restaureringen på 1950-talet glesades antalet bänkrader ut och sannolikt justerades även ryggstödens lutning. När trappa till orgelläktaren tillkom i kyrkorummet 1992 avlägsnades två bänkrader. En bänk står sedan dess i vapenhuset. Orgeln med åtta stämmor plus pedal tillverkades 1896 av orgelbyggaren Rasmus Nilsson i Malmö och ersatte då det harmonium som använts sedan invigningen av den nya kyrkan. I den medeltida kyrkan fanns en orgel byggd 1758 av Ch. Hardt, Malmö. I Lunds stifts orgelinventering beskrivs orgeln på följande vis: ”En av Skånes viktigaste och klangskönaste orglar från 1800-talet, jämte Bösarp den viktigaste orgeln i vår lokala historia. Helt unik med sin eleganta kägellåda. Rasmus Nilssons sista orgel, efter denna ägnade han sig endast åt service och stämning.” Den ursprungliga tredelade fasaden med högre mittparti har ett rent och enkelt klassicistiskt formspråk, där de synliga piporna omfattas av rundbågar. Färgsättningen går i två grå kulörer och de få dekorativa detaljerna är förgyllda. Kyrkan har två kyrkklockor i malm. Lillklockan som överfördes från den romanska kyrkan har medeltida ursprung och pryds av en inskription i minuskelskrift samt tre mindre reliefer, varav en framställer den korsfäste Kristus medan de övriga två är svårtydda. Storklockan tillkom 1928 genom en donation från kyrkoherdens änka Emilia Wadstein till minne av hennes make och son. Den är gjuten av M&O Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Upptill finns bibelcitat i en bård av fyrpass, repstav, liljor och blad. Inskriptionerna på klockstycket berättar om klockans tillkomst samt att den ringdes för första gången på påskdagen 8 april 1928. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör nämnas ett golvur från 1700-talet som är placerat i korets sydöstra hörn samt två psalmnummertavlor som tillhör den ursprungliga inredningen. |
